Idag har jag spelat...

Hypersleep Terminated: sci-fi skräck med roterande SL-ansvar och färdiga rollpersonsarketyper och mallar för scenstruktur baserade på olika hot. Vi väcktes av rymdskeppets dator då den fångat upp sos-meddelanden från en nödkapsel och dockat med den. Sedan följde en historia som var ganska rolig att spela, men som blev väldigt rörig då plotten improviserades av allt för många kockar.
 
Blev session #4 i Cyberpunk idag. Rollpersonerna valde att försöka anfalla en rätt tuff Solo, trots att de nog visste att deras sannolikhet att överleva inte var den största. Men rollspel med tärningar är som de är trots allt. De lyckades slänga en granat som detonerade och spred splitter till den här bepansrade Solons oskyddade arm och ben, vilket inte gav några djupa sår, men var tillräckligt för framtvinga ett Consciousnesslag.

Okej, tänkte jag. Han behöver slå 8 eller lägre på d10 för att inte bry sig alls. Slår 9. Han får stå över nästa fas.

Då springer nästa agerande rollperson fram med ett automatgevär och tömmer ett magasin full auto i Solons arm. Massiv skada Point Blank -- "Dead". När dammet lagt sig är den här solon död, på grund av en förlorad fas i rundan, och gärningskvinnan (en journalist) har vespat sig hemåt för att kräkas, duscha, och försöka glömma alltihop.

Egentligen ligger de lågt för tillfället. De är bara dåliga på det.
 
Afterworkspel. Fortsatt speltest av Karelska gåtor till Kutulu, med kollegor. Jag tycker det är lite knepigt med speltest - dagens session var så jävla bra, men jag kan liksom inte avgöra om det beror på att äventyret funkar eller om det bara handlar om att rollspel är en så otrolig sysselsättning (och att kollegorna är så fina). Just nu tillåter jag mig dock landa i hur kul det var med läskiga vinterscener på de karelska fjällen.
 
Last edited:
Delta Green: Vi fortsätter undersöka de många olika trådarna i vad som hänt medlemmarna i N-cellen / arbetsgrupp "Narnia". En abstrakt staty av vulkaniskt glas (som verkar sluka ljus och orsakar märkliga hallucinationer för den som vidrör den), underliga glapp i tiden och en garderob (!) i vilken det hörs mässande röster. Tillslut leder alla spåren till ett gammalt nedlagt modell.
 
Testade spela "Delta green" solo. Första gången jag spelade så valde introäventyret som kommer med gratisreglerna. Laddade upp till AI och körde med Mythic gm :).
 
Det var igår, och det var Delta Green. One-on-one-kampanjen No Real Person Involved har gått in i The Good Life. Andra spelmötet. Förra gången skickades K Cell (spelaren, agent Kennedy, samt NPC Kenny) under raska och rätt oklara former till Atlanta. En friendly har sett mönster i hur barn försvinner i staden, och det här är något annat än Atlanta Child Murders, som han jobbade med när det begav sig. Eller kanske hänger det ihop. Hursomhelst är det inte fattiga svarta barn från innerstaden som dödas, det är barn från vita välbärgade familjer och områden som plötsligt tas ur skolan, aldrig anmäls saknade och inte syns till igen. Alltid det andra födda barnet, och det har pågått i generationer utan att uppmärksammas. Spelmötet avrundas efter att K Cell bestämt sig för att undersöka det senaste fallet, den plötsligt försvunne Henry Venable, 12. Vars föräldrar nyligen omkommit i en olycka. De åker till Druid Hills och träffar storasystern, Abby, 19, blir bjudna på manchego och "prosciutto" och får veta att Henry är på internatskola i Michigan efter föräldrarnas död. Kul session!

Och just ja! Agent Renko (The Labyrinth) dök plötsligt upp på det sunkiga rum på Super 8 by Wyndham som deras Handler bokat åt dem. Men det är en annan historia.
 
Idag spelade vi vidare i basilisktemplet i Shadowdark. Eftersom det är sportlov var det bara tre spelare, så de fick med sig två SLP-krigare. Utan dem hade det nog gått åt skogen. Nu klarade de sitt uppdrag och alla fick tillräckligt med XP för level 2.
 
Back
Top