Nekromanti Drängar i Drakland (bara för deltagare)

[Cymew]

Att ha en stridsplan, lite som en Instinct i Burning Wheel, skulle kanske vara nåt? Annars är jag ju, naturligtvis, för iden med "standardplan" som man specar.

"Det där ser lite otäckt ut", säger Exaltor och tar sig en titt på såren. (slår 6, eller så avvaktar jag Domarens slag)

Sedan ser Exaltor sig om i rummet och plirar på väggar och tak efter avvikande märken eller spickor som kan dölja nåt innan han närmar sig textilerna på väggen för att med spjutspetsen föra den åt sidan.

(jag inser föresten att jag glömde säga innan helgen att jag skulle vara bortrest. Nu är jag tillbaka)

 

[Lennart]

När jag är om bunden, torkar jag av min yxa. Och börajr titta mig runt om, något som ser fel ut i stenarbetet? (Kan man som dvärg lete efter hemliga gångar etc?). Sedan kollar jag "ko-böldernas" vapen, något som har något värde eller går att använda?

 

[August Aronsson]

(Ledsen för lite långsamma svar här, jag har haft fullt upp med barn och tandsprickning. Hursomhelst...)

Exaltor binder om dvärgen. (Som får sex hitpoints tillbaka. Helt ok att slå själv där.) Sedan kikar båda sig omkring. Det hela verkar välbyggt, och altaret förefaller vara en del av den ursprungliga arkitekturen. Exaltor noterar att kobolderna verkar ha placerat en träskål med klar vätska på altaret - eldröken dolde den tidigare. När Exaltor för draperiet åt sidan, blottar han ett litet rum (3x3 meter) där alla väggar är täckta av trähyllor. Ni kan bara se en sak där, en skriftrulle i huvudhöjd.

Aron ser med sin skarpa dvärgblick att i skarven mellan den bortersta hyllväggen och taket finns en skillnad i murbrukets färg, som om väggen bakom hade uppförts senare än det övriga rummet och i sämre kvalitet. Koboldernas vapen är ovårdade men tjänliga, har dock inga speciella egenskaper. Troligen stöldgods, för det är osannolikt att sådana här vildar skulle bemästra smideskonst.

 

[Lennart]

-Ja, böcker, rullar det är inte för mig. Kan du titta på det?
När bokrullen är urvägen så börajr jag riva undan hyllan så man kan komma åt väggen. Tänker använda koboldernas vapen för att ta mig genom väggen.
-Ska jag inte hugga upp ett hål här?

 

[August Aronsson]

Exaltor hinner knappt nappa åt sig rullen (en närmast reflexmässig handling för magiker, räknar jag med) förrän Aron gör kaffeved av hyllan - och blottar en vägg med en slät trädörr! Tydligen är ytterligare hugg överflödiga. Dörren saknar nyckelhål men har en dörrknopp.

 

[Cymew]

"Se upp! Du håll på att skada den här!", säger Exaltor och håller upp rullen.

Han går åt sidan och undersöker om den verkar förseglad eller vad det kan vara, sedan kollar han in altaret och skålen.

Vad hade kobolderna för vapen, nu igen?

 

[Achtung]

Cana vill leta efter saker hos kobolderna, användbara eller värdefulla saker sparas. Hittar jag pilen så undersöker jag om den kan användas igen. Hänger sedan på dvärgen så fort denne har kommit igenom väggen.

 

[Achtung]

(Tycker att tanken på att använda handlingsplan för strider som kan ändras om förutsättningarna ändras låter som en bra idé. Det går inte så fort framåt, och jag själv är väldigt långsam på att svara, ska försöka bli mer aktiv. Personligen känner jag kanske att mer dialogdrivet rollspelande skulle passa bättre för forumformatet, men vi har ju inte kommit så långt än så det kan ju utvecklas i och med att vi kommer mer in i våra karaktärer. Hade svårt att förstå hur allt såg ut i samband med striden (var fiender fanns, hur rummet var uppbyggt etc.) vid viktiga strider kan det kanske hjälpa att ha enkelt skissade kartor?)

 

[August Aronsson]

Skriftrullen är tämligen tjock, det rör sig om en bokrulle snarare än en enkel trollformelrulle. Kobolderna var beväpnade med kortsvärd/brutala slaktknivar och spjut.

Dörren är enkel och insatt i väggen utan några arkitektoniska krusiduller. Det verkar saknas en låsmekanism, vad man kan se i dörrspringan.

Skålen på altaret är en grund träskål. Den innehåller någon deciliter med klargrön, fränt luktande vätska.

Cana, kobolderna är nakna så när som på de bälten där de bar sina vapen. Men du kommer på en sak... Att bland vildar som inte anammat bruket av fickor, och bland soldater som snart skall hamna i strid, så har du hört att det är brukligt att svälja mynt och andra värdesaker för tillfälligt förvar.

 

[August Aronsson]

(Jag tror alla upplever att tempot är något lågt, men jag tror att det framförallt är i actionscener som detta blir tydligt. Vi försöker med den här idén med handlingsplaner så får vi se. Jag tycker mig märka att ni redan implementerar den så smått i själva utforskandet också, det kan vi också fortsätta med. Jag håller med om att lite visuella hjälpmedel skulle hjälpa åskådligheten, problemet med detta forum är att det saknas HTML-stöd. I så fall får vi emigrera någon annan stans. Jag skall undersöka möjligheterna.)

 

[Cymew]

Exaltor sparar skriftrullen till en senare lugn stund för att studera den närmre.

Finns det något kärl man kan ta med sig den gröna vätskan i?

 

[August Aronsson]

Tja, har du något dylikt med dig? Kobolderna verkar i alla fall inte haft något sådant.

(Tja vad fanken, klart trollkarlen har någon tom småplunta med sig för oförutsedda behov - det är ju ändå level 1.)

 

[Cymew]

Lysande. Då tappar jag upp det där gröna slurjet.

 

[Cymew]

"Aron? Ska vi öppna den här dörren på samma subtila dvärgvis?"

 

[Achtung]

Cana funderar ett tag på om det är troligt att kobolderna svalt något så värdefullt att det är värt obehaget att öppna deras kroppar innan hon kommer fram till att det inte är värt besväret. Istället ansluter hon till de andra och går hon fram och känner på dörren, går den upp drar hon sitt svärd och tar ett steg in i rummet om inte ställer hon sig bredvid dörren och väntar på att dvärgen ska ta sig i igenom den.

(Tillägg till feedback: Det är roligt och speciellt plus till miljöbeskrivningarna (har tyvärr lätt för att glömma det positiva när jag ger feedback))

 

[Lennart]

-Subtilt är mitt mellan namn.
Så jag kollar först om man kan öppna dörren bara genom att handtaget, om det inte går pressar jag upp den med axeln, funkar inte dessa subtila saker så får yxan tala.

 

[August Aronsson]

Cana är den första att ta i handtaget. Dörren öppnas efter visst motstånd. Hon tar ett kliv in i rummet bortom. Det är ett rektangulärt rum (6x9 m, ni kommer in i mitten på öster långsida, flera meter i tak. En gång har det varit ett arbetsrum, ty det finns många höga hyllor, men de är alla tomma så när som på några trasiga mät- eller observationsinstrument av ärgig metall. Vid rummets bortre långsida finns ett gammalt skrivbord, där ett skelett i trasor har trillat sönder på en lika gammal stol. Vid skelettets ena hand, där två dyrbara ringar glimmer, ligger även en bägare besatt med fina stenar.

Men Canas tjuvsinnen uppfattar en rörelse i dunklet ovanför. På väggen ovanför skrivbordet sitter en vidrig tusenfoting uppflugen, lika lång som hon själv och grov som en hamnsjåararm! En strid är oundviklig - men hjältarna vinner initiativet! (Det är Cana som går först så hon är den som får agera mot fienden i första rundan, ni andra märker att något är på gång men måste ta er in i rummet först.)

(DM tackar och bockar!)

 

[Cymew]

Exaltor kastar en dart mot monstret, och kommer sedan fortsätta striden från dörröppningen med att hålla monstret från sig med spjutet. Inget avancemang.

Om han bedömer att det går att hålla spjutet i ena handen så kommer han kasta fler darts.

 

[Lennart]

Tar ett hårt tag om yxan. När det är tid rusar jag in och skyddar de andra två veklingar med min kropp och hugger in på odjuret. Fortsätter hugga tills det är stilla, och sedan kanske lite till.

 

[Achtung]

Cana drar sitt svärd och tar sitt svärd, hoppar upp på skrivbordet och hugger mot larven (om det är möjligt inom samma runda hoppar hon också ned igen) Detta är förutsatt att bordet inte är för högt för att hoppa upp på. Är det för högt så drar hon svärdet samt tar tag i något observationsinstrument och kastar det mot monstret.

Canas taktik i denna strid kommer är att gå in i närstrid med larven men samtidigt använda sin smidighet för att inte ta skada.