Nekromanti Drängar i Drakland (bara för deltagare)

Cana skuttar rådigt fram och naglar fast tusenfotingen vid vägen med sitt svärd. Den sprattlar en mångbenig dödsdans men blir sedan stilla. (Du slog 12 för att anfalla, 4 i skada.) Från såret och från dess käftar droppar ett grönaktigt, skummande etter som doftar mycket fränt.

Cana, som nu är inne i rummet, noterar att i taket ovan bordet finns ett luftschakt, som förlorar sig i mörker. Det var därifrån tusenfotingen kom. Skrivbordet, väggen ovanför och golvytan nedan är täckta av spretigt klotter, som tidens tand till största delen har gjort oläsligt.
 
"Bra ruter i dig, Cana!", säger Exaltor som försiktigt går in i rummet.

Han går runt och låter fingrarna följa tecknen på bordet, sveper runt och tittar i taket med spjutet höjt.

Lätt tvekande sticker han upp spjutet i schaktet, och tar sedan ett kvickt steg tillbaka.

(Är det någon chans att Exaltor i sina studier kommit i kontakt med liknande skrivtecken? I annat fall kopierar han en bit i sin spellbook för att kunna konsultera språkvetare senare)
 
Spjutet spetsar inget annat än mörker. Ett svagt vinande ljuder från schaktet.

Tecknen är en ålderdomlig variant av det allmäna språket, några sekel gamla är din gissning. Vissa fraser är ännu möjliga att tyda: "...har blivit sanning..." "...omöjligt..." "...Konungens fest..." "...som har skapat oss som vi har skapat..." "ATHAGNOTHUA"

Väggar och tak verkar lika välbyggda som förmaket, men det är tydligt att väggen ni kommit in genom hade tillkommit i efterhand.
 
Hur många ingångar till rummet? Bara den vi kom genom och luftscaktet? Om så ska vi klättra upp i scaktet?
 
-Jag tycker vi utfroskar den här vägen. Ser ut som bra stenarbete här...
(Jag kommer nog att vara lite sporadis fram till missommmar, ska på Eurocon över helgen och har sedan semester tills efter helgen).
 
Cana tar sig en titt på den fina bägaren, lägger hon märke till något speciellt? Finns några lådor i skrivbordet? i så fall tar jag en titt där.
 
(Check Lennart. Glad midsommar på dig.)

Luftschaktet ser välbyggt ut, det är stort nog att rymma en människa, men det finns inga handtag för att klättra så långt du kan se.

Bägaren är ett ålderdomligt silverarbete, en välbärgad mans dryckeskärl. Du skulle gissa på att man kunde få i runda slängar 150 silvermynt för den. Det finns en grönaktig missfärjning på insidan av bägaren, på den sida som legat neråt mot golvet. Antagligen spår av den vätska som sist fanns i den.

Inga lådor finns i skrivbordet.
 
Exaltor studerar schatet med en tveksam min.

"Cana? Tror du det går att klättra upp här?"
 
(En flink halvlängdsdam borde kunna ta sig upp i schaktet, om hon får hjälp med att komma upp dit först. Trollkarlar och dvärgar skulle nog ha det svårare om de inte fick något att hålla sig i.)
 
Cana plockar ned bägaren i sin ryggsäck och ansluter sig sedan till studerandet av shackt.

"Lyft upp mig så kan jag undersöka om den leder nånstans. under tiden kan väl ni karlar se till att vi hittar tillbaka till ingången."
 
Ni hissar upp Cana. Hon lyser lite med sin lykta i schaktet. Det fortsätter rakt uppåt i kanske fem meter och viker sedan av åt väster i en sned vinkel. Det borde inte vara något problem för henne att eskalera, men något fäste för ett rep kan hon inte se - det måste hittas eller skapas.

Ett tydligt vinddrag blåser neråt i schaktet.
 
Cana klättrar uppåt för att se vad som händer när schaktet svänger.

Hur brett och högt är schaktet?
 
Du klättrar upp i schaktet, något hindrad av att behöva hålla i lyktan samtidigt. Det är så brett att en människa skulle kunna klättra genom att trycka armar och ben mot sidorna, men en halvlängdsdam får använda fötter och axlar.

Du kommer upp till kröken. Böjen är ganska kraftig, och schaktet fortsätter i en så flack lutning att man borde kunna krypa uppför den. Det ser ut att fortsätta i ca 20 meter - du kan se detta, för det kommer ett svagt sken som av dagsljus från den andra änden.
 
Du kryper upp för det sluttande schaktet. Du gissar att det inte kan vara dagsljus eftersom det var kväll när ni gav er ner i Labyrinten och hela natten kan inte ha passerat än.

Du närmar dig schaktets mynning. Vad du kan se så måste det vara månstrålar, som faller genom ett vackert färgat fönster. Schaktet tycks mynna ut i ruinerna av en gammal tempelbyggnad, en av de många övergivna byggnader som finns i Zagros. Från någon meter före schaktets slut kan du se ut i resterna av ett kapell, där några pelare och väggarna fortfarande står upp, men taket tycks ha rasat in sedan länge. Men för att se mer måste du krypa närmre mynningen.
 
-Om det är en utgång tycker jag vi marker den och går vidare här ner. Det är jobbigt att behöva klättra. Och det finns ingen ära, eller guld att hämta därifrån vi kom.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top