Nekromanti KDE 4

[krank]

Re: Men då faller poängen

och att vissa saker bör fixas, som att postscript-typsnitt till exempel ska funka (rätta mig om de redan gör det.. och hur är det med open type?)... många reklam/designbyråer sitter på typsnitt de köpt för tiousentals kronor, och då byter man inte hursomhelst.

Det behövs en kompetent typsnittshanterare a' FontExplorer X eller Extensis Suitcase.

Såvitt jag vet stöds däremot de flesta format via Xwindows egna system, men sagda system är inte direkt nybörjarvänligt eller lätt att hålla på med. Ett snyggt, grafiskt och trevligt sätt att hantera sina fonter på, samt förbättrat stöd, får man hoppas på.



Däremot får man väl gissa att en av anledningarna till att det inte finns några såna program är just att Adobes program inte finns till plattformen. Det är först när det börjar dyka upp designers på en plattform som gör seriöst jobb som efterfrågan ökar och nån faktiskt sätter sig ner och skriver det som behövs. Turligt nog har fler och fler börjat försöka designa etc i Linux, trots att deras enda alternativ är att köra de riktigt ordentligt mycket sämre alternativen, som Gimp eller Scribus.

 

[Arfert]

Re: Men då faller poängen

OK, får hoppas att det dyker upp nåt sånt snart då... och helst så man kan använda de typsnitt man redan har på macen. (Mac läser PC-typsnitt utan problem).. alltså Open Type, Postscript och True Type (även om det sista anses som "amatörformatet" i grafiska branschen).

 

[krank]

Re: Men då faller poängen

OK, får hoppas att det dyker upp nåt sånt snart då... och helst så man kan använda de typsnitt man redan har på macen. (Mac läser PC-typsnitt utan problem).. alltså Open Type, Postscript och True Type (även om det sista anses som "amatörformatet" i grafiska branschen).

Alltså, Linux stödjer tydligen redan alltihop...

With it of 4.0.2 release, however, XFree86 introduced a new extension to the X protocol called Xft to enable the use of scalable fonts. Xft provides a set of routines that substitute for the core X text-handling functions, allowing applications to be easily ported. But Xft hooks into the FreeType library, an open source scalable font renderer that supports Type 1, TrueType, and OpenType fonts, in addition to a number of less common formats.

Jag tänkte testa lite själv vid tillfälle. KDE har en schysst typsnittsinstallerare (kfontinstall), och jag har just råkat hitta FontMatric, en typsnittshanterare jag tänkte testa under dagen om jag orkar dra igång min bärbara dator (som jag har Linux på).

Enligt vad jag läst mig till blir inte Linux långsammare ju fler typsnitt man installerar; alltid något.


Enda kruxet är att vissa Linuxprogrammerare, som jag förstått saken, inte bryr sig om att kroka in i xft ordentligt, vilket gör att deras program får taffligt stöd för olika fonter. Å andra sidan är inte Adobe så särdeles städade vad gäller fonter och sånt i windows heller - nyligen när jag moddade windows lite så slutade In Design - som ensamt program - att gå med på nordiska bokstäver, och det finns tydligen inget sätt att i programmet ställa in sånt...

 

[Arfert]

Re: Men då faller poängen

FontMatric verkar intressant.. fast den är bara på version 0.3... Återkom gärna när du testat...

 

[Troberg]

Re: Men då faller poängen

FontMatric verkar intressant.. fast den är bara på version 0.3...

Värt att tänka på i sammanhanget:

Inte alla använder versionsnamngivning där 1.0 är första skarpa versionen. Många, specielly inom *nix-världen, tillämpar en numrering som börjar på 0.1 och ökar enligt 0.2 ... 0.9, 0.10, 0.11 osv, och man byter inte heltal förrän man gör en dump and rewrite. Det innebär att 0.3 kan mycket väl motsvara en typisk Windowsnumrerad 3.0.

Det här var ett mycket spektakulärt diskussionsämne på MAME-forumet (och antagligen en av anledningarna till att det stängdes för icke-utvecklarna) när man gick från 0.99 till 0.100. För närvarande är man på 0.124 eller något sådant, med en release i månaden i över tio år. Man ska alltså inte tänka på det som talet "noll komma hundra", man ska tänka på det som den hundrade releasen på första generationen.

Man bör betrakta versionsbeteckningar som versionsnamn snarare än versionsnummer, de har ingen egentlig innebörd annat än som en referens till en viss version. Ibland kan de vara sorterbara, men inte ens det är säkert (Bill Gates, jag tänker på dig. 3.1, 3.5, 4, 2000, XP, Vista, 95, 98 och ME (eller var det Meh...) sorterar attans dåligt).

Edit: Fan vad jag stavar dåligt...