Kampanjfilosoferande

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
5,239
I mitt tycke är det många spel som rakt av är bättre utan kampanjmaterial.
Vi behöver inte färdigskrivna äventyr eller kampanjer. De är bara stödhjulen som vi väljer att inte ta bort.
Vilken dystopi. Då skulle jag slutat för länge sen. :D Men det är skönt att man inte behöver välja utan kan få spela både med och utan färdiga äventyr.

(Min hobbyteori är att många äventyr är mycket sannare mot spelkonstruktörens avsikt än spelet i sig.)
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
5,239
Den vill jag dementera, genom att påpeka att det ganska ofta är olika personer som skriver Spelet och Kampanjen. :)
Jag sa många, inte alla. Men för att vara lite allvarlig så tycker jag att det inte är så ovanligt att ett spel kanske säger en sak men att äventyren som ges ut av samma tillverkare en annan (och då tycker jag nog det kvittar om det är en annan författare), att det i så fall är en lika rimlig hållning att påstå att det är spelet som är felkonstruerat/gör eftergifter till andra spelstilar än att de är äventyren som är det.

Sen vad som är ens egen preferens är något annat.
 
Last edited:

entomophobiac

Low Prep High Play
Joined
6 Sep 2000
Messages
8,642
Location
Uppsala
en för att vara lite allvarliga så tycker jag att det inte är så ovanligt att ett spel kanske säger en sak men att äventyren som ges ut av samma tillverkare en annan (och då tycker jag nog det kvittar om det är en annan författare), att det i så fall är en lika rimlig hållning att påstå att det är spelet som är felkonstruerat/gör eftergifter till andra spelstilar än att de är äventyren som är det.
Här blir det väl en preferensfråga såklart. Men om spelet är förutsättningen för äventyren eller kampanjen, hur kan det då vara spelet som är "felkontstruerat"? Utgångspunkten borde ju vara tvärtom, om vi bara ser till produkternas respektive relation till varandra.
 

Sömniga Isaac

Rollspelsinkvisitor
Joined
9 Feb 2008
Messages
1,958
Location
Örebro
Frågan är dock om spelregler och setting är "utmärkta stödhjul". Mycket eftersom de kräver rätt mycket förarbete och ibland även arbete medan man använder det.
Frågan är vad som kan ses som bra stödhjul och stödstrukturer.

Jag gillar till exempel flödesscheman som ger en överblick, det ger ju en mental avlastning för mig som spelare och spelledare.
Jag gillar relationskartor, av samma anledning som ovan. Ger mental avlastning för mig som spelare och spelledare.
Jag gillar kartor av olika slag som beskriver hur saker förhåller sig till varandra, behöver inte vara kartor som beskriver terräng utan just förhållanden. Det gör att kartan kan vara väldigt abstrakt och fortfarande talande (båda ovanstående ingår i det vidare begreppet karta för mig, tänker inte låsa mig vid topografiska kartor, för det är bara en typ av alla kartor).
Jag gillar scheman med fraser, som de i polaris till exempel, för det ger en struktur och underlättar för att fånga in spelets språk.

Det är saker jag kan komma på så där på rak arm som jag tycker rollspel generellt sett är ganska dåliga på att ge till spelaren och spelledaren.
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
5,239
Här blir det väl en preferensfråga såklart. Men om spelet är förutsättningen för äventyren eller kampanjen, hur kan det då vara spelet som är "felkontstruerat"? Utgångspunkten borde ju vara tvärtom, om vi bara ser till produkternas respektive relation till varandra.
Jo, rent logiskt. Men jag tänker processen inte alltid ser ut så. Spelet kanske är ett verktyg för att ge ut kampanjer man gillar? Men man känner ett yttre tryck att regelböcker ska se ut på ett visst så då skrivs det till grejer. Och vidare att många konstruktörer dels inte vill snäva av sitt spel på det sättet (vilket både kan vara en fråga om spelstil och ren marknadsföring), dels kanske gör eftergifter till uttryck som de sen inte är så intresserade av.
 
Last edited:

Rickard

Superhero
Joined
15 Oct 2000
Messages
17,514
Location
Helsingborg
Frågan är vad som kan ses som bra stödhjul och stödstrukturer.
Kanske dags för en ny tråd? Jag tror inte att det finns några bra svar, bara att man kan kritiskt ifrågasätta vad vi har idag och utgå från det. Det är dock svårt, eftersom vi är vana vid hur rollspel är skrivna och tar mycket för givet. "Klart vi måste ha en setting ... och den ska presenteras som en geografibok för det är så jag lärt mig av andra spel och böcker".
 

Sömniga Isaac

Rollspelsinkvisitor
Joined
9 Feb 2008
Messages
1,958
Location
Örebro
Kanske dags för en ny tråd? Jag tror inte att det finns några bra svar, bara att man kan kritiskt ifrågasätta vad vi har idag och utgå från det. Det är dock svårt, eftersom vi är vana vid hur rollspel är skrivna och tar mycket för givet. "Klart vi måste ha en setting ... och den ska presenteras som en geografibok för det är så jag lärt mig av andra spel och böcker".
Helt klart dags för en ny tråd, ska fundera en vända på det. Men ja det ligger något i det du säger, vi saknar förebilder i många fall. Förebilderna vi har är skickliga på det de gör, men täcker inte in den bredd som rollspel kan vara många gånger. Därför det är så spännande när @entomophobiac kommer in och rör runt i tankarna. Upplever att det är fler utöver @entomophobiac som gör det, men hen har en förmåga att ställa de kritiska frågorna som ger upphov till dessa tankebanor.
 
Joined
28 Nov 2006
Messages
2,423
Location
Nirvana
Ja, jag tror det är en mycket god idé! I Fantasy World börjar man välja typ av grupp innan någon skapar sin rollperson.
Man kan jämföra med den litterära genren deckare. Där finns det i princip alltid någon eller några som utreder ett mysterium, ofta men inte alltid ett mord. Det är en avgränsning som ger författaren mycket att luta sig mot - eller ta spjärn mot (vilket jag också uppfattar som en sorts stöd). Jag tror att äventyr och kampanjer i rollspel kan funka på ungefär samma sätt. Att försöka skriva som om det vore öppet om RP är deckare eller inte (eller vad det nu kan vara) blir vagt istället för stödjande. Och poängen med skrivna äventyr och kampanjer är ju just detta stöd.
 
Last edited:

Sömniga Isaac

Rollspelsinkvisitor
Joined
9 Feb 2008
Messages
1,958
Location
Örebro
Man kan jämföra med den litterära genren deckare. Där finns det i princip alltid någon eller några som utreder ett mysterium, ofta men inte alltid ett mord. Det är en avgränsning som ger författaren mycket att luta sig mot - eller ta spjärn mot (vilket jag också uppfattar som en sorts stöd). Jag tror att äventyr och kampanjer i rollspel kan funka på ungefär samma sätt.
Jag tänker ofta, när jag planerar något kampanjeliknande idag, utifrån tema vilket skapar en inramning. Problemet är dock att mycket av temat i rollspel blivit äventyrande vilket är bra för en viss typ av rollspel men sämre för andra aktiviteter. Tycker även, personligen, att väldigt många rollspel tyvärr har en ingång att luta sig mot ett tema men fastna i fällan att skrivas som rollspel gjorda för temat äventyr, vilket kan hänga samman med det @Rickard var inne på med bristande förebilder, eller avsaknaden av förebilder.
 
Joined
28 Nov 2006
Messages
2,423
Location
Nirvana
För mig är frågan vad syftet är med det skrivna äventyret och/eller kampanjen. Är det att tala om för läsaren hur världen och dess hemligheter i detalj ser ut (Wikipedia-stilen) ELLER handlar det snarare om att ge ett antal förslag på vad som kan hända i spel (den speliga stilen)? Man kan förstås välja att göra både och, men det är mitt intryck att de flesta spelskapare väljer ett av dessa alternativ.

Om vi tänker oss en kampanj som handlar om att bekämpa ett stort brottssyndikat, så skulle den med Wikipedia-stilen förmodligen bli mycket omfattande med massor av personer, platser och hemligheter. Kanske 300-500 sidor uppdelat på flera böcker. Frågan blir dock: hur ska det här materialet användas?

Det är möjligt att det verkligt användbara, alltså det som behövs vid spelbordet, går att koka ner till 20-30 sidor om man inkluderar de nödvändiga kartorna, de centrala personerna och deras agendor. Då kan jag inte undgå att undra: varför får vi då inte denna version (som jag kallar den speliga) direkt? Det hade ju varit mycket enklare och mer praktiskt. (Jag är väl medveten om att tjocka och påkostade kampanjböcker med många illustrationer har ett kommersiellt värde, men det är alltså inte det jag funderar över här.)
 
Last edited:

entomophobiac

Low Prep High Play
Joined
6 Sep 2000
Messages
8,642
Location
Uppsala
Spelet kanske är ett verktyg för att ge ut kampanjer man gillar?
Någonstans kring AD&D 2E och kanske även tidigare är det ju flera spel som snarare handlar om att "låsa in" folk i ett "officiellt" sätt att spela. Spela den officiella kampanjen med den officiella metaplot:en användandes de officiella reglerna. Spelen är sina kampanjer av närmast kommersiella skäl.

Star Wars d6 är ju så otroligt tydlig här, som ett spel som känns som det vilar precis i den här brytpunkten. För jämte skitbra regler och grundstruktur får du tips om fudging, olika sätt att hålla dig till ståryn som SL, och även förslaget att köpa officiellt kampanjmaterial. Det går liksom att se (om en accepterar den här premissen) hur spelet har en fot i spelandet och den andra foten i försäljningen av WEGs framtida äventyr och såsböcker.

Jag är själv samlare av rollspel och har varit så länge jag haft en fast inkomst. Så jag är inte mot den kommersiella sidan i grund och botten. Nästan tvärtom. Men jag tror absolut den här andan av att vad som helst kan hända och vi själva tolkar tärningarna överhand byts ut av publicerade kampanjer och äventyr som "bättre" eller "mer korrekta" än det vi spelar hemma. Kort och gott så påverkas spelen vi spelar av att de också måste sälja böcker, kanske framförallt under tiden WEG, GDW, WW, etc (varför alla dessa W?!) var aktiva. Idag spelar vi spel som ofta skrivits av skribenter som växte upp med och tog med sig mycket från de spelen.

Det är ju stor skillnad på den som vill spela ett fartfyllt rollspel som känns som Star Wars och den som vill grotta ned sig i kanoniserad lore eller plugga på hur snabbt en X-Wing flyger. Rollspel verkar efter kanske mitten-slutet på 80-talet ha blivit mer det senare. Om jag bara anekdotiskt utgår från de spel jag läst senaste åren.

Med det inte sagt att de som skriver dem inte gillar det de gör dock!
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,786
Location
Göteborg
Precis! Typ en person som leder spelet. Vi kan kalla personen spelledare exempelvis. ;)
Ja, precis. Jag har ju oftast rollen som spelledare i de grupper jag talar om, när jag spelar spelledarlösa spel med nybörjare på konvent. Då får man matbiljetter och betalt inträde! Jag har inget emot spelledare i sådana grupper, så länge det är ett spelledarlöst spel. I spel med spelledare är jag mindre förtjust i spelledare, men jag spelleder ju i princip bara spel utan spelledare, så det löser sig självt.
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
17,065
Location
Ereb Altor
Frågan är dock om spelregler och setting är "utmärkta stödhjul". Mycket eftersom de kräver rätt mycket förarbete och ibland även arbete medan man använder det.
Ja, jag tycker det. Jag har spelat rollspel i mer än 35 år och vet numer rätt exakt vilka verktyg jag behöver och hur de ska vara utformade. Att minska "förarbete" är inte något jag letar efter eftersom "förarbetet" är en stor del av grejen.
 

Sömniga Isaac

Rollspelsinkvisitor
Joined
9 Feb 2008
Messages
1,958
Location
Örebro
Ja, jag tycker det. Jag har spelat rollspel i mer än 35 år och vet numer rätt exakt vilka verktyg jag behöver och hur de ska vara utformade. Att minska "förarbete" är inte något jag letar efter eftersom "förarbetet" är en stor del av grejen.
Intressant, för mig är det tvärsom. Jag vill inte göra mer förarbete när jag köpt en modul eller kampanj. Jag har gjort det för att bli av med förarbete, vilket i regel fått motsatta effekten. Jag sitter med mer förarbete än om jag gjort något eget, blir sur, butter och lägger ned spelandet vilket blir en besvikelse för hela gruppen. Med det sagt så är det ju asbra med kampanjer som är skrivna på det sättet för folk som vill ha förarbete och tycker det är en kul grej med rollspel.
 

entomophobiac

Low Prep High Play
Joined
6 Sep 2000
Messages
8,642
Location
Uppsala
Intressant, för mig är det tvärsom. Jag vill inte göra mer förarbete när jag köpt en modul eller kampanj.
För mig övergår det väldigt lätt i en sorts prestationsångest. Tänk om jag glömmer något som blir viktigt senare?

Det går lite mot hela grundprincipen av att göra saker runt ett bord, se vad som händer, och bygga vidare på något tillsammans. Särskilt som få metaplottar är ens hälften så roliga som reveals runt ett bord som de är att läsa.

Men det finns ju absolut fans som går igång på det. Degenesis community engagerade sig ju jättemycket med just metaplotten. Kändes som många där pratade mer om vad, hur, varför, etc., än de faktiskt spelade spelet. :)
 

Sömniga Isaac

Rollspelsinkvisitor
Joined
9 Feb 2008
Messages
1,958
Location
Örebro
För mig övergår det väldigt lätt i en sorts prestationsångest. Tänk om jag glömmer något som blir viktigt senare?
Det här kan jag relatera till lite för mycket. Sedan dess att jag började spela förskrivna moduler har jag lagt ned kampanjer i 10 fall av 10 för jag orkar inte, jag får en panik och stress över att missat något eller att spelat fel. Vilket är hemskt, för det tar bort allt roligt från rollspel och gör det till en aktivitet som blir ångestladdad.
 
Top