OSR Vad är grejen med OSR?

adrian_of_arcane_lore said:
Jo jag vet, och på det sättet gör ju den sitt jobb eftersom den numera rätt stora och brokiga kategorin av spel som på ett eller annat sätt inspirerats av OSR, men verkligen inte är retrokloner och inte alls spelas som äldre DnD kan kallas för just något annat.

Jag tycker det är en märklig term bara, då "the new school revolution" rent logiskt bör skett iom 3e/D20 och sen fortsatt med alla de spel som följt efter som en konsekvens av det.
Det var ju den nya skola som OSR-miljön separerade ifrån, och det var ju en revolution eftersom det helt tog över rollspelsvärlden och fortfarande dominerar.

Det är nitpicks såklart, i slutändan är det enklare att undvika gräl om man kallar Mothership och Into The Odd för NSR än för OSR, även om jag i mitt huvud översätter NSR-begreppet till post-OSR.
Click to expand...
Fast begreppet "new school" användes väl inte kopplat till 3e och senare? Begrepp och genrer uppstår när de uppstår, och det blir svårt att retroaktivt applicera ett begrepp som innefattar en grej på en helt annan grej.

NSR är ju myntat direkt som ett svar på det som passar in med OSR-andan i form av spelarkreativitet, avskalade regler osv men som inte passar med Old School regler (retrokloner osv).

Sen kan kanske "Post-OSR" vara ett bättre begrepp i linje med vad du tycker om, men i mitt tycke skulle en sån etikett bättre passa på om OSR-mentaliteten når tillbaka till och påverka mainstream d&d.
 
Mogger said:
Och ett tag är det trendigt med napoletanska pizzor men sen finns de i varje gatuhörn. Då får de coola dricka sitt naturvin på annat håll :)
Click to expand...
Och det finns de som bara tvunget måste dissa dessa pizzor och hånfullt kommentera att det minsann är bröd, ost och tomatsås varpå repliken blir "men Bianco är utan tomatsås" och då undrar man ju "vem fan vill ha sån skit" och sen stängs Hormuzsundet igen. Människor är människor. Vi kan hitta saker att bli ovänner över precis överallt!

Min tes är mer; varför aktivt söka konfliktytor när vi tycker samma om typ 90% av allt? Men ibland kan man såklart anse att övriga 10% är viktiga.

Grejen med OSR är såklart att det var en motreaktion, och med sådana kommer det såklart lite konflikt, men det går ju utmärkt att bejaka de delarna man gillar och ignorera resten? Men en motreakrion måste såklar ha någon form av programförklaring, även om den till en början är punkig och inkonsekvent. Och det rör såklart upp känslor. Det gör sånt alltid. Pizza utan tomatsås!? Var är min kebab! ;)
 
luddwig said:
Nej, jag menade: "Gör folk fortfarande retrokloner i någon nämnvärd omfattning, samt spelar folk fortfarande retrokloner i någon nämnvärd omfattning?" För 8-12 år sedan hade jag svarat ja på den frågan. Hur det är nu vet jag inte. Den enda retroklon jag då och då hör nämnas är OSE. Det är visst populärt men verkar samtidigt hyllas mer för att det är coolt än för att det är just en retroklon.
Click to expand...
Jag försökte besvara din första fråga med "nja, eftersom retrokloner strävar efter ett statiskt väl definierat mål kan man ju uppnå perfektion - eller close enough - och därefter behövs inga fler retrokloner."

Alltså i motsats till den allmänna kreativiteten som garanterar att det alltid kommer släppas fler spel...

Din andra fråga har jag inget svar på. Jag kan väl bara peka på att 90% eller 99% av gemenskapens fokus ligger på nyheter.

Det kanske finns tusentals spelare av D&D 3rd edition eller RuneQuest eller Fading Suns, och deras aktiviteter hemma kring spelbordet går spårlöst förbi för att det finns inga förlag som släpper nya produkter till dessa marknader....
 
TheDawn said:
Detta är den typen av diskussion som väcker känslor och jag har en hel del att säga men vill inte skaffa mig mer ovänner på forumet så jag fattar mig kort.

Mitt huvudsakliga problem kring synen på OSR är de som påstår att rollspel har utvecklats så mycket de senaste 40 åren, som om det fanns något mätbart i rollspelsteknologi där man kunde se hästkrafter och bränsleförbrukning förbättras över tid. Denna sorts tänk motsätter jag mig. Allt är bara smaksak. Jag spelade aldrig B/X i min ungdom och var en av dem som hånskrattade åt den omvända matematiken i THAC0. Idag tycker jag OSE är ett grymt roligt system och att THAC0 är bra mycket enklare än jag ville minnas det.

Mognade jag in i det? Njae, så mogen är jag nog ändå inte. Det är bara en utveckling efter att ha spelat säkerligen fler än femtio olika rollspelsystem i alla fall (kanske till och med närmre hundra). Fråga mig igen om tio år eller så så kanske jag hatar OSR spelen och tycker att storyteller systemet är det ultimata. Vem vet?
Click to expand...
Jag klipper helt sonika in ett svar från annan tråd:
CapnZapp said:
Personligen tycker jag det är tråkigt att rollspelsbranschen aldrig verkar mogna till den grad att man kan räkna med att nya spel håller en grundläggande kvalitet.

Denna åsikt, att avfärda problem som utmaningar, och att det är upp till spelledaren att göra konstruktörernas jobb åt dem är fullständigt fördärvlig; alltså mer generellt hur rollspel fortfarande ofta betraktas enbart som en konstnärlig yttring där "objektiv kvalitet" inte är relevant, helt utan förväntningar på minsta grad av hantverkserfarenhet, är en starkt bidragande anledning branschen aldrig verkar kunna höja lägstanivån.
Click to expand...
Så ja, det finns något mätbart inom rollspelsteknologi. Det jag särskilt efterlyser är
  • Organisation.
  • Standardiserad terminologi.
  • Grundläggande kunskaper inom statistik.
Det finns inga bra skäl till att leverera en produkt som inte är översiktlig, inte går att hitta i, inte förklarar grunderna före undantagen, med interna inkonsekvenser, förvirrad eller dåligt förklarad terminologi, utan minsta ansats till seriös speltestning.

Det finns alldeles för många rollspelsprodukter även i 2026 som försvaras utifrån perspektivet att konst är subjektivt och "det går inte göra fel".

Det går definitivt att göra fel när man skriver en regelbok och det går alldeles för långsamt att höja lägstaribban.
 
Bitterknekt said:
Fast begreppet "new school" användes väl inte kopplat till 3e och senare? Begrepp och genrer uppstår när de uppstår, och det blir svårt att retroaktivt applicera ett begrepp som innefattar en grej på en helt annan grej.
Click to expand...

Nja, både begrepp och dess innebörd förändras över tid och det är inte ett dugg ovanligt att man går bakåt i historien och benämner, betraktar eller tänker kring saker på nya sätt. Jag skulle till och med sträcka mig så långt att säga att det är vanligare att saker får sina mer bestämda benämningar i efterhand än medans de pågår.

Det spelar dock ingen roll i detta fall, då jag aldrig påstod att någon kallade DnD 3e när det var nytt för "new school" (det var säkert någon som gjorde, men som term för den sortens spel överlevde det inte). Utan min poäng är att jag tycker att "new school revolution" är en dåligt term för att om något bör benämnas som "new school" i relation till OSRs "old school" så är det just den nya skolans DnD som OS i OSR förstods i relation till. Innan det uppstått en ny skola kan ju inget förstås som en del av en gammal.

Jag vet vad termen NSR används till, varför den finns och hur den uppstod. Jag tycker fortfarande det hade vart bättre med en annan term för att förstå de spel som växt ur OSRs anda men inte dess regelmekaniker.

Det är dock väldigt on-brand för rollspelskulturen att komma på krångliga och obskyra termer för saker och ting som också samtidigt lyckas vara väldigt intetsägande och förvirrande för utomstående. Så på det sättet är den ju en stark del av rollspelstraditionen.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top