"grisodling" är en dålig felöversättning och borde inte användas

Faehrengaust said:
Men för att särskilja det från datorspel så heter det "Play tabletop Role-playing games"
Click to expand...
Detta är något jag alltid stört mig lite på. Att rollspel, alltså den sorten vi här i huvudsak sysslar med, måste lägga till ett "bords" för att inte blandas ihop med datorspel. Vi var ju för fasiken först! Det är inte vi som sak behöva ändra namn. Datorspel som har inslag av rollspel är väl ändå de som får lägga till ett "dator" i sådana fall.
 
Organ said:
Detta är något jag alltid stört mig lite på. Att rollspel, alltså den sorten vi här i huvudsak sysslar med, måste lägga till ett "bords" för att inte blandas ihop med datorspel. Vi var ju för fasiken först! Det är inte vi som sak behöva ändra namn. Datorspel som har inslag av rollspel är väl ändå de som får lägga till ett "dator" i sådana fall.
Click to expand...

Känns som att det typ är det som hänt, nästan ingen pratar om bara "RPG"-längre, då begreppet blivit för brett och beskriver för många olika saker.

Främst inom datorspel såklart, eftersom det är absurt mycket större än alla analoga spelformer tillsammans, men det finns ju en lång lista med prefix till rollspel inom datorspelen.

cRPG, jRPG, TRPG, ARPG, MMORPG, MORPG osv
 
adrian_of_arcane_lore said:
Grimdark har blivit en av mina hat-benämningar på genres eftersom det klistras på allt som inte är glättig YA-fantasy i princip.

Det är ju typ en skämt-term från början, som kommer från att beskriva de absurdistiska graderna av otrevligheter i saker som typ Warhammer 40K.
Det är den här sketchen dragen till absurda längder:


Ändå har typ författare som Joe Abercrombie, som inte alls gör den grejen utan skriver typ lite halvmörk lågmagisk fantasy med mycket militära inslag blivit posterboy för "grimdark".
Click to expand...
Jag upplever att en central del av grimdark är att det inte finns några onda eller goda aktörer i settingen, att det inte finns några klassiska hjältar som slåss för en rättvis sak. Det finns saker som varelser kämpar för, men inga goda saker.

Det är bara korkade amerikaner som tror att Imperiet är de goda i 40k (och inte fattar att det är Nazityskland/Sovietunionen på steroider med bultskjutare och överljushastighetsfärder). Abercrombie har förvisso karaktärer vi hejar på, men vi hejar inte på dem för att det slåss för bra saker.

Det tycker jag i alla fall förenar Abercrombie och 40k. Vilket jag försökte fånga i post #105.
 
Gutte said:
För mycket stadsbor här.

Ni missar dyngans betydelse för spelupplevelsen och som gödsel i kretsloppet.
Click to expand...
Pfft. Finns det något den här tråden visar så är det väl forumiters förmåga att producera dynga? =)

(Mig själv inräknat alltså, ifall nån nu skulle få för sig att jag kommer med något slags von oben-kritik här)
 
Skarpskytten said:
Jag upplever att en central del av grimdark är att det inte finns några onda eller goda aktörer i settingen, att det inte finns några klassiska hjältar som slåss för en rättvis sak. Det finns saker som varelser kämpar för, men inga goda saker.

Det är bara korkade amerikaner som tror att Imperiet är de goda i 40k (och inte fattar att det är Nazityskland/Sovietunionen på steroider med bultskjutare och överljushastighetsfärder). Abercrombie har förvisso karaktärer vi hejar på, men vi hejar inte på dem för att det slåss för bra saker.

Det tycker jag i alla fall förenar Abercrombie och 40k. Vilket jag försökte fånga i post #105.
Click to expand...

Det var lite det jag menade med att det klistras på allt som inte är glättig YA-fantasy, just för att avsaknad av goda och onda aktörer och moraliska gråskalor är en så pass basic grej att kopiösa mängder fiktion hamnar under den definitionen.

För mig behöver Grimdark ha den där "våldsfars"-grejen det hade från början för att vara en användbar genredefinition.
 
adrian_of_arcane_lore said:
Det var lite det jag menade med att det klistras på allt som inte är glättig YA-fantasy, just för att avsaknad av goda och onda aktörer och moraliska gråskalor är en så pass basic grej att kopiösa mängder fiktion hamnar under den definitionen.

För mig behöver Grimdark ha den där "våldsfars"-grejen det hade från början för att vara en användbar genredefinition.
Click to expand...
Jag håller med, med tillägget att riktig grimdark alltid tar eländet ett steg till när man som läsare redan skrockar över hur överdrivet förjävligt allt är. Ju mer man skrapar på ytan desto värre saker hittar man.

Typ man fattar tidigt att imperiet i 40k är eländigt, absolut. Fascistiskt och totalitärt och grymt och så. Men ju djupare man dyker i loren så blir det bara värre och värre och värre. ”De gör VADÅ med sina barn?!” ”De äter VADÅ på hive worlds?!” Det finns liksom ingen botten. Och absolut inget hopp.

Det är Grimdark. Sandersons Mistborn är det inte.
 
Organ said:
Detta är något jag alltid stört mig lite på. Att rollspel, alltså den sorten vi här i huvudsak sysslar med, måste lägga till ett "bords" för att inte blandas ihop med datorspel. Vi var ju för fasiken först! Det är inte vi som sak behöva ändra namn. Datorspel som har inslag av rollspel är väl ändå de som får lägga till ett "dator" i sådana fall.
Click to expand...

Och det gjorde datorrollspelen förr. Innan de blev den dominerande formen av rollspel.
 
P.eLL.e said:
Diskussionen gör mig sugen på att göra ett grisodlar-rollspel. Man sköter om en respektabel mängd grisar i den större byn Griseknorr. Nån jäklas med grisarna. Vädret förstör spannmål. Det finns ett värdshus där man kan pusta ut efter dagsverket med grisar och allt runtomkring.
Click to expand...
En godmodig jordbruksmiljö med en mörk underton av att äta eller ätas. Man älskar sina grisar, men vi vet ju vad deras öde är. Och vi vet också att grisar inte har några skrupler mot att äta barn och sjuklingar som faller ned bland dem och inte kan värja sig.
 
Svarte Faraonen said:
En godmodig jordbruksmiljö med en mörk underton av att äta eller ätas. Man älskar sina grisar, men vi vet ju vad deras öde är. Och vi vet också att grisar inte har några skrupler mot att äta barn och sjuklingar som faller ned bland dem och inte kan värja sig.
Click to expand...

En typisk kampanj börjar i mars när kultingarna föds och slutar vid jul då det avgörs - vem hamnar på julbordet?
 
Svarte Faraonen said:
En godmodig jordbruksmiljö med en mörk underton av att äta eller ätas. Man älskar sina grisar, men vi vet ju vad deras öde är. Och vi vet också att grisar inte har några skrupler mot att äta barn och sjuklingar som faller ned bland dem och inte kan värja sig.
Click to expand...
 
P.eLL.e said:
Diskussionen gör mig sugen på att göra ett grisodlar-rollspel. Man sköter om en respektabel mängd grisar i den större byn Griseknorr. Nån jäklas med grisarna. Vädret förstör spannmål. Det finns ett värdshus där man kan pusta ut efter dagsverket med grisar och allt runtomkring.
Click to expand...
Missade ju öppet mål när jag skrev. Värdshuset heter såklart ’Skriande Galten’.
(Rökigt från eld och pipor, Knoe står i baren och putsar glas).
 
adrian_of_arcane_lore said:
Grimdark har blivit en av mina hat-benämningar på genres eftersom det klistras på allt som inte är glättig YA-fantasy i princip.

Det är ju typ en skämt-term från början, som kommer från att beskriva de absurdistiska graderna av otrevligheter i saker som typ Warhammer 40K.
Det är den här sketchen dragen till absurda längder:


Ändå har typ författare som Joe Abercrombie, som inte alls gör den grejen utan skriver typ lite halvmörk lågmagisk fantasy med mycket militära inslag blivit posterboy för "grimdark".
Click to expand...
Jag tycker att Abercrombie är solklar Grimdark (allt är direkt parodiskt mörkt, till den grad att det blir hemskt förutsägbart för att alltid det värsta och mest förnedrande händer), men upprörs i stället när någon försöker sätta det på GRRM (som snarare faller under den lindrigare etiketten "Gritty").

Det finns två sorters Grimdark, den avsiktligt och den oavsiktligt parodiska sorten.
 
P.eLL.e said:
Diskussionen gör mig sugen på att göra ett grisodlar-rollspel. Man sköter om en respektabel mängd grisar i den större byn Griseknorr. Nån jäklas med grisarna. Vädret förstör spannmål. Det finns ett värdshus där man kan pusta ut efter dagsverket med grisar och allt runtomkring.
Click to expand...
Det är alltid guld man får inse flesta äventyren jag skulle tycka att det var kul att ge äventyrarna byns bästa galt och ett par suggor som belöning. Samt en hint om att det finns en övergiven bondgård. Det var lite så jag hade tänkt att de skulle få en bas i svärdets sång.
 
Vimes said:
Det är ju en fin gammal tradition att felöversätta inlånade uttryck - "ont krut förgås inte så lätt", "snälltåg" etc - det tycker jag inte vi ska sluta med.
Click to expand...
Lite OT, men svensklärare gonna svensklära: snäll användes ibland fortfarande i betydelsen rask/snabb på svenska in på 1800-talet då begreppet snälltåg skapades efter tysk modell. Se också den gamla visan Döden han är en jägare snäll.
 
Svarte Faraonen said:
En godmodig jordbruksmiljö med en mörk underton av att äta eller ätas. Man älskar sina grisar, men vi vet ju vad deras öde är. Och vi vet också att grisar inte har några skrupler mot att äta barn och sjuklingar som faller ned bland dem och inte kan värja sig.
Click to expand...
Här är soundtracket:
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top