Rollspelsprofilen: ”Ingen backstory längre än 30 ord tillför något”

[verlandes.]

Jag kan gilla old school-grejen med att man rakt uppochned får ett yrke som man hade innan man blev äventyrare (och ännu mer hur det har byggts ut i Electric Bastionlands failed careers). Enormt spelbart och kan skvallra om vilket slags rollperson man är ("hur kommer det sig att denna florist blev en fighter, egentligen?").

 

[Quadrante]

Ser gärna bakgrunden som en del av skapelseprocessen. Får gärna vara inbakad på något smidigt sätt i mekaniken. Kan vara som ovan nämnda bakgrunder. Life-path-system, eller hellre som inbakt i de små enkla steg man gör när man väljer de komponenter (egenskap, färdighet eller vilka de nu är) man väljer.

 

[Mogger]

Helt klart detta. Men det är när spelaren förväntar sig att jag som spelledare ska lusläsa och anpassa kampanjen efter hens backstory som det blir klurigt - åtminstone för mig!

Fast, den överenskommelsen måste väl finnas innan?

Jag som SL kommer definitivt anpassa min prepp efter vad spelarna kokar ihop och vad vi pratar om före spel. För mig är det själva poängen med att ens ha rollpersoner.

 

[Troberg]

För one-shots skulle jag nog säga att några hundra ord är lagom, max 500. Då får man med lite karaktärisering och småbitar att droppa in. Men i kampanjspel tycker jag det är mer intressant att bli utvecklade karaktärer över tid snarare än att starta som det. Ganska många karaktärstyper gör sig bättre i blivande än i vardande.

En viktig sak här är kampanjens utforming. Är det "zero to hero", då behövs det inte så mycket. Är det karaktärer som börjar kompetenta och inte utvecklas så mycket siffermässigt, då behövs mer.