Idag har jag spelat...

Spelar o en D&D kampanj över discord och foundry vtt. Har aldrig förstått grejen med D&D förutom att det är det sämsta regelverk jag varit om…hehe. Spelar mest för att jag gillar rollspel men just D&D tar bort det roliga och gör det så fruktansvärt dåligt… figurer med hp, ingen”halsuggning/död” utan man tål tydligen hur mycket som helst, sen när man nästan där får man flera chanser att plötligt kvickna till igen… nej för mig är det sämsta system jag sett hittills men jag gillar själva Rollspelandet :)
Finns andra D&D än 5E/5.5E från förr i tiden, som är aningen mer dödliga.
 
Finns andra D&D än 5E/5.5E från förr i tiden, som är aningen mer dödliga.
Ja jag menar inget illa på det sättet. Läste inlägget o tänkte att det lät lite för negativt… men ja jag gillar CoC, Traveller, Mythras pga att det känns mer dödligt.
 
Första sessionen i en kampanj som utspelar sig cirka 100 f.kr. i Rom, som vi tror kommer att ha cthulhoida element, och där SL (som inte är jag för omväxlings skull!) introducerar sin tungt husreglade version av BRP som spelsystem.

Denna första spelning är 5 år före den riktiga kampanjstarten, våra karaktärer är bara 12 år, vimsar runt i staden, upplever det dagliga livet och knyter kontakter med mer eller mindre hedersamma individer. Det skall ske ett tidshopp tills nästa session.
 
Vi spelade just sista sessionen i Savage Tides till D&D 3.5.

Vi besegrade den försvagade Demorgon... Det var en tuff fight. AC 50, ca 1200 HP... Som tur var hade vi en karaktär som kunde göra massor med skada och hjälp av en epic level Eladrin Barbarian som verkligen inte gillade Demogorgon.

Alla överlevde som tur var. Sedan var det kanske inte helt bra att det var vår Binder som tog Demogorgons krona. Han blev den nye demonlorden och är fast i abyssen, och han har nu 2 huvuden. det andra huvudet var från en av hans gamla vestiges.. Så han är Chaotic good men samtidigt Chaotic evil.

Så Abyssen släpper nu lös massa Vestiges...
 
Speltest av Karelska gåtor till Kutulu. Startade äventyret med den andra testgruppen (som är min vanliga spelgrupp). Denna gång kör vi online, vilket jag brukar försöka undvika. Därmed sagt gick det väldigt bra, får ändå känsla för att äventyret - hittills - gör vad jag vill att det ska göra.

Nästa spelträff kommer de förmodligen göra ett besök hos denna runosångare/crawling one, illustrerad av Per Gradin.

1000023674.jpg
 
Last edited:
Delta Green: Agenterna undersöker ett gammalt nedlagt motell som otaliga spår från våra utredningar pekat mot. Platsen visar sig vara ett slags hyperdimensionellt nexus där tid och rum, dröm och vaket medvetande flyter samman. Vi går var och en vilse i en labyrint där gränsen mellan förnuft och vansinne bryts ned. Vid spelpassets slut har en av oss transporterats till en helt annan plats, och en försvunnit och ersatts med en agent som vi tidigare sett dö. Good times.
 
Jag hade så himla kul idag när jag spelledde Shadowdark på Nördhäng Norrtälje! 🙂 Fyra av spelarna hade aldrig spelat rollspel förut och en hade inte spelat sedan tonåren. Av de helt nya var det en pappa och hans son och döttrarna till en av mina vanliga spelare. Pappan och sonen spelade en karaktär tillsammans och tjejerna hade en. Gruppen hamnade bland annat i en ruinstad som kom till liv under natten.
 
Idag har jag spellett Hot Springs Island, först för fem vuxna män och sedan för fem 15-17-åringar, mest tjejer. Kul tyckte jag, och spelarna verkade nöjda med. Fast ungdomarna hade inte riktigt fattat att de skulle hexkräla, utan höll sig inom ett litet område och blev frustrerade när de inte kunde lösa sitt huvudproblem på det viset.
 
Symbaroum: Fortsatta oroligheter vid Karvosti klippa med attentatsmän som hellre dör för egen hand än att låta sig tillfångatas, stamkrigare som bränt bort sina totem-tatueringar, en häxa och en lindorm. En avfällig svartkappa ger oss värdefulla ledtrådar till Symbars hemligheter. Oroande rykten talar om stora truppförflyttningar hemmavid.
 
Mythic Bastionland-kampanjen med den gamla spelgruppen. Det känns nästan överilat att säga, så här två spelträffar in, men jag undrar om jag inte hittat mitt favoritspel. Helt otroligt hur bra det flyter på, t.om. striderna är roliga.

Idag klarade riddarna av hela två myter (en av dem i förtid, eftersom vi hittade ett slut som funkade toppen). Därtill hann de påbörja en egen myt jag knåpat ihop (och som kommer ingå i fanzinet Den Onda Hobbyn, som kommer saluföras på GothCon)!

1000023738.jpg
 
Last edited:
Mythic Bastionland-kampanjen med den gamla spelgruppen. Det känns nästan överilat att säga så här två spelträffar in, men jag undrar om jag inte hittat mitt favoritspel. Helt otroligt hur bra det flyter på, t.om. striderna är roliga.

Idag klarade riddarna av hela två myter (en av dem i förtid, eftersom vi hittade ett slut som funkade toppen). Därtill hann de påbörja en egen myt jag knåpat ihop (och som kommer ingå i fanzinet Den Onda Hobbyn, som kommer saluföras på GothCon)!

View attachment 29141
Har du lagt in barriers?
 
En av mina spelare var med om en jobbig händelse så vi blåste av spelandet ett tag. Nu har jag startat upp en förenklad D&D-kampanj där vi kommer köra några färdiga äventyr innan vi hoppar in i det reguljära spelandet igen.

Först ut är Keep on the Borderlands som de nu röjt runt i i några veckor. De fick börja med 3 rollpersoner var på grad 3. Striderna liknar rundbaserade strider från japanska tv-spelsrollspel så det finns en fiendesida och en hjältesida med tre led där normallånga vapen når första ledet, långa vapen når andra och avståndsvapen når allt. Andra grejer är att formelkastare kan kasta alla sina formler 1 gång i varje strid, att saker inte väger någonting och lite sånt. När jag insåg vad stridssystemet liknande så fick sen hela kampanjen en japansk tv-spelsrollspelskänsla och de kunde välja bakgrunder som att komma från en annan värld, ha minnesförlust och liknande.

En annan spelledare har startat upp en kampanj i nya Drakar och Demoner. Vet inte vad kampanjen heter men vi utgår från byn Utkante och ska hitta delar av en liten staty av Drakkejsaren. Den första får man automatiskt och vi har hittat den andra. Jag är så van att man har träffområden i DoD att det inte riktigt känns rätt för mig att inte ha det, men jag spelar en anka så det jämnar ut sig. Vi spelar denna första kampanj för att bli bra nog för att kanske överleva Ärans väg längre fram.

Sen har vi spelat Eclipse Phase. Tycker det är ett svårt spel att komma in i, man behöver få mycket förklarat eller läsa för att förstå världen och vad man kan göra. Jag hoppade av förra gången vi körde på grund av detta och var nära på att göra det denna gång också men vi körde klart och har avslutat spelet för nu i alla fall. För mig är förmågan att förstå världen och vad min rollperson kan göra i den viktigt för att kunna spela rollpersonen och inte bara hänga på det andra gör.
 
Back
Top