Idag har jag spelat...

Ikväll spelledde jag för första gången Brindlewood Bay. Det var ett gäng glada amatörer, kollegor från arbetsplatsen som körde lite rollspels-AW. Det är härligt att spelleda dessa gröningar, som blir så entusiastiska inför rollspelandets magi. De förundras över hur lätt det är att leva sig in, och hur kul det är medskapa och etablera element i spelvärlden.

Brindlewood Bay var kul, och även om det är lite ovant att med Theorize-movet, så funkade det bra för gruppen att pussla ihop sina ledtrådar till en teori som de kunde avslöja i en dramatisk salongsscen, där vapen drogs och mördaren försökte fly undan rättvisan.
 
Det största WOWet för mig just nu är inte VAD jag har spelat utan ATT jag har spelat. Jag är med i fyra olika grupper för tillfället, alla med fasta tider. Så jag kan nog anses vara lite bortskämd med spel då jag vanligen snittar ett och ett halvt spelmöten i veckan. Men under en tid nu så har stjärnorna uppenbarligen stått fel då alla grupperna av olika anledningar (Sjukdomar, resor, jobb, familj, you name it.) haft uppehåll samtidigt, vilket resulterat att att jag inte spelat på nära på en månad. :(

Igår bröts emellertid förbannelsen! En grupp vars medlemmar nästan hade glömt hur de andra såg träffades till slut och D&D5 spelades. Och om inget oförutsett sker så kommer ännu en grupp träffas i morgon och spela DoD23. Det känns lite som att solen kikade fram igen. :cool:
 
Rollspelsklubben med ungdomar idag - en i gruppen kände sig redo att testa spelledarrollen, med en egenskriven dungeon. Jag satt jämte hen och agerade ¼ spelledare, skötte regler och stats.

Hen gjorde bra ifrån sig, även om hen gick i alla nybörjarfällor man kan tänka sig - i synnerhet hade hen en väldigt tydlig bild framför sig hur det skulle gå och blev lite osäker och förvirrad när spelarna oundvikligen gjorde tvärtom. Men jag peppade hen efteråt, och tror hen gick därifrån stärkt och nöjd i sina nya SL-skor.
 
Last edited:
Igår spelledde jag Det sjunkande tornet till DoD23 för några ungar på mitt lokala bibliotek. Äventyret kommer att spelas på två tvåtimmarssittningar så jag har spolat tvåtimmarsregeln vid det faktiska spelbordet. Vi slutade precis när halva tiden gått in game och tornets nedersta våning sjönk med ett dån ner i djupet för att sedan darrande stanna. En timme och halva tornet kvar. Ska hjältarna hinna till toppen innan tiden går ut?
 
Igår spelledde jag Det sjunkande tornet till DoD23 för några ungar på mitt lokala bibliotek. Äventyret kommer att spelas på två tvåtimmarssittningar så jag har spolat tvåtimmarsregeln vid det faktiska spelbordet. Vi slutade precis när halva tiden gått in game och tornets nedersta våning sjönk med ett dån ner i djupet för att sedan darrande stanna. En timme och halva tornet kvar. Ska hjältarna hinna till toppen innan tiden går ut?

Kool! Jag planerar spela det (med klockklämt) på tre timmar under påsklovet på bibblan. Gick det bra för dem så långt? Ålder?
 
Igår spelledde jag Det sjunkande tornet till DoD23 för några ungar på mitt lokala bibliotek. Äventyret kommer att spelas på två tvåtimmarssittningar så jag har spolat tvåtimmarsregeln vid det faktiska spelbordet. Vi slutade precis när halva tiden gått in game och tornets nedersta våning sjönk med ett dån ner i djupet för att sedan darrande stanna. En timme och halva tornet kvar. Ska hjältarna hinna till toppen innan tiden går ut?
En av våra grönaste spelledare ska köra Sjunkande tornet på nästa Nördhäng. Jag tror han också kommer att spola tvåtimmarsregeln.
 
Spelade tredje spelmötet Music from a Darkened Room igår. Nu har K Cells agent Kennedy (och hans två npc-kollegor) gått igenom varje rum i huset på Spooner ave under dagtid, efter att det första besöket kvällstid kändes allt för farligt. Men även nu inträffade några olustiga och smått freakiga säker, samtidigt som inga riktiga ledtrådar till vad som faktiskt sker och är fel har stötts på. Agent Kennedy är likväl på rätt spår i sina spekulationer.

Synd bara att han öppnade ett köksskåp, och skymtade något vilt svart innan en lukt så vidrig att han kräkandes sprang ut ur huset. Han kommer att spy under de kommande 10 timmarna så början på nästa session blir kul.
 
Kool! Jag planerar spela det (med klockklämt) på tre timmar under påsklovet på bibblan. Gick det bra för dem så långt? Ålder?
Ungarna är 10-11 år. Och det gick finfint för dem. De blev zappade en gång på bottenvåningen innan de listade ut hur de skulle ta sig vidare. De hoppade över källaren och gick uppåt. De lyckades med lite besvär smyga sig förbi bibliotekarien och löste även kistrummet galant genom att den girige dvärgen använde sin skattletarförmåga för att lista ut hemligheten. Skeletten gav dem vissa problem men de löste det med. Och där bröt vi.
 
En av våra grönaste spelledare ska köra Sjunkande tornet på nästa Nördhäng. Jag tror han också kommer att spola tvåtimmarsregeln.
Har man inte en tid att förhålla sig till i verkligheten så kan man absolut skippa tvåtimmarsregeln. Det kan nog t o m vara bra om man är en grön och kanske lite osäker spelledare. Då kan klockan vara lika stressande som för spelarna.
 
Vi har spelat tredje sessionen av vår Unknown Armies kampanj där kabalen är cheerleaders som samlar magiska föremål att mata till en maskotgud så att de inte själva blir slukade av den som människooffer.

-En av medlemmarna av Kabalen får reda på att hon har HIV. Men eftersom hon ”lånade” sitt stalking offers identitet när hon var och blev testad exploderar kuvertet med testresultaten offrets äktenskap. Kabelmedlemen använder detta till att nästla sig djupare in i offrets liv genom att fejka sympati.

-Kabalen sålde den magiska baseball leran de hittade förra sessionen i utbyte mot #CancelPhone. En rosa mobiltelefon som kan orsaka social skada, allvarlig social skada eller ”Driva någon till självmord” mängder social skada på alla vars riktiga namn användaren har genom att få dem canceled. Det är som

Deathnote:en fast taskigare! Vissa hade använt den här telefonen försiktigt som det fruktansvärda dubbeleggade svärdet det är… men kabalen använder #CancelPhone av alla och inga anledningar.

-Gruppen spanar på det lokala palliativa barnsjukhuset där de fått rykten om mystiska händelser. De upptäcker att dessa är orsakade av Dr. Hans Jonsson, en Patriarchymancer vars magi drivs av att han stjäl en mors kärlek till sitt barn och ”INGEN KÄRLEK ÄR LIKA STARK SOM KÄRLEKEN NÄR ETT BARN DÖR AV CANCER! DET ÄR DRÖMMEN! DET ÄR VAD ALLA KVINNOR VILL HA”. Så de #CancelPhonear honom, invaderar hans fickdimension där han har sina magiska resurser, skjuter honom, sparkar honom på pungen och sedan frammanar de en demonisk version av hans mammas ande som stryper honom till döds.

-Kabalen hyrs in för att störa en magisk ritual som pågår över 20 år där ett par magiker spelar ut händelserna från Odysséen vilket ger dem en enorm mängd magisk makt om de lyckas. Kabalens medlemmar tar sig an rollen som tjänsteflickor i det vidriga McMansionet som symboliskt ska föreställa Ithaka.

-Kabalen börjar med att försöka göra sig av med friarna som alla är olika magiker. Friares magiska tabun blir brutna men friare blir också förgiftade med laxermedel, kastade i hönshus och… Värre. En av kabalmedlemarna, den som är HIV positiv och har bestämt sig för att inte ta mediciner utan lösa det här helt med magi senare, bestämmer sig för att få en friare som är homosexuell att bryta processen. Den friarens tabu är att ingen annan får modifiera deras kropp. Så hon bestämmer sig för att med narrativets hjälp tvinga honom att ligga med henne, något han finner vidrigt och knappt kan göra, när han lyckats göra det ändå klipper hon efteråt av en lock av hans hår för att bryta hans tabu. Han bryter ihop och undrar varför hon inte kunde förstört för honom innan han var tvungen att ligga med henne medan hon smiter från situationen. Hon bestämmer sig att inte säga något om hela HIV-grejen.

-Gruppen bestämmer sig för att den här friare grejen inte fungerar. De behöver ändra narrativet till ett de kan kontrollera! De kan först inte bestämma sig för vilket narrativ de ska sikta på, till sist bestämmer de sig för Donnie Darko. De hyr in sig på en sightseeing flygtur med ett litet privatplan som flyger över huset och kastar sedan en mopedmotor från planet på huset!

-Gruppen flyr från piloten och personalen på den lilla flygplatsen som försöker ringa FBI, polisen och Homeland Security med nästan uppenbara magiska medel. De kastar droger kring sig för att försvåra utredningen.
 
Vi har spelat fjärde sessionen av vår Unknown Armies kampanj där kabalen är cheerleaders som samlar magiska föremål att mata till en maskotgud så att de inte själva blir slukade av den som människooffer. Och jag kan inte berätta något om det för jag tycker om att inte bli utkastad från det här forumet permanent. Det… Det gick till ställen. STÄLLEN.

Så istället har jag kommentarer om sessionen:

”Det är rollspels motsvarigheten till att sitta på en restaurang, och så märker du att fisken som serverats inte är död, den är bara paralyserad”

”Vi är anonymiserade när du postar om det här va?!”

”Atavistic avsmak”

”Jag hörde er spela från rummet bredvid och märkte att något var fel”

”Det här var det mörkaste jag någonsin gjort i ett rollspel”

”Jag vill inte att ni dömer mig nu… Men vad min karaktär kommer göra är…”
 
Spelledde Drakar och Demoner på Nördhäng Norrtälje idag. En fullt normal grupp med fem spelare, varav en pappa som aldrig spelat rollspel förut och en tjej som spelat några enstaka gånger i skolan. De tre andra barnen har spelat både på Nördhäng, hemma och i skolan.
 
Ena halvan av bibblans Rollspelsklubb kör @robinsuu (Fenix-nominerade!) äventyr Shadow over Gloomshire, fast till Shadowdark.

Senaste två tillfällena har en av ungdomarna dock velat prova på spelledar-hatten, så hen har kört en egenkonstruerad dungeon som vi placerat under Dunkeldälds kyrkogård.

Djupt imponerad över hens insats, både som konstruktör och SL!
 
Last edited:
Idag har jag varit spelare för första gången på ett bra tag. Vi hade vår första session av Old Schools Essentials. Mesta tiden gick åt att rulla karaktärer, ska bli kul att liksom sätta igång.

Jag kommer spela Anton Mauval, en hammarbärande slemjägare på dekis, med tydliga Castlevania-inspirationer (Belmont = Vackert berg, Mauval = Dålig dal).

Är egentligen inte jätteinne på såna här rena retro-kloner, men vi får se!
 
Last edited:
Rollspelsklubben.
Ena halvan av klubben har precis klarat I6 Ravenloft. Efter att ha firat sin seger med hjälp av Shadowdarks carousing-regler så lämnade de Barovia, men dimmorna tog dem inte tillbaka till sitt hemland - snarare dök de upp på en strand utanför staden Hopesend (från Into the Odd-äventyret The Iron Coral).

Lite bakgrund: vår Shadowdark-kampanj startade förra våren med att äventyrarna träffade en kvinna - Penny Heritance - som var klädd i märkliga kläder och berättade att de alla delar på en stor skuld till staden Bastion, en stad de aldrig ens hört talas om. Denna premiss är alltså stulen direkt från Into the Odd-uppföljaren Electric Bastionland, och nu har de en chans att besöka denna (relativt högteknologiska) stad. Från Hopesend går det nämligen båtar till Bastion - som dock är hamnbundna tills frågan om Järnkorallen har hanterats.

Ungdomarna är SÅ investerade i att ta itu med Bastion, när de fick höra att de är nära var där flera som ställde sig upp och skrek.
 
Vi har spelat femte sessionen av vår Unknown Armies kampanj där kabalen är cheerleaders som samlar magiska föremål att mata till en maskotgud vid namn Blinkey så att de inte själva blir slukade av den som människooffer. Den här session:

-Kabalen upptäckte att deras maskotgud är stulen! Efter lite efterforskningar, inklusive ett telefonsamtal till ett jättedåligt basketlag i Memphis, har de ett spår! De tror att de skyldiga är den mystiska kabalen The Sluts!

-Kabalen upptäcker att The Sluts består av Only Fans porrstjärnor och konfronterar dem. Detta resulterar i att de drabbas av magisk spymagi vilket får dem att hålla på att drunkna i kräk i sin bil på en McDonalds parkeringsplats. De räddas bara när en gruppmedlem lyckas hämta huvudet från en väldigt vass get med vilken han lyckas skära bort magin.

-Kabalen är livrädda för att en TS porrstjärna kan thaiboxning och kanske kommer spöa upp dem.

-Kabalen upptäcker att Blinkey blivit symboliskt korsfäst på ett plastträd i världens (på riktigt! Googla den) 5e största pyramid The Bass Shop Pro Pyramiden som är en makt plats för The Sluts. Varje dag offrar de någon som tittar på deras porr och fiskar till Blinkey för att vara omöjliga att skada.

-I ett försök att befria Blinkey från Pyramiden ändrar en kabalmedlem sitt kött till att se ut som chefen för Bass Shop Pro. The Sluts anfaller henne med näsblodsmagi som gör att hon nästan blöder ut. När vården stoppa näsblodet lyckas de förstöra kabal medlemens luktsinne permanent.

-Den skadade kabalmedlem leker en magisk gåtlek med Wallmarts mörka ande (player skill frågesport om Wallmart!!) och lyckas bli botad från både luktsinne grejen och AIDS. Hade hon misslyckats hade hon bara kunnat handla på Wallmart i 10 år och en dag.

-Gruppen tar kontakt med en discordianistisk milis som skyddar Jorden mot utomjordingar de lärt känna tidigare. De gör ett uppdrag för milisen där de leder trupper för att rädda en isolerad by från utomjordingar!! Eller så tror de att de gör det och genomför egentligen en masskjutning. Det viktiga är att de i utbyte får ett gevär byggt av utomjordisk teknologi designat för att mörda Gud. Det geväret kan skjuta genom The Sluts magiska skydd.

-Gruppen mutar en transfobisk missbrukare för att låtsas göra magi för att locka ut The Sluts ut pyramiden. Det fungerar men de ser inte någon öppning så de gör inget. De diskuterar att skjuta en av The Sluts med Gud dödar geväret men gör inte det.

-De skjuter istället toppen på pyramiden med utomjordinsgeväret! Pyramiden imploderar och dödar 49 människor! Det är ett massivt inhemskt terrordåd. I kaoset äter också Blinkey några brandmän.

-Gruppen offrar en av de andra Cheerleadersen, en oskyldig 18-åring, till Blinkey. Annars hade de varit tvungna att ofta sitt döda-Gud-gevär eller sin väldigt skarpa get!
 
Jag är glad att den här sessionen inte var lika fruktansvärd som förra. Förra kunde jag verkligen inte ens sammanfatta i lösa termer och posta här. 😂 Jag hade blivit bannad och med alla rätta.

Jag känner att min dedikation till att hamra ”Samhället är en våldtäktskultur men det tänker inte män på någonsin” knappen så hårt jag bara kan är matchad av spelarnas dedikation till att slita till sig makt, hämnas på äckel och ALDRIG förlåta någon.
 
Igår tog sig en av mina grupper med 11-åringar på bibblan an Det sjunkande tornet till Drakar och Demoner. De hade stora problem med att ta sig vidare från det första vatten- och staty-rummet med ett flertal misslyckade försök bakom sig innan de listade ut hur de skulle göra. Nästa rum, det med böckerna, seglade de däremot nära på genom utan problem.

Fortsättning följer om två veckor.
 
Inte idag men igår fick jag äntligen chansen att få spela Mutant Hindenburg som spealre och fy satan vilket bra spel det är. Vi startade ett litet antikvariat och sprang runt i Hydran för att hitta rätt sorts böcker att kunna kränga vidare. Supermysigt med lagom eskalerade våld mot slutet av dagen.
 
Session Zero för Agrella-delen av vår Symbaroum-kampanj. SL berättade om staden och vi diskuterade olika aspekter av samhället och kulturen. Till slut kom vi fram till att våra rollpersoner kommer utgöra teatersällskapet Ljus och Lykta, hemmahörande i kvarteret Robel på Tallön.

Ser fram emot skörlevnad, komplotter och toxic positivity.
 
Last edited:
Vi har fortsatt med Ingemar Fredmans epistlar (Call of Cthulhu Sverige) både igår och idag. Intrigen tätnar och vissa av rollpersonerna balanserar alltmer på randen till avgrunden.
 
Idag har vi börjat spela Krilloan.
Egentligen var fokus ganska mycket på en improv/rollspelsfokuserad prolog, där RP är unga ädlingar, depraverade och arroganta, som besöker Gamla Staden en het sommarnatt för att festa loss. Fickorna är fulla med guld, droger och alkohol flödar, och man svinar runt bland basarer, danshus och opiumhålor. Dom lokala gycklartrupperna och musikanterna trakasserar man eller slänger pengar åt. Med sig har man så klart en livvakt (den tredje spelaren) ifall någon skulle våga opponera sig.
Det var en rolig studie i priviligierad svinaktighet :)

Äventyret sätter igång när de är på väg hem, och de blir ägare av Silverkalken.

Själva äventyret skapar en del frågetecken för mig som spelledare, och jag inser att jag kommer behöva reparera en del luckor. Det är väldigt många namn och många småkaraktärer som inte är särskilt viktiga. Det saknas också en del gestaltande text kring sådant som torde vara oerhört fascinerande och spektakulärt, som att man tidigt besöker det 200 meter höga Ordo Magika, och hälsar på i demonologins cirkel, för att prata med mästerdemonologen. Jag fick lägga ganska mycket tid på att själv lägga ut texten och konstruera detaljer för att skänka detta erforderligt djup.

När jag läser vidare i boken upptäcker jag att det finns en del lösa trådar. Både Svarta Rosens Brödraskap och Demonologmästaren erbjuder RP enorma summor för att köpa kalken, med den lilla brasklappen "hoppas RP inte nappar", typ. Men sedan följer ett tiotal scenarier som alla handlar om att SRB försöker stjäla kalken, förgifta RP för att sedan ta kalken, råna dom på kalken, frammana en magisk hand som ska ta kalken, etc etc. Det handlar alltså om åtskilliga spelkvällar som handlar om något som inte ens blir aktuellt ifall RP gör det enda logiska och säljer kalken för de tusentals guldmynt de blir erbjudna.

Kanske är det ett barn av sin tid, på den tiden då man helt enkelt räknade med att RP alltid gjorde det som förväntades av dom, i stället för att skapa en stark egen motivation eller drivkraft. Men tidigt i boken finns att läsa "Om RP på fullt allvar vill sälja kalken kommer SRB ta kontakt med RP för att göra upp affären", men denna tråd tar man inte upp igen, och för övrigt skulle äventyret hamna i en limbo om så skedde. Den stora finalen triggas av att den verkliga skurken blir trött på SRBs misslyckade försök att komma över kalken, och börjar animera odöda och låta helvetet bryta loss i staden.

Med allt detta sagt så uppskattar jag ändå kampanjmaterialet till Krilloan. Den här spelgruppen har mestadels kört ganska low-fi fantasy hittills, med sporadiska borgar och riddersmän och ett och annat grottkomplex, så att få spela i en riktigt världsmetropol, som ett Konstantinopel med extra allt, har definitivt varit en rolig kontrast.
 
Kanske är det ett barn av sin tid, på den tiden då man helt enkelt räknade med att RP alltid gjorde det som förväntades av dom, i stället för att skapa en stark egen motivation eller drivkraft.
Många, många, gånger har jag kliat mig i håret när jag läser publicerade scenarion och tänkt "hur f-n tänkte de här...?"
 
Inte idag men igår spelade jag Drakar och Demoner och De fördömda på minikonventet SchtaanCon i Skellefteå. Det blev två bra pass men oväntat lite pang pang i De fördömda, där jag var spelledare. Annat som spelades var Expert Partisan, Heroes of Cerulea samt Microscope. Sammanlagt hade konventet ca 20 besökare och alla jag pratade med verkade nöjda. Nästa SchtaanCon blir till hösten, närmare bestämt den 20 september.
 
Inte idag men igår spelade jag Drakar och Demoner och De fördömda på minikonventet SchtaanCon i Skellefteå. Det blev två bra pass men oväntat lite pang pang i De fördömda, där jag var spelledare. Annat som spelades var Expert Partisan, Heroes of Cerulea samt Microscope. Sammanlagt hade konventet ca 20 besökare och alla jag pratade med verkade nöjda. Nästa SchtaanCon blir till hösten, närmare bestämt den 20 september.
Aah, om en ändå hade tid & pengar - då skulle jag inte göra annat än att åka runt på landets (och utlandets) alla konvent och spela spel...
 
Igår spelades det The One Ring. Vi hade följt drömmarna och berättelserna till en enslig ö långt upp i norr. Där mötte vi de strandsatta lossoth-männen, befriade skogen från gastarna, återfann sjömannens dotter och såg lämningarna från fornstora dar. Sen åkte vi hem igen.
 
Nyss spelade vi klart nästa session Cryptomancer, som slutade i att tyrannen Lord Kellam blev ihjälmördad av en jättestor bomb. Ett dåd som fick spelarna själva att fundera lite på om de inte kanske är "the baddies", i bästa Mitchell and Webb-anda.

Skitkul, eftersom Lord Kellam inte lämnat sitt palats tidigare, men nu lite blev tvungen att göra det på grund av att armén som håller den västra porten i huvudstaden (där allt hittills utspelat sig) vägrar öppna porten åt alverna som ska komma in under pompa och ståt. Så Lorden hade nu tänkt (tänkte jag) erbjuda dem guld och gröna skogar istället för hot. Men blev alltså sprängd på vägen dit istället. Lord Kellam är den enda SLP jag preppat i något så när detalj på väldigt många år, och tacken blev att han dog innan han ens hamnade "on-screen".

Saker har nu eskalerat väldigt långt (tre av de fyra "Riskslagen" har nu misslyckats), så jag tror inte det är många sessioner kvar innan vi får se hur ödet för det lilla öriket beseglas. Kommer rollpersonerna lyckas lista ut det yttre hotet och Lord Kellams relation till det, eller ej?
 
Spelade precis vår första riktiga session OSE. Vi har fått vårt uppdrag av en trollkarl och nästa session beger vi oss mot Dolmenwood.

Kul att vara spelare!
 
Igår fortsatte vi förberedelser för vår saga med Ars Magica, skrivit kort om den innan här och kommer nog mer i en egen tråd. Men nu är vi redo för spel, än har vi bara skapar konventet, magiker och följeslagare, och nu har vi en vad som känns som väldigt intressant, lite obehagligt och skruvat sällskap som jag verkligen peppar på att få reda på mer om! Men mer om det får nog komma i en egen tråd.
 
Vi spelar Yndaros -slocknad stjärna i Törnetronen, och just idag var vi osannolikt effektiva och hoppade över hela sektioner och lyckades med något man inte förväntas lyckas med, i en kombination av att en rollperson är pretendent till dvärgtronen och en annan har rejäla försänkningar i hovet.

Det känns som att vi bara coastade förbi en hel uppsättning utmaningar.

Det var sjukt tillfredsställande att splitta en trespelarsgrupp i tre delar för att få allting gjort i tid (vi kämpade uppenbart mot klockan), och landa det perfekt.
 
I går var det dags för den veckliga(?) CoC och Masks Of Nyarlathotep sittningen.

Allt utspelade sig på en Söndag så vi bestämde oss för att utforska ett ställe som torde vara tomt en Söndag. Det visade sig inte vara helt tomt och det hela gick väl inget vidare. Min karaktär Sam skulle pistol "whipa" en motståndare och det slutade i katastrof då jag sköt mig själv i foten bokstavligt talat.

Så nu påstår min Sam att han har två tår som skjutits av och rullar runt hans skon likt två tärningar. Han har blivit undersökt men hävdar å det bestämdaste att två tår nu är bortskjutna.

Dom som säger motsatsen och förmodligen vet bättre än Sam bemöts av frågan "Är det dina eller mina tår? Var det ni eller jag som sköt mig i foten?"

Sam bär sitt drama queen diadem med stolthet och är dessutom sur för att en annan lagmedlem har lånat en bok (bunden i människohud) som Sam tänkte läsa. Han kan vara en dryg jävel men så lyckas han med det mest otroliga och är den i gänget som har mest mental hälsa.

Däremot så är saknar han två tår och så är det med den saken.
 
Last edited:
Vi har spelat sjätte och sista sessionen av vår Unknown Armies kampanj där kabalen är cheerleaders som samlar magiska föremål att mata till en maskotgud vid namn Blinkey så att de inte själva blir slukade av den som människooffer. Den här session:

-Gruppen är så nära sitt mål att få sitt lag att gå med i NFL genom Blinkeys makt! Men de vacklar lite, är det värt att låta Blinkey bli så mycket mäktigare för att nå sina egna mål? Gruppen kommer fram till att ja, ja det är det. Laget måste bara inte skämma ut sig i en match mot ett riktigt NFL lag.

-Gruppen vill inte ge upp något av sina mäktiga magiska föremål till Blinkey så de ger sig ut på jakt efter nya. Detta resulterar i att två av dem blir knivhuggna av ett spökbarn och bitna av en elak hund i en magisk korridor. En av dem förlorar fingrarna på en hand men skapar groteska ersättningar med köttmagi (man kan alltid ha handskar på sig).

-Kabalen inser att de inte har några vänner eller allierade i den ockulta undre världen. Där finns bara folk som hatar dem, folk som är döda och en kille som tolererar dem så länge han tjänar på att göra det. De lyckas få den killen att också hata dem.

-Kabalen jävlas med en kille vars magi drivs av kulturell appropriation.

-En av medlemmarna av kabalen blir förbannad med en riktigt rälig ego-förstörande förbannelse som driver en till vansinne. Men oroa er inte, hon dumpar den på en helt oskyldig person så att det problemet är löst.

-En av kabalens medlemmar lurar en av deras gamla fiender att jobba för henne med en blandning av lögner och att hota henne med det magiska vapnet som dödade alla den gamla fiendens vänner.

-För att vinna matchen mot NFL laget sätter kabalen en magisk amulett som ger superstyrka på en av spelarna. Han springer sedan in i motståndarlagets spelare med sådan kraft att deras kroppar slits sönder och de aldrig kommer kunna gå igen. Blinkey äter också alla cheerleaders som inte är med i kabalen,

-Blinkey uppstiger till att bli NFL:s gud, lidandet runt sporten ökar och när honom. Hjärnskador hos spelarna ökar med 20% den kommande säsongen för att inte nämna alla som förstör sina liv genom att spela på matcherna.

-En kabalmedlem flyttar till en kapybara farm hon startar i Sydamerika där hon skriver en bok för den ockulta undre världen där hon tjallar om allt de andra kabal medlemmarna gjort. En kabalmedlem dedikerar sitt liv till magi och ondska så hon startar en kabal fylld med rika människor. En kabalmedlem får ett bra jobb i NFL och fortsätter vara en mardrömslik stalker med magiska krafter.

-Slutet gott allting gott.


Nästa vecka, ny kampanj med Apocalypse World!
 
Last edited:
Spelade min första omgång Shadow of the demon lord, och det var skönt. Systemet/reglerna lägger sig på den nivå där jag känner att de inte står ivägen och jag kan fokusera på att få saker att röra sig. Kände mig även, för första gången på länge, mer trygg i att bara säga "vi gör så här" vid odäkerhet om en regel för att istället fokusera på flödet.

Var inget spektakulärt äventyr dock. Jag var stressad så slängdes ihop följande efter att slumpar ihop rollpersonerna.

William, kyrkoherde till den nya guden. En person som i hemlighet spionera åt den gamla guden, hade tänkt att offra sin yngsta son. Sonen försvann dock för två veckor sedan vid helgedomen, trots sökande återfanns pojken aldrig. William är nu bekymrad att någon offrat hans son till fel gudar, samtidigt som han försöker upprätthålla ett skådespel att han sörjer sonens försvinnande och inte gett upp hoppet om honom än.

Under tiden började kringresande berätta fasansfulla berättelser om människor som förvandlats till bestar. Detta väckte oro då det vid skymningen av sonens försvinnande hörts ett ylande.

William har under sig Agust, en skummraskare och lärling till den nya gudens läror. Han har gått vid Williams sida i några år och ska en dag ta över församlingen eller hitta en egen.

Agata är den sista personen. Hon är en terrorist och djur tränare. Då William eftersände expertis för att söka efter sin son skickades Agata.

Det som egentligen hänt är att en harvester tagit Williams son och fört honom till ett igenmurat rum i den nya gudens helgedom. Rummet, en kvarleva från tiden då platsen tillägnades de gamla gudarna, används nu av harvestern för att plocka delar och plåga Williams liv.

Äventyrets klimax blev när spelarna jagade ned harvestern som bar ögonen av Williams son. Spelarna valde dock att inte söka igenom helgedomen mer den kvällen och då de återvände nästa dag var det försent. Williams son hade då dött av sina skador. Spelarna tog även det barmhärtiga valet att avliva kyrkkatten som fångats och plågats av harvestern. Så nu söker de en ny kyrkkatt då biblioteket i helgedomen under deras frånvaro blivit ockuperat av en arme av råttor.

Så att säga, äventyret var så där, men vi hade kul åt alla dråpliga situationer rollpersonerna hamnade i.
 
Vi har spelat session 1 av Apocalypse World.

Kampanjen utspelar sig i Fort Bradley, även kallat BBQ:s grill. BBQ är hardholdern, ledaren över Fort Bradley sedan han brände sin far Curley levande och tog över. Han råddes att göra detta av kultledaren Dust. Dusts religion är The Truth, ett ockult pyramidspel där alla måste berätta sanningen för de ovan dem, och ingen är högre upp än Dust. Samson är en mekaniker klädd i en högteknologisk svetsarmask som odlar narkotiska rabarber i absolut mörker under sin verkstad och ger råd till stadens inflytelserika personer.

Det var första sessionen så vi följde mest en normal dag i karaktärernas liv och etablerade Fort Bradley. Några intressanta saker är:

-Fortet ligger mitt i en radioaktiv öken fylld med insektsmonster och sandstormar. Befolkningen är lat och älskar narkotika.

-Fortet försörjer sig på plundringsräder mot småbyar i närheten. De tar gods och slavar.

-The Truth (och många andra) offrar/dödar genom att bränna folk. Kulten har ett jättedjupt hål med en evig eld brinnande i det som de kastar ner folk i.

-Ett hot är ”Fursten” som finns bortom saltöknen kallas ”The Dead Zone”. Fursten verkar ha tillgång till helt ny SWAT-polis utrustning och försöker ena byarna mot Fort Bradley. En av Furstens agenter har dödats av BBQ:s gäng.

-BBQ har ärvt sitt harem av sin far vilket innebär att hans mamma är i det. Han ligger så klart inte med sin mamma, men hon väljer vilka andra kvinnor som ska ingå i haremet.

-Samson bygger en grammofon åt Lord Meg, en öken utforskare som hittat en massa LP skivor. De spelar sedan musik för alla som vill lyssna.

-Dust vet att Grip, en av BBQ:s killar, ligger med en i BBQ:s harem.
 
Masks of Nyarlathotep (Call Of Cthulhu) och på Engelska landsbygden dessutpm
Mina försök att få min lätt skadeskjutne fot med två avskjutna tår (i fantasin) till verklighet mottogs inte med solsken av gruppen. Det kan vara problem med verkligheten när den skiljer sig åt mellan medlemmarna i spelgruppen.

Alla lever och det är väl gott nog. Vi får se om vi fäller "The big black" dog/whatever
 
Last edited:
Idag spelledde jag mitt Shadowdark-äventyr Duinos gruva två gånger på spelkonventet GameFest Nyköping, ett konvent som jag och två till från Kultur och bibliotek har ordnat.

Och hela konventet blev så lyckat! 600+ besökare lågt räknat, jättebredd på åldrar, socioekonomisk bakgrund osv, flera olika aktörer som erbjöd grymma aktiviteter som lockade olika sorts nördar.

Höjdpunkten för mig var när @Gabrielle de Bourg höll en workshop om att "Levla upp ditt rollspelande" och jag kunde se hur mycket det betydde för en ungdom i min Rollspelsklubb. Såg hur hen kände sig bekräftad och hur hen fick nya idéer och förståelse för sin nyvunna roll som spelledare. Otroligt fint!

PS: konventet är imorgon också, men bara 11-14, och inte med fullt lika mycket krut!

1000016722.jpg
 
Last edited:
Spelade Nordiska Vaesen idag och äventyret "En dans med döden" tillsammans med tre andra killar och en väldigt bra spelledare. Allt under Nördhelgen i Falun som jag hoppas kommer att bli ett återkommande evenemang

Måste säga att regelverket och tärningarna i Nordiska Vaesen var enkelt att komma igång med och våran Spelledare var duktig med att förklara spelets upplägg, setting och våran bakgrund från "Sällskapet".

Vårat uppdrag ledde oss till en Fäbod utanför Mora och dom norra delarna av Dalarna och det där förbannade förrädiska vattnet.

Spelade en 51-årig karaktär vid namn Henning Silver, en Vagabond som säljer sin egentillverkade "Tinktur" som bestod av Hembränt och lite örter. En mirakelmedicin som fungerar till allt från att smörja gnisslande dörrar till att göra blinda till fullt seende igen, en roll som passade mig bra då jag har mål i min mun 😇

Det var medryckande och under ett visst parti hade jag nog tårar på väg men lyckades bita ihop. Speciellt roligt var det att spela något som har fötterna i vår nordiska folktro och mytologi.

Kan av någon anledning inte få in länken till Nördhelgen men länken dit är https://nerdliv.se/?page_id=34
 
Last edited:
Förmodligen näst sist spelmötet på Ingemar Fredmans epistlar till Call of Cthuhlu Sverige idag. En av utredarna bokstavligen "brought a gun to a fist fight" vilket resulterade i en död SLP.
 
Idag har vi spelat mer DG i svensk miljö - andra sittningen i scenariot. (Med yngre barn i bakgrunden blir det inte många timmar per möte)
 
Vi påbörjade en kampanj i :Otherscape. Ett udda system som blandar cyberpunk med övernaturligheter. Du har klassisk VR-miljöer där folk kan gå matrix-style. Samtidigt har viss magi och mytologiska varelser, och cyborger.

System bygger på det som de hade i City of Mist, och är i grunden löst baserat på PbtA om jag förstår det rätt.

Kan ju börja med att boken hade klart tjänat på ha mer exempel hur man faktiskt gör en karaktär. För de delarna är inte helt tydliga. och är MYCKET världsbeskrivning och beskrivning av systemet innan man kommer till hur man gör en karaktär.

Kommer ta tid att komma in i systemet.


Vår kampanj kommer ha 2 olika spelledare, och de har var sin karaktär. De karaktärer vi har är:

* En hacker, specialist på infiltration (en av spelledarna)
* En fd Combat-medic (den andre spelledaren)
* En personlighetsskapare för drones/avatarer
* En spion som blivit uppladdad till en Roomba. Han kan possessa andra maskiner, men kommer alltid tillbaka till roomban. Hans verkliga kropp har varit förstörd sedan länge.
* En samurai/vapensmed som är iseakaiiad? Han har problem med modern technologi.
* En full on cyborg, fd militär. Jobbar nu bland annat med att sälja cyklar.
* En gunslinger/Livvakt
* Min karaktär. en sourcerous gunslinger. Jobbat som motorcykelkurir. Tänk lite som Lara Croft i filmen med Alicia Wikander. Hon har råkat illa ut av någon form av Yokai tidigare, och vill nu försvara sig och skydda andra mot Yokais.


Vi påbörjade ett demoscenario som fans, där vi skulle undersöka en mystisk shrine i VR, men som tagits över av någon sorts Yokai som i verkliga världen possessar människor. Först fick en i gruppen skapa VR-avatarer åt oss som inte hade, medans vi andra försökte fixa lite extra prylar. Inne i VR som kom vi till en mystisk ö, där det strömmade massa data. Vår första challenge var att komma in igenom ett digitalt porthus, och fick göra diverse olika saker för att komma igenom. Väl inne så mötte vi 3 Yokais som anföll. En med prat, en med en submachinegun, och en som kastade motsvarande en granat. Vi har tagit granatkillen.
 
Jag körde ett "gatlopp" i Drakborgen - Ath Ungols hemlighet idag 🙂 Helt galet och väldigt kul! Lite svårt med fokus på flera håll dock. 4 av 16 bybor tog sig levande ur skattkammaren men det är tveksamt om de hade tagit sig levande ut ur borgen.
 
Jag körde ett "gatlopp" i Drakborgen - Ath Ungols hemlighet idag 🙂 Helt galet och väldigt kul! Lite svårt med fokus på flera håll dock. 4 av 16 bybor tog sig levande ur skattkammaren men det är tveksamt om de hade tagit sig levande ut ur borgen.
Ooo, är det liksom en Funnel? Kul översättning av begreppet i så fall!
 
Äntligen kom vi till skott med första spelpasset av Agrella-delen av vår Symbaroum-kampanj. Teatersällskapet Ljus och Lykta deltog i kvarteret Robellos årliga firande med eldbärarmatch och festande. Ett plötsligt dödsfall kastade oss in i ett märkligt mysterium som verkar röra någon slags komplotter inom staden. Två små utflykter utanför staden visade sig vara förvånansvärt farliga med både vandöda och jättekräftor. Men Prios var med oss och vi kom undan med livet i behåll!
 
Jaha då var jag tillbaka igen med Svärdets Sång. Vi är inne på kampanj 3 och som jag gjort tydligt tidigare är vi extremt långsamma på att spela igenom äventyrsplatser :D Detta blev session 24 (257e totalt). Jag fick en fråga här om dagen om vi använder oss av fästet i spelet, men det gör vi inte. Det fungerar utmärkt i Mutant år 0 men inte alls i Svärdets Sång. Vi inledde denna kampanj med att spelarna var en grupp dvärgar som var på ett uppdrag (slutet på kampanj 2) och kom genom ett bergspass i norr, för att brygga ihop kampanj 2 med nuvarande. De spelade en grupp dvärgar och tog sig genom söder ut för att stänga passet till Ravland. Det var session 1-21.

Så var är vi nu? Spelarna har helt nya karaktärer! Nyanlända från Ravland innan dvärgarna sprängde bergspasset.
Isyr - Alv & Krigare (Peter)
Erland Sten - Alderlänning & Magiker (Martin)
Mendelman Viså - Halvalv & Druid (Thomas)
Smorogd Og-diamond - Svartalv & Skald (Ludde)

Äventyrarna har tagit sig till byn Nykleva - introduktionsbyn till Blodslandet. Där har de redan gjort ett namn för sig och arbetar på de olika platser som finns i byn. Isyr, stolt krigare som han är, vill vara med i Jargas fäktningsturnering. De märker att det är en större folksamling på plats än de räknat med. Av någon anledning står Frisikos Pyrra, ägaren av Fars Ficka, och pratar med Jagra. De hör lite rykten om att en ryttarkämpe från väst är i byn och vill utmana folk, att vinnaren i turneringen får ryttarkämpens svärd. Erland ger sig in i dobbleri och går runt "Två koppar på att ... vinner mot ...". Detta var en del av planen från början - att i alla fall dubbla de 24 koppar gruppen har tillsammans. Peter, som spelar Isyr, tyckte att:

"Eftersom att det är en turnering så kan det väl räknas som att alla som är med har talangen Tursam nivå 1, så att man får slå om en kritisk skada?".

Vi har i denna kampanj valt att ta bort talangerna Tursam och Bödel, då de bryter spelet. Så jag utbrast "NeJ!" och alla andra spelare med. Jarga gör det tydligt att en tävlande kan ge upp när som helst, efter att ett första slag har landat. Anledningen till att Peter vill ha regeln, ligger i att Erland tidigare övertalat Kapten Brock av Pansstyckets Bödlargille att låta deras kämpe vinna mot Isyr som lägger sig om de möts, i utbyte mot lite pengar.

Erland bestämmer sig för att vara publik, men Mendelmann anmäler sig. Tolv deltagare ska slåss i en utslagsturnering med två grupper. Mendelmann möter Thava Skärfjäll, en medlem av Jagras bödlargille (de som arrangerar tävlingen). När Thomas kastar sina tärningar ser jag att han bara har vita och svarta! "VA?! Har du NOLL i närkamp?!" utbrister jag och alla vi skrattar. Trots noll i närkamp, vinner Mendelmann sin fight och skär upp buken på Thava, som ger upp på direkten.

Nu är det Isyr som ska slåss. Han möter Torrik Vrålfena - en slav, tränad som gladiator. Ärrad, stor, musklig men klumping. Det första Torrik gör är att knuffaa ner Isyr på marken - därefter får han in ett hugg. Isyr har glömt att byta rustning, eller för den delen få den reparerad i tid. Han har också inte tänk på att Rörlighet är en viktig färdighet. Peter rullar sina tärningar för att undvika attacken, och misslyckas rätt fatalt. Rustning har han EN tärning. EN! Den skyddar dock! Det räcker inte riktigt och han tar tre i skada. Ett i styrka kvar! En vettig person hade sagt "JAG GER UPP!" men som vi alla runt bordet vet är Peter en girig person. Han är så självsäker att han kan vinna hela turneringen att han ger fasiken inte upp. I ett försök att ställa sig upp blir han slagen och tar nu full skada - Torrik hugger armen av honom! Ironin i detta är att Peter valde en Alv, så att han kan hela sig själv från kritiska skador - eftersom att Tursam inte är en talang längre :) Men alver kan inte hela förlorade kroppsdelar! Peter blir arg och klagar på att striden var kass, att på grund av avancerad strid så kunde han inte komma upp igen. Vi skrattar för när jag förelsog avancerad strid så höll Peter med att detta blir bra :D medan Thomas var emot det (och trots detta vann sin strid!). Mendelmann gav upp mot sin nästa motståndare, med flit, efter att ha sett hur farligt det är - men inte utan att ha hype:at upp publiken att gilla honom. Detta gjorde att Erland kunde få andra att betta mot honom, dvs att Erland bettade att Mendelmann skulle förlora. Ingen har ju koll på att de är vänner direkt.

Hur gick det med pengarna då? Jo Martin som spelar Erland är rätt kass på att betta - de la nämligen 12 koppar på att Peters karaktär Isyr skulle besegra Torrik, Gladiatorn. De började med 24 koppar och slutade med 31 - och Isyrs arm på marken.

Oförskämt rolig omgång, även om Ludde ser extremt uttråkad ut.

1748434267129.png
 
Ny session i Dolmenwood, där jag får vara spelare. Min karaktär, den hammarbeväpnade slime-jägaren Anton Mauval, stirrade in i en spegel och blev förvandlad till marmor. Lyckligtvis drog hans kvicktänkta kompanjoner ut honom i solen och förbannelsen bröts!

Är fortsatt skeptisk till Old School Essentials, men tror det mest handlar om att jag blivit van vid mer strömlinjeformade regelsystem.
 
192. Jersey devil (Rippers). Nya färska gubbar i detta äventyr. Det är nog det kortaste äventyret jag någonsin spelat. Kul så länge det varade. =)
 
Idag har jag spelat en spontan ihopmosning av Bläck och fyrplus-reglerna från Windsoul Essentials. Det funkade ju på ett ungefär. Får sova på om det är värt att sy ihop dem, eller om den bästa lösningen helt enkelt är nåt slags genrepaket till fyrplus.
 
Idag har jag spelat en spontan ihopmosning av Bläck och fyrplus-reglerna från Windsoul Essentials. Det funkade ju på ett ungefär. Får sova på om det är värt att sy ihop dem, eller om den bästa lösningen helt enkelt är nåt slags genrepaket till fyrplus.

Jag tyckte att det kändes lovande med den nya tärningsmekaniken. Tror dock fortfarande att spelet skulle må bra av mer genrespecifikt stöd till ovana spelare.
 
Dolmenwood. Efter att min riddare Aethelrick (ok väpnare) dog efter att dumdristigt gett sig på det fruktansvärda ostmonstret så rullade jag nu fram en Friar, Rogbert. Imponerad av att äventyrarna återställt en gammal helgedom valde han att göra dem sällskap för att sprida den pluritinska trons ord bland skogens inbyggare.
Dagens pass ägnades åt diverse utforskande under färd mot den kungliga huvudstaden i skogens östra ände. Salassia, besvärjerska och inte helt tamt skogsväsen, lurade sin getmanna-hantlangare att slicka på en otäck paddstaty, nu utsöndras äckligt slem från stackarens hud.
 
Grottröj 51: The Black Sword Hack
Fyra spelare gjorde var sin rollperson:
Marinra Tzu, Decadent sorceress from the sunken isle of Mutlantluria (Warlock, Forbidden knowledge, Shaman).
Sha-Khan, Decadent warrior from the sunken isle of Mutlantluria (Assassin, Hunter, Pit-fighter)
Ganbaatar, Barbarian sorcerer of the northern raiders (Changeling, Hunter, Storyteller)
Bootoo, Barbarian warrior of the northern raiders (Chieftain, Raider, Vicious)
Jag spelledde äventyret Titan Cliffs (från Knock! #3) och äventyrarna hann med att undersöka delar av den fallna titanens innandöme, avslöja några av dess hemligheter och utröna vilket mål kultisterna på platsen arbetade mot.
BSH var väldigt roligt och jag skulle gärna spela det igen!
 
Last edited:
Ny session av Dolmenwood. Fortsätter vår utforskning av Sir Chydes gravkummel - vi spelare bestämde oss för att splittra vår äventyrstropp, så att vi kan göra en mer effektiv genomsökning!

Troppen består av
- Lydra, drow-magiker som huserar en spindel-syjunta i sin trollkarlskappa.
- Náin, stroppig dvärg med ett förflutet som hovjuvelerare. Har ett väldigt enkelspårigt lynne
- Anton Mauval (jag), den nuvarande slemjägaren från slemjägarfamiljen Mauval.
- Arf Brunkåpa, druid med en brinnande aversion mot allt som han inte anser naturligt. Har en väldigt snäv definition av just "naturligt".
- Ayaan, bitter tiefling med ett väldigt kaosartat humör.
 
Last edited:
Vi har spelat session 2 av Apocalypse World.
Kampanjen utspelar sig i Fort Bradley, även kallat BBQ:s grill. BBQ är hardholdern, ledaren över Fort Bradley sedan han brände sin far Curley levande och tog över. Han råddes att göra detta av kultledaren Dust. Dusts religion är The Truth, ett ockult pyramidspel där alla måste berätta sanningen för de ovan dem, och ingen är högre upp än Dust. Samson är en mekaniker klädd i en högteknologisk svetsarmask som odlar narkotiska rabarber i absolut mörker under sin verkstad och ger råd till stadens inflytelserika personer.
Bara BBQs och Samsons spelare var på plats för den här sessionen.

Det är brist på mat i staden efter att byarna som faktiskt producerar saker börjat försvara sig från Fort Bradleys raider.

Någon har stulit den coola bilen som BBQ beslagtagit från den mystiska krigsherren "Fursten". Det visar sig vara Husker, en av BBQs löjtnanter som försökte göra en raid med hjälp av bilen men som misslyckades. Husket försöker få BBQ att avrätta en kille som heter Beetle för det hela och Beetle går med på att ta på sig skulden för att Husker inte ska mörda hans barn. Beetle blir istället tagen underBBQs vinge.

Samson blir utpressad av pundare som vill äta hans assistent Silas armar. Samson lyckas få dem att inte göra detta genom att lova dem att jaga monster för deras kött i öknen. Han måste dock mata dem med köttet från de lemalösa slavarna hens flickvän Summer håller levande och odlar knark i. Summer är jätteledsen och dumpar Samson.

BBQ försöker huffa helig naturgas för att hitta bilen. Det funkar inte så efter några misslyckade försök får BBQ hjälp av pundaroraklet Lucius. De två tillsammans med Beetle åker ut i öknen baserat på Lucius visioner. Där hittar de en begrav bil med en iPad som visar var Furstens bilar befinner sig via GPS (men som har begränsat batteri). Denna visar att Fursten bara har 5 bilar på den här sidan The Dead Zone men 300 bilar bortom den, en omöjligt stor armé!

Samson rekryterar Lord Meg som är typ 70, består av muskler, vars hud är läder, som klär sig i en rosa läder rock med fjäderboa, har ett eget harem och en flock pitbulls. (Han är 1000% bara Ric Flair om han var en postapokalyptisk krigsherres illojala löjtnant). Samson gör detta genom att ligga med honom för man kan bara lita på någon om man slagits med dem eller knullat dem. Med Megs hjälp lyckas de skaffa monster kött vilket nästan löser matkrisen.

BBQs mamma, Madrass, har en affär med nobodyn Snug. BBQ får reda på detta genom att spionera på sin mamma liggandes i en ventilationstrumma när de har sex. (Jag som spelledare gav the ugly choice att ligga där och höra vad som händer eller bli avslöjad när BBQ snabbt lämnade ventilationssystemet. Sannerligen är jag den bästa AW speleldaren!).

Samsons flickvän Summer har teamat upp med slavhandlarna för att odla mer knark i folk som hålls levande och medvetna. Det knarket har en massa sidoeffekter och dödar folk men fan vad snabbt + billigt det är!

BBQ förbereder sig för att lönnmörda Snug men bestämmer sig för att inte göra det när han inser att Snug genuint gör hans mamma lycklig.

Samson kidnappas av en splinterkult som har en massiv sci-fi bomb under staden. Hen inser att de tänker mörda henom så Samson sparkar en av dem i kulorna och sticker. Samson hanterar inte detta alls sedan.

BBQ och Samson väntar på att de fem bilarna Fursten har på den här sidan öknen befinner sig på samma ställe, en av byarna som Fort Bradley brukar raida. Det är en Sju Samurajerna situation där sju av Furstens soldater (som är jättestora SWAT poliser)tränat befolkningen att skydda sig själva och fungerar som en force multiplier. Efter att Beetle skickas fram för att förhandla och får en kula i hjärnan för besväret bestämmer sig BBQ och Samson för att använda list. De låtsas vara Fursten med hjälp av iPaden och ligger i bakhåll. BBQ lyckas döda två av poliserna imponera så mycket på de andra att de går med i Fort Bradleys armé istället.

Samson ligger med en av snutarna och inser att de är kastrerade barnsoldater med extra organ. De är SUPERMÄKTIGA. Men de behöver steroider för att överleva som bara kan framställas från monster eller mänskliga pungkulor. Samson lyckas lista ut hur hen kan fixa det.

BBQ löser matkrisen genom att visa byarna att nu har han fått supersoldaterna på sin sida och ingen kommer skydda dem ifall de står mot honom!

En av Samsons kunder har en överdos på Summers droger. Samson lyckas rädda killen men bara genom att spendera dyrbara resurser. Samson bestämmer sig för att nu är det nog! Samson skapar en svamp som kommer förstöra alla drogodlingar i staden och göra det omöjligt att odla nya droger för fuck hens onda ex-flickvän! Samson sparar en vecka värt av droger, dumpar dem på en kille som heter Clamp (jag har inte nämnt Clamp men han är snubben som tjallar på alla så fuck Clamp) och släpper loss svampen. Upplopp händer, Clamp blir sliten i stycken, BBQ skickar in snutarna för att lösa det men de slaktar istället en massa folk som kommer i vägen för dem.

Summer och hennes slavhandlar chef Arkadia kommer till Samsons verkstad, skjuter henom med ett hagelgevär och kräver att Samson ska fixa drogsvampen. Samson flyr istället genom fönstret. Summer bränner ner Samsons verkstad!
 
Igår fick jag nöjet att spela "The final girl" i katakomberna på Munkbron.
Rent krasst man spelar ut en slasherfilm, tills det bara finns en karaktär som överlever...."the final girl" (som i spelet inte behöver vara en tjej..
I rundor spelar man slumpmässigt i olika situationer, någras av karaktärerna och deras interaktioner....tills döden tagit alla utom en ;)

Spelet är Spelledarlöst, så alla kring bordet fick spela ....kul var det iaf....och blodigt ;)
 
Ny session av Apocalypse World. Orkade inte skriva en full krönika så…

Hitler dvärg kloner, Lojalitets bomb, Lord meg död, Bughat ny slavchef

Phoenix Impala, Bear trap överkörd, Bomb dvärg spränger slavhandlare

Fackföreningar, Blod Flunsan, Blod gropen, Samson har ett grott lab

Nytt garage, Fursten invaderar snart, Madrass frisk

BBQ dödar inte sin bror, Fack föreningar, Lucius död

Jenny tar över efter Husker och lojalitets bomb

Brännvins bryggeri, Mystisk blond, Hemliga koordinater

Vem är egentligen död?, Ingen kan lönnmörda, Pocketcat

We didn't start the fire
 
Eftersom @God45 skrev den här något kryptiska "Idag har jag spelat" så tänker jag göra det här.

Jag har, efter att ha missat ett par sessioner, joinat kampanjen som Phoenix Impala, en något känslokall Driver som endast litar på sin bil. Mänskligt kött är svagt och känslosamt. Kött förråder dig. Kött sviker dig. Stål är pålitligt och starkt. Speciellt Phoenix Impalas bil, Iron Horse. I post-apokalyptisk fiktion tenderar fordon att antingen vara skraltiga och opålitliga ruckel, eller V8-drivna hybrider mellan muskelbil och stridsvagn. Iron Horse är den senare varianten.

I utbyte mot mat och bränsle blir Phoenix Impala lockad till att legosoldata för BBQ och Samson (som båda fruktar en inkräktande krigsherre som kallas Fursten). Första jobbet är att hitta någon sorts verkstad som Samson behöver för att göra sin grej, och Phoenix Impala vet precis var man kan hitta en sådan...en bensinstation med den lilla nackdelen att den är bebodd av en paranoid eremit, som kallas Bear Trap pga sin förkärlek för mekaniska fällor. Efter att ha försökt resonera med Bear Trap utan framgång, i en "förhandling" som får Phoenix Impala att lova Bear Trap en ond och gruvlig död, så resonerar Samson ut att lättaste sättet att undvika Bear Traps fällor är att skapa sin egen ingång. Phoenix Impala skapar en ingång genom att ramma Iron horse genom bensinstationens vägg och passar på att köra över Bear Trap medans han håller på med det. Ett löfte är ett löfte, och Phoenix Impala håller sina.

Jag kommer inte ihåg hela sessionen, men vid någon tidpunkt (i en av de väldigt väldigt många försöken att backstabba Samson, BBQ eller bara allmänna uttryck för kronisk backstabbing disorder) så hittar vi en kraftfull bomb med en malströmsbaserad detonator, satt för att explodera om den känner en viss mängd av någon speciell känsla. Samson var osäker på om han kunde desarmera bomben, utan programmerar om den för att trigga på den enda känslan han kan vara säker på finns i överflöd i Furstens läger och absolut inte i BBQ:s fäste...lojalitet.
 
Eftersom @God45 skrev den här något kryptiska "Idag har jag spelat" så tänker jag göra det här.

Jag har, efter att ha missat ett par sessioner, joinat kampanjen som Phoenix Impala, en något känslokall Driver som endast litar på sin bil. Mänskligt kött är svagt och känslosamt. Kött förråder dig. Kött sviker dig. Stål är pålitligt och starkt. Speciellt Phoenix Impalas bil, Iron Horse. I post-apokalyptisk fiktion tenderar fordon att antingen vara skraltiga och opålitliga ruckel, eller V8-drivna hybrider mellan muskelbil och stridsvagn. Iron Horse är den senare varianten.

I utbyte mot mat och bränsle blir Phoenix Impala lockad till att legosoldata för BBQ och Samson (som båda fruktar en inkräktande krigsherre som kallas Fursten). Första jobbet är att hitta någon sorts verkstad som Samson behöver för att göra sin grej, och Phoenix Impala vet precis var man kan hitta en sådan...en bensinstation med den lilla nackdelen att den är bebodd av en paranoid eremit, som kallas Bear Trap pga sin förkärlek för mekaniska fällor. Efter att ha försökt resonera med Bear Trap utan framgång, i en "förhandling" som får Phoenix Impala att lova Bear Trap en ond och gruvlig död, så resonerar Samson ut att lättaste sättet att undvika Bear Traps fällor är att skapa sin egen ingång. Phoenix Impala skapar en ingång genom att ramma Iron horse genom bensinstationens vägg och passar på att köra över Bear Trap medans han håller på med det. Ett löfte är ett löfte, och Phoenix Impala håller sina.

Jag kommer inte ihåg hela sessionen, men vid någon tidpunkt (i en av de väldigt väldigt många försöken att backstabba Samson, BBQ eller bara allmänna uttryck för kronisk backstabbing disorder) så hittar vi en kraftfull bomb med en malströmsbaserad detonator, satt för att explodera om den känner en viss mängd av någon speciell känsla. Samson var osäker på om han kunde desarmera bomben, utan programmerar om den för att trigga på den enda känslan han kan vara säker på finns i överflöd i Furstens läger och absolut inte i BBQ:s fäste...lojalitet.

BBQ var så jävla bitter på er över lojalitetsgrejen 😂😂😂

Stackars Beartrapp! Han ville bara Jigsaw mörda folk i fred 😂
 
Call Of Cthulhu och Masks Of Nyarlathotep (Omgång 31)

Efter att ha blivit inbjudna på Plum Castle/England och ha anat oråd sedan tidigare, fått veta saker och ting så har gruppen bestämt sig för att göra slag i saken, shit happens och min karaktär börjar mana på spell/formel som inte går rätt och nu har min karaktär ett "oskyldigt" liv på sitt sinne..

Bra moves för att vara första dagen på semestern. Tur att det är 4'e Juli och de flesta andra skjuter raketer om en vecka så det får bero lite, sjunka in vad jag nyss gjort, allt jag ville var att göra gott men si det sket sig kopiöst.

Jag har håller på att elda upp texten med vad jag frammanat och vet inte om min karaktär/jag kan förlåta sig själva. Jag ville bara få bajsbomben att sluta brinna och nu har den exploderat istället.
 
Last edited:
Vi snabbspelade The Sablewood Messenger på knappt 3 timmar. Jag har spellett det några gånger under betatesten. All mekanik flöt på bra, vi hade väldigt mycket tur med tärningarna i början och hyfsad tur med dem under andra halvan, och lyckades med uppdraget.
Nyfiken: så som jag läser SRD:n så känns inte Daggerheart jättebyggt för förskrivna scenarion, utan mer för karaktärsfokuserat play to find out - missförstår jag spelets syfte då?

obs detta kanske är fel tråd för den frågan?
 
Nyfiken: så som jag läser SRD:n så känns inte Daggerheart jättebyggt för förskrivna scenarion, utan mer för karaktärsfokuserat play to find out - missförstår jag spelets syfte då?

obs detta kanske är fel tråd för den frågan?
Svarar dig i Daggerheart?-tråden.
 
Spelade start äventyret till Shadow run Sixth edition för att testa på systemet. Gick så där men alla hade kul, mina spelare föll verkligen in i mind-setet att gå ifrån händelsen/situationen istället för till den, men det gick bra ändå. Vi var alla överens om att det här vill vi spela mer av i framtiden vilket var målet 🙂
 
Igår spelade vi vidare på Cryptomancer. Efter att gruppen mördade despoten förra gången har det uppstått lite obalans. Men alla shardscapes är också korrumperade av någonting som får folk att vilja offra sig till en yttre kraft, så gruppen har varit lite villrådig. Sådär som en blir utan Internet.

Men eftersom ursprungstanken var att revolutionen skulle leda till att folket fick ta över makten så lyckades de till slut konstatera att de måste döda även de kvarvarande självutnämnda ledarna -- den för alverna och den för dvärgarna -- för att till slut hugga alla huvuden av ormen. Även Risk Eaters chef måste dö.

De satte sitt sikte på Braedra, drottningen över alverna, och började gräva i var hon håller hus samtidigt som de också försökte lisma sin väg in i palatset genom lite klassiskt nätverkande. Mycket förberedelser, mycket downtime och ligga lågt. Till slut satte de en plan i verket när de fått reda på att Braedra träffar en hemlig älskare i borgardistriktet.

Visar sig att hon är bevakad av elitsoldater, och efter ett misslyckat Stealth tvingas gruppen slåss. Ett par högt belägna bågskyttar gör livet surt för rollpersonerna, som faktiskt alla fyra är nära att stryka med vid olika tillfällen. Men de lyckas stänga in Braedra och några av hennes anhang (som inte alls är hemliga älskare, utan ser ut att planera ett anfall mot dvärgarna) och sätta eld på byggnaden. Tyvärr missförstår en av dem vad de ska göra och saboterar låset på balkongen som leder ut från rummet där Braedra befinner sig, istället för att sabotera det så det inte går att komma ut. Så trots all strid, trots allt elände, och trots bra intel, lyckas de inte döda vare sig Braedra eller hennes närmaste officer.

Mycket intressant omgång, och efter några fler poäng Risk så checkades sista rutan i kampanjens utveckling: Apology kommer nu stiga ur haven.

Tvivlar på att vi har mycket mer än ett speltillfälle kvar!
 
Igår spelades det The One Ring. Nån tönt hade klätt ut sig till Gandalf och lurat med Brees dummaste kille ut på dåligheter. Eftersom grabben inspirerats av tuffa äventyrare som vi själva kände vi ett visst ansvar och gav oss ut för att leta rätt på honom. Vi kom till the farmstead on the borderland och hjälpte till att försvara gården mot rövare. Kanske är de del av samma gäng som låtsas-gandalf.
 
(Inte helt rollspelsrelaterat men) igår spelade jag For the Queen för första gången. Haft det på hyllan i flera år men aldrig fått chans att plocka fram det.

Tyckte det var ett mycket trevligt litet berättarspel. Möjligen fanns där lite för många prompter som var snarlika varandra, men de gick ju att hoppa över.
 
(Inte helt rollspelsrelaterat men) igår spelade jag For the Queen för första gången. Haft det på hyllan i flera år men aldrig fått chans att plocka fram det.

Tyckte det var ett mycket trevligt litet berättarspel. Möjligen fanns där lite för många prompter som var snarlika varandra, men de gick ju att hoppa över.
Mycket kul spel! Jag rekommenderar varmt att spela online på https://www.forthedrama.com/

Där finns massor med roliga hack och varianter - jag har själv goda minnen av For the Band där man spelar råddare till ett band som håller på att splittas. Kul grejer. :)
 
193. Ormtunga (Trudvang). Ja, vi fixade äventyret till slut även om vi blev totalt lurade av sanningen. Jag gillade äventyret, spännande! Näst på tur med denna grupp blir en långkörare, Törnetronen plus en del övriga äventyr till symbaroum.
 
Under Malmö Pride fick jag tillfället att testa på Paranoia för första gången. Det var fyra spelare som aldrig träffats förut och vi klickade direkt. Scenariot från boken bjöd på rejäla plot twists och det geniala i att sälja och får alla spelare att förstå spelets premiss ligger i de fem ämbeten som varje rollperson ska tilldelas i början av spelmötet. Genialt!

Har också i veckan testat på Kult som nu är Powered by the Apocalypse. Vi körde det kultiga scenariot med Jim Morrison i en numera omarbetad variant. Scenariot var väl sisådär och spelsystemet var bara vanligt rollspelssystem helt utan spelstilen som kommer med PbtA, men det var kul att få ha testat på.
 
194. Styggelsen (SAGA). Spelade med barnen och vi körde detta äventyr med DoD23 reglerna. Bra stämning runt bordet dock lite tjafs ibland om hur de skulle fördela looten.

En viss förvåning hos spelarna när Fader Conall visade sitt sanna jag men han och hans hejdukar blev en enkel match. Däremot så höll Styggelsen på att ta död på gruppen men tack vara några väl tajmade drakslag lyckades spelarna vända striden.
 
Symbaroum, Törnetronen III, Mörkrets moder, session 2.

Vår expedition består efter ett par veckor av
En stavmagiker (jag), som inte längre litar på ordensledarskapets omdöme
En bortbyting
Dvärgarnas självutnämnde kung
Tre två Vredesgardister
Sex fem resar, inklusive Grymkäft
Tio åtta svartalfer
Två troll
En alv
Tre hårda häxor, inklusive Huldran

Ja, och så har vi kanotat längre uppför floden än någon trodde var möjligt. Därav förlusterna.
Och det är inte bara freakshow, det finns en rätt tydlig logik i hur det hela hände.
 
Last edited:
Ikväll spelades det återigen Mothership.
Vi har haft lite otur i planerandet under våra senaste pass, så flera gånger nu har vi bara vart två spelare varje gång som dessutom roterat.
Det har gjort att mycket tid gått åt till recaps mm, så trots att vi spelat ganska många pass har vi inte kommit sådär jättelångt. Hur som helst har både jag och mina spelare verkligen börjat komma in i spelsystemet, och även fast det visat sig att det har lite speciella utmaningar jag kanske inte är helt överens med, så är det ett mycket trevligt system. Äventyret Another Bug Hunt håller på att utveckla sig till något av det bästa jag varit SL för på grymt länge dock, det är verkligen ett riktigt bra äventyr/minikampanj.
 
Idag är att ta i, men i helgen spelledde jag för andra gången äventyret Night Stalker till Mutant Chronicles: Luna City Blues.

Båda grupperna som kört äventyret hittills har lyckats… "delvis". Jag gjorde en del justeringar inför den här andra gången, men jag kommer nog att behöva göra några till. Inte för att jag har något emot äventyr som är svåra, tvärtom tycker jag att mysterielösande oftast ska vara "delvis lyckat". Men det finns en gren av utforskningsträdet, en station på subwaykartan, som ingen av de två grupperna riktigt tog sig till och jag håller med om att det finns för få ledtrådar som pekar ditåt.

Jag är dock nöjd med den sista biten av båda gruppernas spel – det är lite klurigt för spelare att hantera lugna "slutbossar" som inte vill slåss. Framför allt om man inte har tillräckligt med bevis men ändå väljer att köra konfrontation… Det finns en kategori skurkar man kan locka att göra en Skeletor-monolog i slutet och ta fram alla sina fräcka krafter i en cool slutstrid, men vad gör man när skurken bara nekar och dessutom inte varit korkad nog att ha bevis hemma? Jag förstår att det för en del grupper kan upplevas som lite snopet med ett sådant slut, där man inte får slåss. Men jag tycker det har sin charm, och mina grupper verkade inte alltför missnöjda i efterhand…

Det är hur som helst ett ganska kul äventyr att spelleda och jag skulle gärna göra det fler gånger (efter ytterligare modifikationer då). Men jag tror att jag ska fokusera framåt istället; helst skulle jag ju vilja ha åtminstone en 5–10 fungerande äventyr redo till LCB.
 
Dolmenwood: Vi fortsätter luffa runt i skogen och undersöker diverse märkvärdigheter. Denna gång besökte vi hertigdömets huvudstad samt kollade på ett gammalt gravkummel där en spegel vaktades av en vålnad.
 
Idag drog vi igång med Witchlight till 5:e. Jag har tänkt spelleda den ett tag, men nu kom ett läge där vi även lyckats få med oss nya spelare så vi är en större grupp.

Det var kul och givande att se hur kreativa spelarna var och hur snabbt den nya spelaren som deltog idag tog för sig och bara körde på.

Bland rollpersonerna som deltog idag hade vi en mörkalv, högalv, halvalv och en kobold. Men till framtiden kommer laget även stärkas upp av en centaur. Jag lät spelarna köra lite vad de vill då vi ändå ska in till feywild och temat får vara lite förtrollande.

Gänget valde att de träffades i kön in till karnevalen och har sedan gjort lite olika aktiviteter tillsammans. Höjdpunkten var när de underhöll svanen och dennes frågor, samtidigt som de börjar små kivas och gräla sinsemellan. Halvalven försökte svara på en fråga genom att spela på sitt instrument istället för att svara med ord, vilket ledde till att laget nästan hamnade i ån, men det löste sig och i slutet blev det en trevlig resa.

Nästa gång så har de planerat för sitt nummer i den stora showen i cirkustältet. De har en plan, där de till och med lyckades locka med den skeptiska högalven genom att säga att hon bara behöver presentera numret och vara ansiktet utåt. Ser fram emot nästa spelmöte och hoppas det bjuder på lika mycket skratt och glädje.
 
Back
Top