Små historiska fakta som kan vara intressanta i rollspel

Ordet "Vret" eller "Vreta" fångade mitt intresse eftersom det finns flera ortsnamn med -"vreta" i här omkring.

Visar sig att det betyder inhägnad åker (i vissa fall/områden liten avsides åker i skogen). Det intressanta med det är att man inhägnade åkern för att skydda den från de kringströvande djuren. Alltså precis tvärtom från idag när vi bygger hagar till djuren.

Det kan vara något att tänka på när man designar sin typiska medeltids- eller fantasyby. Det är åkrarna som är inhägnade och djuren strövar mer eller mindre fritt.
 
Ordet "Vret" eller "Vreta" fångade mitt intresse eftersom det finns flera ortsnamn med -"vreta" i här omkring.

Visar sig att det betyder inhägnad åker (i vissa fall/områden liten avsides åker i skogen). Det intressanta med det är att man inhägnade åkern för att skydda den från de kringströvande djuren. Alltså precis tvärtom från idag när vi bygger hagar till djuren.

Det kan vara något att tänka på när man designar sin typiska medeltids- eller fantasyby. Det är åkrarna som är inhägnade och djuren strövar mer eller mindre fritt.
Framför allt så är det ju för att andra transporterar sina djur på deras fötter. Ska du ha in ett gäng får (/grisar/kor/hästar/etc) till marknaden för att sälja köttet, så är det mycket lättare att låta djuren gå dit, och sen slakta dem (antagligen låta en slaktare fixa det) där, än att slakta dem hemma och sen transportera köttet. Men för alla som har åkrar längs vägen, så riskerar de då att dina djur ser deras säd som prima färdkost...
 
Den här mannen var inte en Bond-skurk, utan den kanske viktigaste av forskarna som avkodade Maya-skriptet (Yuri Knorozov).

1760959254950.jpeg

Om rollpersonerna behöver träffa honom någon gång på femtiotalet och spelarna får den här bilden, tror jag inte att de kommer att lita helt på honom...
 
Heksenfluit (häxflöjt) ca 1850

Skall enligt av mig overifierade källor (Bluebell Raven på twitter) befinna sig på Museum aan de Stroom i Antwerp och är gjord av en råttfot och en oidentifierat benbit.

Enligt samma källor har den inkvarvade besvärjelser och var till för att kalla ihop häxorna till sabbat.

Så till nästa karaktär; nöj dig inte med en flöjt gjord av ben! Dekorera den med någon annan djurdel och karva in något inspirerande på den.

1761578014138.jpeg
 
Udo Proksch är en av de ballaste människor jag efterforskat på sistone. Han var prokurist på Wiens berömda konditori Demel på 60-70-talet, och den österrikiska societetens enfant terrible. Han gick igenom äktenskap med en skådespelerska, en adelskvinna och Richard Wagners barnbarnsbarn. Till hans mer excentriska idéer hör att lösa platsbristen på kyrkogårdar genom att kapsla in de döda i plaströr och sänka ned dem i havet, samt att på avspärrade områden låta människor ”leka krig” med riktiga vapen och skarp ammunition. Han hade kontakter djupt in i den österrikiska staten, som hjälpte honom efter att han bokat ett skepp för att transportera ”värdefull urananrikningsutrustning” (läs: värdelöst metallskrot) och planterat en tidsinställd bomb på det så att det skulle sjunka och han kunde håva in försäkringspengarna. Hans politikerkontakter hjälpte honom så att han kunde fly till Filippinerna och plastikoperera sig, men han arresterades till sist 1985, nästan tio år efter brottet. När han dömdes ropade han ut ”Heil Hitler!” till journalisterna.

1761584739810.png

Hur man använder honom i rollspel: Man spelar besättningen på skeppet Lucona, som fraktar ”urananrikningsutrustningen” och sedan smäller bomben och man slumpar vilka rollpersoner som dör. Eller ja, det är så jag har använt honom, men andra kan säkert få användning för honom som en skurk eller så, antar jag.
 
Den här mannen var inte en Bond-skurk, utan den kanske viktigaste av forskarna som avkodade Maya-skriptet (Yuri Knorozov).

View attachment 26294

Om rollpersonerna behöver träffa honom någon gång på femtiotalet och spelarna får den här bilden, tror jag inte att de kommer att lita helt på honom...
Den mannen gillade inte kameror...
 
Fram till 1996 var det lagligt att sälja tobak till barn.

På min låg/mellanstadieskola fanns det på 80-talet en rökruta.
Det var först på högstadiet som jag gick på en skola med en rökruta, dit elever och lärare gick för att röka. Det vill säga, de lärare som inte satt i lärarrummet och rökte.
 
Jo, jag minns rökrutan på högstadieskolan också. Dock var det rätt få elever som rökte. Det var i slutet på 80-talet.

Vill dock minnas att det inte fanns någon rökruta på gymnasieskolan som jag gick på sedan, men det är ju 30 år sedan....
 
Jo, jag minns rökrutan på högstadieskolan också. Dock var det rätt få elever som rökte. Det var i slutet på 80-talet.

Vill dock minnas att det inte fanns någon rökruta på gymnasieskolan som jag gick på sedan, men det är ju 30 år sedan....
Minns också rökrutan från högstadiet, och där var det rätt mycket folk.

Gymnasiet hade ett rökrum i cafeterian. Där är man glad att man aldrig gick in (har aldrig tagit ett enda bloss på en cigg).
 
Minns också rökrutan från högstadiet, och där var det rätt mycket folk.

Gymnasiet hade ett rökrum i cafeterian. Där är man glad att man aldrig gick in (har aldrig tagit ett enda bloss på en cigg).
Det var väl rätt stora antirökkampanjer under denna tiden. Jag tror t o m att det var så att man kunde få bidrag till t ex skolresa om ingen elev i klassen rökte. Vill minnas att det var en extra anledning till att folk smög med det.
 
Jag minns att min far ville att jag skulle köpa ett paket folköl när jag gick och handlade, och affären vägrade sälja eftersom jag inte var 18. Det måste varit runt 96 det med.

Min far blev mycket irriterad på affären för detta.
 
Jag minns att min far ville att jag skulle köpa ett paket folköl när jag gick och handlade, och affären vägrade sälja eftersom jag inte var 18. Det måste varit runt 96 det med.

Min far blev mycket irriterad på affären för detta.
Just det, jag köpte folköl till föräldrarna någon gång när jag var 15 eller 16 när jag handlade annat. Skulle väl knappast gå nu.

Men vad jag minns så var det väl även åldersgräns på smällare då, men det var inte svårt att köpa innan man var 15.
 
Ny, lång video från Modern History TV (vid ett par tillfällen glömmer han bort var han har mikrofonen, och ljudet blir lite muffligt, men överlag bra!);


Det är mest lyssna inte titta, så jag lyssnade med jag fixade och åt lunch. De huvudpunkter jag fastnade extra för (även om flera av dem redan var kända av mig sedan innan);

OBSERVERA; Videon handlar specifikt om England, 12:e-14:e århundrandet. Alla källor är av mig som vanligt overifierade. Jag vet att det finns andra som hävdar andra saker än vad den här videon säger. Men det här är vad jag fick från just den här videon;

  • Han nämner att en genomsnittlig by hade runt 50 invånare. 200 för en "town". London gick från ca 10.000 till 100.000 invånare under perioden, med en dipp runt pest-utbrotten.

  • Vatten dracks mycket och var överlag säkert att dricka, med en gigantisk brasklapp om var man var; floder som går genom städer bör man överlag undvika och inte ens bada i (då det inte bara var skit som hamnade där, utan allt möjligt från graverier och slaktare och annat som hamnar i floden). Egen observation; jag misstänker att vattnet i london överlag borde undvikas också oavsett varifrån det kom, på grund av befolkningstätheten och bristen på kunskap om bakterier och dylikt.

  • Öl (ale) dracks förvisso också i stor utsräckning, men då kanske mer ur näringssynpunkt som "flytande bröd" snarare än för att vattnet inte gick att dricka (peronlig notering; förutom i london och dylikt stora städer, gissar jag). Ölet var sällan särskilt alkokolstarkt, och oftast väldigt grumligt.

  • De flesta personer gjorde en pilgrimsfärd nån gång i livet (han nämnde dock inte hur lång den pilgrimsfärden kunde vara).

  • "The hue and cry" - i brist på polis var alla skyldiga att larma om de bevittnade ett brott, och alla (män) var skyldiga att släppa vad de än höll på med och komma till undsättning/assistans om gripa förövaren.

  • Utöver "pennies" (som vanlgitvis var i silver) så var de flesta valörer enbart bokföringsbegrepp för att hantera större summor. Gemene person skulle troligtvis inte ha någon uppfattning om vad ett guldmynt var värt (annat än "mycket").

  • En resande biskop hade för vana att ha med sig silvertackor när han reste genom europa, och skulle han stanna någonstans en längre tid gick han till traktens myntverk och lät mynta upp lite lokal valuta.

  • Resor gick vanligen från by till by. Att sova utomhus sågs som suspekt och man kunde bli arresterad för lösdriveri. I gengäld var folk väldigt generösa att erbjuda sovplats i lador och annat, mot en väldigt liten eller ingen ersättning.

  • Cod latin - en slags pidginvariant på latin med förenklad/förvanskad/ignorerad gramatik och troligtvis förvrängda ord som var rätt vanlig bland sånna som förväntades kunna latin.

  • Ingen tobak! Min bild av folk som bolmar på churchwardenpipor är tydligen mycket mer sentida =( (fast det var i vår värld; inget som hindar en fantasyvärld att ha kommit i kontakt med tobak tidigare).

  • Kaffe var i princip helt okänt i England, och te var mycket dyrt och exotiskt vid denna tid.

  • Människor med annan hudfärg var ovanligt men kunde absolut träffas på. Folk från afrika, mellanöstern och till och med mongolien kunde absolut dyka upp, i synnerhet i större hamnstäder i södra england. Rasism var inte riktigt en grej på den tiden. Troligtvis handlade det mest om resenärer, men jag ser alltså ingen anledning till varför inte en del av dem skulle kunna ha bosatt sig i england. Förutom att jag inte kan komma på varför någons kulle vilja göra det =D. Mångfald - historiskt korrekt!
 
De flesta personer gjorde en pilgrimsfärd nån gång i livet (han nämnde dock inte hur lång den pilgrimsfärden kunde vara).
Med hög sannolikhet lokal inom de brittiska öarna, med Canterbury som starkast alternativ (som vi alla vet från Chaucer).

Annars är den stora europeiska vallfartsorten Santiago de Compostela i Spanien, som folk kunde fotvandra långa sträckor till, följt av Rom.

 
Last edited:
Back
Top