Svag motivation i äventyr

Det är nog en färdighet att kunna läsa upp en text med känsla (helt klart att en del har den). Jag har inte övat upp den så jag gör det inte utan läser texten och förmedlar sedan samma sak med egna ord.
 
Jag har också mängder av äventyr som jag läst och tänkt "nä fyfan, det här tänker jag inte leda!".
Däremot kan jag inte komma ihåg att inledning eller eventuell karaktärsmotivation har varit orsaken till det, då brister i det nog är det jag oftast tycker är enklast att hantera/åtgärda som SL (det löses som sagt oftast redan vid val av spel, eller vid karaktärsskapandet, eller att man skapar en egen "kampanjram" innan karaktärsskapandet). Oftare handlar det om problem längre fram i äventyret.

Ja, ska jag få "fyfan"-reaktion så är det typ antingen överväldigande massa prylar man förväntas hålla i huvudet, eller så är det alldeles för enkel och linjär plot.

Eller så är det uppenbart rasistiska (som de där "USAs invasion av Afghanistan men afghanerna är bokstavliga monster som är genetiskt oförmögna att känna empati"-äventyren till Delta Green…).
 
MODERERING

Den orelaterade diskussionen om stereotyper finns numera här:


MVH

/Magnus
 
Back
Top