Re: Fortsätter ett tag till.
Mutant är ett spel utan några som helst riktlinjer till hur det skall spelas. Bläddrar man i boken får man dock inspiration till rätt många spelsätt; matinéäventyr, krig, monsteraction, humor, skräck (Nisses bild på den därna trädigeln som hoppat ner på en killes axel är fortfarande en av de läbbigaste illustrationer som tryckts i någon regelbok, IMO) osv. Deckare går också bra, som alltid.
Japp, Mutant är underbart
Alla de spelstilarna ligger väldigt intimt förbundet med spelandan, mycket riktigt har också äventyren till Mutant varit av väldigt skiftande karaktär genom åren. "Ambassadören som försvann" har inte många likheter med "Nekropolis." Ändå är båda äventyren typiskt "mutantiska". Två killar som diskuterar Mutant kan gilla två vitt skilda spelsätt och ändå lira helt enligt reglerna och spelets anda. Eftersom ingen kan förringa den andres spelsätt som "oriktigt" så måste de båda ta den andre på allvar.
Jag håller med om att så _borde_ vara fallet... det är inte det, men det _borde_vara så. Folk kommer alltid klanka ned på varandras spelstilar. Jag har varit i diskussioner med folk som tycker vi spelat spel X på fel sätt trots att inga riktlinjer funnits.... X har t.o.m. vid tillfälle varit Mutant
Moderna rollspel har däremot oftast en massa riktlinjer om hur man skall spela spelet och detta förstör en del. Jag går förstås min egen väg ändå och spelar enligt de uppslag som de facto ges i boken (och jag tycker det är självklart att Changeling ska vara ett skräckrollspel, ändå tror jag inte spelkonstruktörerna har tänkt så) men plötsligt blir debattklimatet ett annorlunda: Nu kan jag alltså få höra saker som "ska vi diskutera ett rollspel måste vi förstås gå efter hur det är tänkt att spelas, vi kan ju inte utgå efter din specialversion av spelet, för den gäller ju inte för några andra än du själv".
Poängen här är snarare att om man skall diskutera vilken genrebeteckning
orginalversionen skall ha så skall man verkligen utgå från
den. Det är väl ändå ganska naturligt?
Trist. Jag skulle kunna förstå det argumentet i Chronopia (där jag ändrat både regler och kampanjvärlden och skapat ett "eget" spel), men om någon sade det till mig i Mutant för att jag gillar "ambassadören som försvann" och någon annan menar att det har mer med aliens att göra än "Mos Mosel" som är ett riktigt mutantäventyr, då skulle jag bli sur.
Det skulle jag också.
Så ser jag på den här diskussionen. Jag kan bli inspirerad till skräck i vampireboken. En massa andra människor ser det också. Vi ändrar varken regler eller kampanjvärlden, hur kan det vi spelar vara något annat än "riktigt"?
Det är inte mindre "riktigt" än något annat. Däremot kan du ersätta Vampire i föregående paragraf med t.ex. Mutant utan att det blir fel. Jag kan bli inspirerad till skräck av Players Handbook till D&D. Det går säkert t.o.m. att genomföra för low-levelkaraktärer som inte är alltför vana vid D&D.
Däri ligger kruxet. På det viset blir alla spel "skräckrollspel" vilket i sin tur gör genreindelningen meningslös (d.v.s. det finns ingen _indelning_ längre). För att kunna ha _meningsfulla_ genrebeteckningar tycker jag därför att man skall ställa ytterligare krav på ett spel för att det skall kunna betecknas med etikett X. (du vet redan vilka; underlätta genren, syfta till genren o.s.v.)
Nej, men om du sagt att du varit på denna planet och att en massa andra människor världen över kunde berätta om att de reste dit på regelbunden basis, då skulle jag inte kunna påstå att det var humbug, iaf.
Det är just poängen. Då skulle det ju finnas någon form av bevis. Ganska kassa och tvivelaktiga bevis, men i.a.f...
Kolla hur många gånger jag sagt att "du kan kalla vampire för ett DÅLIGT skräckrollspel om du vill, men du kan inte säga att vampire är något ANNAT än ett skräckrollspel" eller något i den stilen.
So? Det har ju väldigt litet med saken att göra. För att förfriska ditt minne:
Jag klagade på att du upprepade gånger verkar missa mitt påpekande om att jag inte alls anser att man _behöver_ regel X för att spela skräck men att det underlättar. Du påstod då:
<blockquote>Du säger ju själv att man inte "behöver" de där sakerna [för att vara ett skräckrollspel] men att de underlättar. Så? Det är ju precis vad jag har svarat dig varenda gång.</blockquote>
Vilket knappast stämmer. Titta efter får du se. Gång och gång igen återkommer du till din vantolkning. Gång på gång rättar jag den.
Det är inte så viktigt men det förvånar mig att du gör det och det segar ned debatten.
Vilken tur, för det står inte "ett skräckrollspel för Vindhand's stil" på vampireboken. En massa människor är dock överrens om att vampire ÄR ett skräckrollspel, huruvida du sedan tycker det är läskigt eller inte är förstås helt och hållet upp till dig.
Att det finns fler som delar din åsikt (och kanske dina låga krav för att utdela genrebeteckningar) ger dig inte rätt. Det måste du insé...
).
