Jag vill spela Nya Mutant

Jag upplevde Nya Mutant (dess värdsbeskrivning) som perfekt, just för att den lämnade öppet för oss att skapa alla varumärken, namn, loggor, sprängskisser, reklambilder. En enorm kreativ grogrund, och känsla av förtroende för vårt bidrag.
Det här är intressant. De flesta spel nu innhåller detaljer, gärna någon karta på första miljön, ett kapitel om megacorps som finns, mm. Exempel (lite annan genre) är Blade Runner och Alien, som har massor av info - och dessutom en IP som gör att man vet precis hur det ska "se ut". JAg tycker de är väldigt bra, men det kanske är en styrka att det är så öppet, mer känsla än detaljer?
 
JAg tycker de är väldigt bra, men det kanske är en styrka att det är så öppet, mer känsla än detaljer?

Lite vad vi upplevde. Det var inte ett spelmöte som inte inleddes med att någon hade en skiss på en bilmodell, vapenskiss, förslag på närbutik eller kläder och modedetaljer. Om allt presenteras för en, serveras färdigt, finns inget utrymme för att skapa.
 
Vi spelade detta enormt mycket, sjukt många SVOT-rollpersoner... Äventyret Den Förbjudna Staden har jag nog SL:at minst fem gånger. Alltid enormt kul. Vi gjorde aldrig några ändringar av reglerna och tyckte inte det var några problem med dem, men så är det för typ alla spel vi körde. Segmenten i Western är det enda jag vet att vi skippade. Och just ja, det där sega i Mutant 2 med ett liknande system som segmenten. För oss blev det nog mer så att de spel vi inte fick att flyga, slutade vi spela. Khelataar blev det tex inte så mycket med, det var för komplicerat och för tidskrävande. Men vi skulle nog aldrig fått för oss att husregla. Men Mutant 2089 funkade utmärkt!
Berlin var ju fantastisk även om vi nog aldrig spelade i Berlin, konstigt nog.
 
Det här är intressant. De flesta spel nu innhåller detaljer, gärna någon karta på första miljön, ett kapitel om megacorps som finns, mm. Exempel (lite annan genre) är Blade Runner och Alien, som har massor av info - och dessutom en IP som gör att man vet precis hur det ska "se ut". JAg tycker de är väldigt bra, men det kanske är en styrka att det är så öppet, mer känsla än detaljer?
Nyckeln är väl ett mellanting? Att det finns både Cybernetiskt Neuroimplantat och MauMau NeuroMaster 3TD eller vad det nu är. Vill du döpa det själv är det så klart bara att göra det.

Upplever att det finns mängder av obruten mark i Nya Mutant på alla plan.
 
Jag blivit inspirerad att plocka fram Nya Mutant och försöka få några spelare att ge sig ut på megastädernas interstrador, bråka med Ziggys utanför någon farm i skymningslandet, och slåss med Loonies-mutanter i kloakerna! (Om någon undrar syftar Nya Mutant på utgåvan från 2089, även kallat Svarta lådan eller Mutant 2089. Så det är väl kanske inte så otroligt nytt när åtminstone sex andra utgåvor kommit efter det under sådär 30 år).

Denna insipration drabbade mig efter att ha lyssnat på podden Finlirs senaste avsnitt, där Finlir-Martin och Martin Broger Höglund diskuterar spelet och sina erfarenhter av introduktionsäventyret under närmare två timmar. Det var ett mycket underhållande avsnitt, med mycket kärlek för detta gamla spel, och en hel del träffsäkra insikter. Stark rekommendation att lyssna på! Framförallt gillar jag hur de reflekterar över att den värld som beskrivs är så som man såg framtiden 2089 - man hade inte kunnat skriva detta spel idag. Spelvärldens invånare förväntas använda sina "hemteriminaler" för att köpa saker och konsumera media. Megastäderna är isolerade från varandra. Och så vidare. Inga mobiltelefoner. Inget internet.

Jag drog fram min gamla låda och läste den raskt från start till slut. Flera saker slår mig:
- Det är en riktigt färgstark värld, absolut så präglad av den tid den skapades i som Martin*2 observerar. Det är Mad Max och Cyberpunk i ett, med inslag av mutantideer som förbjudna zoner och varelser. Det verkligen KÄNNS att de som skrivit spelet vill hur det ska vara, action, stämning, häftigt - och kul!
- En del specifika saker hoppar man till på. Det finns (typ) dinosaurier. Sydostasien är täckt av inlandsis. Gigantiska ekoxar och dråparträd finns.
- Det är väldigt uppfriskande att läsa ett spel som är så "rakt på". Skapa rollperson. Strid. Värld. Super-rälsat introäventyr med massor av "gör så här" och fokus på coola händelser, strunt i intrigen. Hela spelet med världsbok gick att läsa på ett par timmar.
- Rollpersonsskapandet verkar tydligt, kompetent, klart. Och kul. Men det känns lite snålt med yrken/arketyper, och det nu så vanliga "vad gör man" är nog inte så tydligt. Det finns ansatser att man ska börja skuldsatt, för att få en start, dock.
- Regelkärnan är superenkel (slå under färdighet), men lite mystiskt att motståndstabellen är med i tabellsamlingen, och knappt nämns i reglerna.
- Reglerna för strid (som jag nog aldrig använde ens när det begav sig) känns delvis mystiska. Deklarera först i omvänd initiativording. Gå sedan igenom flera faser, och bena ut var och när allt det som deklarerats händer.
- Det är mycket text om städer och zoner, men de konkreta exemplen är till antalet noll. Bör man ta Stockholm och omforma till block med mutanter? New York? Eslöv? Senare i de skrivna äventyren är det mycket Asien och en del Berlin - jag är inte så bekant med dem. I själva spelet står det närmast ingenting om dem (förutom att det nämns att det i Japan nu bara finns en enda stad, nämligen "Japan" (och är det inte ändå "dai-tokyo" sedan i äventyren?)).
- Jag tycker det är kul att det antyds en förlorad guldålder redan när det här spelet utspelas, nämligen rymdåldern kring 2030, som abrupt tar slut under det som benämns "stjärnornas krig", en några minuter lång urladdning då allt förstörs. Nu dräller jorden av övergivna rymdhamnar, men den mesta rymd-teknologin är förlorad.

Så lite frågor.
- Vem spelar detta nu, och vad har ni för erfarenheter?
- Har jag rätt i att reglerna för bl a strid är mystiska, även om kärnan är habil?
- Om jag nu vill spela och uppleva den här retro-futurismen goes cyperpunk meets Mad Max, vad bör jag spela med för regler för att vara i spelets anda?
- Är de färdigskrivna äventyren bra?

Ps. Jag har sett att Magnus Seter uppmärksammat samma poddavsnitt i tråden om PSI, så vi är fler som uppskattat det. ds.

Jag kan inte låta bli att fundera på vilken miljö jag skulle lägga till. Hur skulle exempelvis en expansion om megastäderna kring Ganges se ut?
 
Jag gillar ganska mycket med Mutant 2089, men ser också en del svagheter.
  • Reglerna är jubilaren och okomplicerade i grunden. Stridsreglerna är dock tidvis onödigt krångliga. Vill minnas att expansionerna i Techno och SVOT inte riktigt synkar med grundreglerna.
  • Spelvärlden är fortfarande cool men byggs ut ordentligt först med artiklar i Sinkadus och vissa moduler. Jag delar delvis bilden att beskrivningen i grundlådan är lite för vag. Men så fort man läste Merwin Peake Street artiklarna i sinkan började man fatta.
  • Berlin och Cyberzonen är som nämnts riktigt roliga och drar ett tungt lass i att skapa världen. De hade helt klart lagt grunden för om jag gjort en kampanj i spelet idag.
  • Flera av äventyren har coola idéer (även om jag inte gillar de utomjordiska insagen). Men flera är också rälsade på det aviga illusionistiska sättet (SLP som undanhåller info utan anledning, dues ex machinas etc.), medan andra är rälsade på det bra berg-och-dalbane-aktiga sättet.
Intressant. Måste kolla mer på Berlin och sinkadus. Jag har just läst igenom den förbjudna zonen, Shanghai. Det har bra ansatser men har ett par problem i linje med det du beskriver.
 
Vi spelade detta enormt mycket, sjukt många SVOT-rollpersoner... Äventyret Den Förbjudna Staden har jag nog SL:at minst fem gånger. Alltid enormt kul. Vi gjorde aldrig några ändringar av reglerna och tyckte inte det var några problem med dem, men så är det för typ alla spel vi körde. Segmenten i Western är det enda jag vet att vi skippade. Och just ja, det där sega i Mutant 2 med ett liknande system som segmenten. För oss blev det nog mer så att de spel vi inte fick att flyga, slutade vi spela. Khelataar blev det tex inte så mycket med, det var för komplicerat och för tidskrävande. Men vi skulle nog aldrig fått för oss att husregla. Men Mutant 2089 funkade utmärkt!
Berlin var ju fantastisk även om vi nog aldrig spelade i Berlin, konstigt nog.
Jag skulle vara intresserad av hur du/ni hanterade Den förbjudna staden. Det verkar i grunden kul men kan behöva någon liten fix.
 
Jag kan inte låta bli att fundera på vilken miljö jag skulle lägga till. Hur skulle exempelvis en expansion om megastäderna kring Ganges se ut?
Det finns ju potential i atr megastäder kan vara väldigt olika. Och olika i hur de fungerar med sin omgivning. Shanghai, Berlin, Tokyo, Dehli, Addia abeba, St Petersburg, Lagos, Caracas….
 
Det finns ju potential i atr megastäder kan vara väldigt olika. Och olika i hur de fungerar med sin omgivning. Shanghai, Berlin, Tokyo, Dehli, Addia abeba, St Petersburg, Lagos, Caracas….

Ja. Jag tänker framför allt på vilka RP kan vara, hur lokala brottssyndikat och megacorps funkar och vad som gör miljön i varje stad specifik (istället för generisk).
 
För egen del har jag jobbat ett tag med att konvertera Mutant 2089 till YZE, och har där tagit beslutet att strunta i att modellera ”min megastad” på Berlin, Tokyo, etc. Vill jag tänka ut hur ett framtida Neo-Varanasi Megadome, Eastern Seaboard Megaplex, Brandenburg-Berlin Megastadt eller Assemblée Nationale des Entreprises de la Mégapole Nouveau Paris* (phew!) ser ut så ligger liksom Neotech bättre till.

Jag kör istället hela projektet under namnet Ypsilon 5, och megastaden är inte nämnd vid namn en endaste gång. På något sätt tycker jag att det ”känns mer” Nya Mutant.

* Tillägg: Det är alla de namn (inklusive Novotsargrad Spira, Dai-Tokyo, Albion Metropolitan Area och SubMEL-Zeta) jag lekt med tidigare i mitt projekt innan jag kom fram till att min upplevelse av Nya Mutant gör sig bäst i en fiktiv megastad.
 
Last edited:
Denna insipration drabbade mig efter att ha lyssnat på podden Finlirs senaste avsnitt, där Finlir-Martin och Martin Broger Höglund diskuterar spelet och sina erfarenhter av introduktionsäventyret under närmare två timmar. Det var ett mycket underhållande avsnitt, med mycket kärlek för detta gamla spel, och en hel del träffsäkra insikter. Stark rekommendation att lyssna på!

Tack för väldigt fina ord och det glädjer oss att det inspirerade till att plocka upp ditt gamla exemplar av spelet igen, @hakanlo

Följer tråden med spänning!
 
För egen del har jag jobbat ett tag med att konvertera Mutant 2089 till YZE, och har där tagit beslutet att strunta i att modellera ”min megastad” på Berlin, Tokyo, etc. Vill jag tänka ut hur ett framtida Neo-Varanasi Megadome, Eastern Seaboard Megaplex, Brandenburg-Berlin Megastadt eller Assemblée Nationale des Entreprises de la Mégapole Nouveau Paris* (phew!) ser ut så ligger liksom Neotech bättre till.

Jag kör istället hela projektet under namnet Ypsilon 5, och megastaden är inte nämnd vid namn en endaste gång. På något sätt tycker jag att det ”känns mer” Nya Mutant.

* Tillägg: Det är alla de namn (inklusive Novotsargrad Spira, Dai-Tokyo, Albion Metropolitan Area och SubMEL-Zeta) jag lekt med tidigare i mitt projekt innan jag kom fram till att min upplevelse av Nya Mutant gör sig bäst i en fiktiv megastad.

Men vad är egentligen poängen med att låta spelet utspela sig i en megastad som inte nämns vid namn? Är det inte snarare så att en specifik och namngiven stad ger massor av uppslag och inspiration? Berlin-supplementet är väl ett bra exempel på just det?

Jag gillar definitivt cyberpunk som genre, men det är också en genre med rätt mycket slitet och klyschigt tankegods. Ju mindre generisk man kan kan göra en viss miljö, desto mer intressant tycker jag att det blir. Det går att göra mycket kreativt genom att blanda det välbekanta med sådant är nytt men kanske ändå logiskt i en dystopisk genre.
 
Last edited:
Men vad är egentligen poängen med att låta spelet utspela sig i en megastad som inte nämns vid namn? Är det inte snarare så att en specifik och namngiven stad ger massor av uppslag och inspiration? Berlin-supplementet är väl ett bra exempel på just det?

Jag gillar definitivt cyberpunk som genre, men det är också en genre med rätt mycket slitet tankegods. Ju mindre generisk man kan kan göra en viss miljö, desto mer intressant tycker jag att det blir. Det går att göra mycket kreativt genom att blanda det välbekanta med sådant är nytt men kanske ändå logiskt i en dystopisk genre.

Eller så kan det upplevas begränsande, och det blir mer inspirerande att inte ha en bestämd stad så man kan plocka vad man vill ha av det som känns kul, oavsett vilken stad det kommer ifrån.
 
Men vad är egentligen poängen med att låta spelet utspela sig i en megastad som inte nämns vid namn? Är det inte snarare så att en specifik och namngiven stad ger massor av uppslag och inspiration? Berlin-supplementet är väl ett bra exempel på just det?

Jag gillar definitivt cyberpunk som genre, men det är också en genre med rätt mycket slitet och klyschigt tankegods. Ju mindre generisk man kan kan göra en viss miljö, desto mer intressant tycker jag att det blir. Det går att göra mycket kreativt genom att blanda det välbekanta med sådant är nytt men kanske ändå logiskt i en dystopisk genre.
Att inte namnge staden lämnar öppet för spelledaren att forma den efter sin egen vission. Jag brukar när jag spelleder tex world of darkness anstränga mig för att välja en stad det inte finns moduler om eller någon i gruppen har för bra koll på. Då slipper man att spelarnas existerande kunskap går emot vad som jag tänkt i kampanjen.
 
Eller så kan det upplevas begränsande, och det blir mer inspirerande att inte ha en bestämd stad så man kan plocka vad man vill ha av det som känns kul, oavsett vilken stad det kommer ifrån.

Men kan man inte göra det även i en specifik namngiven stad? Det är ju en fiktiv version av staden. Vill man lägga en gigantisk soptipp eller arkologi eller rymdhamn mitt i centrum, så gör man det.
 
Sällar mig till team vita fläckar.

Färdiga koncept är sånt man helst undviker eller gör ett besök till, inte lägger särskilt mycket tid och energi på.

Men innebär en namngiven stad verkligen att man utgår ifrån ett färdigt koncept? Jag tycker snarare att den ger en ram att utgå ifrån och ändra på precis hur mycket man vill. Även Manhattan eller Moskva kan vara fullt av vita fläckar om man väljer en kreativ tolkning av miljön.
 
Last edited:
Back
Top