Scenariostruktur är en spelledarteknik
Något jag tycker är fascinerande är när det finns sandboxar, fisktankar, samberättande, sekvensspel, bombdrivet och vad nu man kan hitta på, så spelar det egentligen inte så stor roll huruvida ett färdigskrivet äventyr är det, eftersom spelledaren kan spela det med med en helt annan spelledarteknik, och skapa hexplorationkartor, strukturera upp intriger, involvera spelarna i världsskapandet, köra saker i sekvens, basera händelser på rollpersonerna etc.
Jag tror det är felaktigt att kalla vad jag raddade upp i första meningen som scenariostrukturer, för det är egentligen en klump av spelledartekniker. Jag tycker det är bra att sätta ord på dem så att man kan betrakta dem, analysera dem och lyfta fram dess styrkor men någonstans i diskussionen har det gått snett när man säger att ett scenario enbart är i sekvens eller om en spelledare bara spelar med intriger. Alla dessa ingår i en pott av tekniker där spelledaren kan välja det bästa verktyget för stunden. Sandboxar kan bytas av till en räls för att sedan bli samberättande ... och jag tror att speltillfället svänger mycket mellan dessa, bara att folk inte har insett det utan tror att de bara spelar en fisktank när de istället har 3-4 olika tekniker som de använder sig av.
