Sömniga Isaac
Rollspelsinkvisitor
Det är ju nästan så du förespråkar användandet av några av våra starkaste drivkrafter.Drivkraften att tillhöra, alternativt bryta sig loss, borde utnyttjas mer. Detsamma gäller nog, bry sig och bry sig om.
Det är ju nästan så du förespråkar användandet av några av våra starkaste drivkrafter.Drivkraften att tillhöra, alternativt bryta sig loss, borde utnyttjas mer. Detsamma gäller nog, bry sig och bry sig om.
Det är ju nästan så du förespråkar användandet av några av våra starkaste drivkrafter.
Till Matiné så har man en månadskostnad baserad på ens sociala status (två silver per månad, normalt). Så det ger en riktlinje för spelledaren för hur mycket pengar den borde dela ut (all utrustning dom hittas anges dessutom i silver). Men efter att ha spelat ett gäng år insåg jag att det bara blir ett nollsummespel och var egentligen en relativt meningslös regel.Jag måste nog säga att jag tycker att det är lite av en omväg att hålla på och räkna pengar i spel, för att få fram att rollpersonerna är fattiga. Alltså jag fattar, det är inte lika fint eller prydligt att bara säga "ni är fattiga, alltså kommer ni göra uppdrag" och det känns alltid lite smart när man har ett system som skapar saker istället för att man bara säger dem rätt ut.
Flera spel (särskilt Pendragon) hanterar det här genom att man får bonusar om man lever på en högre nivå av levnadsomkostnader (i Pendragons fall saker som mer Glory och bättre Child Survival), så det är önskvärt. Det är särskilt kul att man måste spendera till den högsta nivån man har råd med - riddare begriper inte det där med ekonomi, det har man tjänstemän och fru till.Till Matiné så har man en månadskostnad baserad på ens sociala status (två silver per månad, normalt). Så det ger en riktlinje för spelledaren för hur mycket pengar den borde dela ut (all utrustning dom hittas anges dessutom i silver). Men efter att ha spelat ett gäng år insåg jag att det bara blir ett nollsummespel och var egentligen en relativt meningslös regel.
Nu fattar jag att jag är neggig men jag tycker det är en rätt tråkig morot. Är ju samma i Traveller och gamla Runequest och en rad andra spel. Jag blir väldigt stressad som spelare, och det känns som vardagens ständiga jakt efter pengar. Också lite själlöst. Men förstår verkligen att det funkar för många. Inte just för mig
(När vi körde Runequest hade vi andra drivkrafter vilket funkade jättebra, men skulden till klanen fanns ju där)
Generellt tycker jag att olika gold sinks är vettigt i de flesta spel. Jag tycker bara inte att det är ett lyckosamt sätt att illustrera strukturella orättvisor på. Det är min enda poäng. Fattigdom handlar långt ifrån bara att man står utan medel. Man är född in i ett strukturellt missförhållanden som innebär att valmöjligheterna är få och nästan alltid till ens nackdel. Det betyder inte att man blir fullblodskapitalist som jagar pengar skulle man få chansen. Men jag gillar ju setting och sammanhang och vet att jag är lite ensam på den barrikaden.Nej men skillnaden här är ju att Aliens är en serie filmer (som dessutom inte håller ihop sådär jättekonsekvent), Mothership är ett rollspel. Självklart kommer ju då sättet teman utforskas på därför vara annorlunda.
Ingen skrev någonstans att det enbart är genom att saker är dyra som ett dystopiskt tema inspirerat av Alien presenteras i det spelet.
Det är ett av sätten, en komponent bland flera som tillsammans skapar en tematisk helhet. Vi kan genom filmerna i vart fall anta att Ripley inte är stormrik, baserat på situationen hon och hennes kollegor befinner sig i.
Mothership tar inspiration från det och förlägger det i en rollspelskontext, där spelarna är fattiga, levnadskostnaderna höga och behovet av pengar stort. Därför tar rollpersonerna uppdrag från rovgiriga företag, för det är ända sättet att få loss lite deg, och det sätter dem sedan i situationer som liknar de i Alien-filmerna.
Men för mig, personligen, subjektivt, i min lilla upplevelse så tycker jag mest det blir jobbigt med bokföring och fler system. Jag vill inte sitta och bokföra eller räkna pengar; det ger mig inget. Jag kan sitta och gnälla över bonussituationen ändå, med fullgod inlevelse i situationen som rymdtrucker som ständigt fuckas av systemet.
Nej men skillnaden här är ju att Aliens är en serie filmer (som dessutom inte håller ihop sådär jättekonsekvent), Mothership är ett rollspel. Självklart kommer ju då sättet teman utforskas på därför vara annorlunda.
Ingen skrev någonstans att det enbart är genom att saker är dyra som ett dystopiskt tema inspirerat av Alien presenteras i det spelet.
Det är ett av sätten, en komponent bland flera som tillsammans skapar en tematisk helhet. Vi kan genom filmerna i vart fall anta att Ripley inte är stormrik, baserat på situationen hon och hennes kollegor befinner sig i.
Mothership tar inspiration från det och förlägger det i en rollspelskontext, där spelarna är fattiga, levnadskostnaderna höga och behovet av pengar stort. Därför tar rollpersonerna uppdrag från rovgiriga företag, för det är ända sättet att få loss lite deg, och det sätter dem sedan i situationer som liknar de i Alien-filmerna.
Det är väldigt möjligt att spela Mothership precis så också. Att bara starta uppdraget med "ni tog ett jobb för att ni är panka" och hoppa över hela "räkna ut inkomster och utgifter"-systemet som finns i spelet. Särskilt om man spelar one-shots, vilket det funkar jättebra för.
Systemet med löner och kostnader finns där för de som vill använda det, det funkar som en bra kampanjinramning. Men det är inget spelet begär att man skall använda eller något som måste användas för att det skall fungera.
Drivkraften att tillhöra, alternativt bryta sig loss, borde utnyttjas mer. Detsamma gäller nog, bry sig och bry sig om.
Allt handlar så klart om vad man gillar, men om Mothership är baserat på Alien, handlar det inte mest om att överleva en mordisk rymdvarelse? Om betoningen på samhällsklass, kapitalism och så vidare blir för stark så känns det för mig som det blivit ett helt annat spel, och då kommer rymdvarelserna snarare in och pajar stämningen.Ja, precis. Jag uppfattar både Alien och Outland som, i positiv mening, typiska för sin tid.
Vad jag också tänker på - apropå pengar som motivation i cybepunkiga settingar - är att det inte bara handlar om att få betalt för jobb. Att vara mer eller mindre pank är också en belägenhet, en livssituation. Det kan, precis som i verkligheten, handla om att vara skuldsatt, ha kassa anställningar, vara jagad av indrivare, köpa begagnat, bo trångt i nergångna fastigheter, pantsätta eller sälja sina prylar och kanske också om att försöka tjäna extra pengar med hjälp av något olagligt. Mothership gör, som du skriver, en hel del bra av vad det innebär att jobba för en megacorp, men jag tror också att det går att göra ännu mer av vad det innebär att ha ont om pengar i en hyperkapitalistisk dystopi.
Allt handlar så klart om vad man gillar, men om Mothership är baserat på Alien, handlar det inte mest om att överleva en mordisk rymdvarelse? Om betoningen på samhällsklass, kapitalism och så vidare blir för stark så känns det för mig som det blivit ett helt annat spel, och då kommer rymdvarelserna snarare in och pajar stämningen.
Jag är väldigt oobservant som person. När jag läser en bok eller ser en film så hakar jag på handlingen och världen som visas som en verklighet och missar för det mesta metaforer. Det tog mig till en bit in i vuxen ålder att fatta Narnia som en metafor för kristendomsgrejer exempelvis. För mig har Alien bara varit en skräckfilm om ett rymdmonster och kampen mot den och det kunde lika gärna varit ett gäng rika människor på en lyxkryssare i storyn. (Fram till den här diskussionen då.)Alien är bara en av spelets många inspirationskällor (men den viktigaste, vad jag kan se). Jag uppfattar dock Alien (och jag tänker då särskilt på den första filmen) som något mer än bara en monsterfilm i rymden. Det är inte oväsentligt att huvudpersonerna är spacetruckers. De befinner sig längst ner i den kapitalistiska näringskedjan - Crew expendable - och det är därför de råkar illa ut.
I Mothership finns en rad olika campaign frames. Spacetruckers är en av dem, men det finns också fler som på olika sätt knyter an till The Company och dystopisk kapitalism som tema. Det går definitivt att spela spelet utan rymdmonster, men jag tror att sådana förekommer i de flesta av de scenarion (det finns massor av tredjepartsprodukter) som har kommit ut hittills.
Jag är väldigt oobservant som person. När jag läser en bok eller ser en film så hakar jag på handlingen och världen som visas som en verklighet och missar för det mesta metaforer. Det tog mig till en bit in i vuxen ålder att fatta Narnia som en metafor för kristendomsgrejer exempelvis. För mig har Alien bara varit en skräckfilm om ett rymdmonster och kampen mot den och det kunde lika gärna varit ett gäng rika människor på en lyxkryssare i storyn. (Fram till den här diskussionen då.)
Jag är väldigt oobservant som person. När jag läser en bok eller ser en film så hakar jag på handlingen och världen som visas som en verklighet och missar för det mesta metaforer. Det tog mig till en bit in i vuxen ålder att fatta Narnia som en metafor för kristendomsgrejer exempelvis. För mig har Alien bara varit en skräckfilm om ett rymdmonster och kampen mot den och det kunde lika gärna varit ett gäng rika människor på en lyxkryssare i storyn. (Fram till den här diskussionen då.)
Skulle dock hata ännu mer ett system som sätter som obrytbar regel att man tillhör en viss ekonomisk klass och inte kan ändra på det.
Digestik angående regler känns vettigare att prata om än simultism.
De ä ba skitFörutom att åtminstone jag aldrig hört ordet... (och när jag sökte på det hamnade jag på laxermedel)
Förutom att åtminstone jag aldrig hört ordet... (och när jag sökte på det hamnade jag på laxermedel)