Fällor suger!
Det blir helt enkelt för godtyckligt och jag undrar nu om jag kan förklara vad jag menar... Here goes.
Fällor i filmer eller böcker eller liknande media kan vara roliga för där är den som påverkas av fällan närvarande eller det spelar ingen roll för det är en dramaturgisk mcguffin som används av någon som har full kontroll över händelsernas utkomst (en regissör eller författare).
I rollspel är den som utsätts för fällan INTE faktiskt närvarande. All beskrivning över hur den fungerar och kan påverka ligger i händerna på SLs beskrivning. OM (och jag tror inte det händer någonsin) inte SL har byggt hela fällan så den kan undersökas och hanteras av spelaren. Så i slutändan kommer det handla om att slå slag som avgör utkomsten. Vilket jag iofs tycker är helt ok, det avgör vad RPn kan om fällor. Jag är fö. team 'för sociala färdigheter' av samma anledning. Vad spelaren kan behöver inte vara vad RPn kan.
Om inte handlar det om att spelaren spelar spelledaren och/eller försöker säga just rätt sammansättning av ord för att få rätt ledtrådar av SL. Och det här blir snabbt bara skumt.
Fällor som om spelaren råkar missa att säga just de här orden (jag kollar taket/golvet innan jag går in i rummet, jag öppnar kistan bakifrån osv. osv.) gör att RPn rakt av dör och SL säger att jag varit dum eller osmart är det föremål för att lämna gruppen eller i varje fall ställa till något av en scen för det är så jävla douchy sätt att bete sig på.
Har man varit SL en liten stund lär man sig snabbt att även de ledtrådar som man tycker är våldsamt uppenbara inte öht plockas upp av spelarna
Cog.
). Men resten bygger/köper ställen att ha sina saker på. Sedna blir de rånade av NPC äventyrare och då jävlar kommer fällorna fram.