Going blorb...?

Skulle absolut bli fattigare än att ha skuggspelare och mycket mer mekaniskt och själlöst.
Jag menade inte att jämföra tabellblorb med skuggspel, utan snarare med vanlig blorb (där SL väl är fri att värdera vad som är rimligt under preppen mellan spelpassen?). Som @Bifur och @Henke är inne på, tror jag att tabeller lätt hade blivit övermäktigt, inte minst om en håller med om antagandet att det är fraktionernas reaktioner på varandra som är det intressanta (vilket då skulle göra tabellsystemet väldigt komplext).

Men återigen, en orakeltärning med mer generella resultat hade ju kunnat funka, men då kommer SLs tolkning ändå in.
 
Jag prövar att tänka högt. Om spelledaren blir förvånad över att spelarna kidnappar hövdingens bror så har denne, på sätt och vis, redan agerat oblorbigt. Blorbens första princip är ju att inte förbereda plotten utan endast platsen, personerna, föremålen etc. Vad spelarna gör med dessa är upp till spelarna själva, och spelvärlden och dess invånare bör lämpligtvis reagera på det sätt som verkar mest troligt (inte det som passar ett tilltänkt narrativ bäst).

Men jag förstår frågan, SLP:s måste ju kunna reagera på allt som spelarna kan tänkas göra. Innebär det i sin tur att alla möjliga reaktioner måste vara förberedda och nerskrivna? Jag kan inte tänka mig att någon vill spela på det sättet. Hövdingen bör lämpligtvis använda de resurser som hon hade redan innan brodern blev tillfångatagen för att försöka befria honom och hämnas på spelarna.
Det jag fiskar efter är egentligen en bekräftelse att när det kommer till komplexa spelledarpersoner måste spelledaren använda sitt omdöme, och improvisera. Det går inte att skriva en prepp som är redo för allt spelarna kan hitta på.

Förra varvet med blorb-diskussioner var svaret att man följde preppen, men hur den preppen ser ut är fortfarande ett mysterium för mig.
 
Exempel: En elak krigarhövding är beskriven i preppen, med personlighet, motivation etc. Men rollpersonerna gör något oväntat som spelledaren inte har förberett, till exempel kidnappar hennes bror för att utpressa henne. En spelledare som inte är blorb-purist hittar på en rimlig och intressant reaktion från hövdingen. Hur gör man om man ska följa principerna för blorb.

Egentligen är det jag vill se hur en komplex spelledarperson är beskriven i preppen.
Jättespännande fråga!

Kan vi ta Ivan med kniven som exempel?
Ivan Rustoc
En ruskig ork som avskyr de högre kasten. Noga med att sprida rykte om sig som grym och hänsynslös. Lojal till Petrov eftersom de växte upp tillsammans som syskon i misär i Trästan. Men det är det få som känner till. Har en syster vars sjukvård han betalar med de inkomster han får. Hon blev gravid med en hovfe, som sedan vägrade betala aborten eller sjukhusräkningarna efteråt. Ivan och systern Ivana är drömmare, men det visar Ivan inte utåt.

FNP: 62 PPR: 52 SST:35 KP: 16
Fefolksförmåga: -
Breddningar: Extra stridshandling, Låsdyrkning, Undre världen
Specialiseringar: Kniv, Hota
Utrustning: Kniv, Revolver, dyrkar

RP kidnappar hans syster för att han inte ska driva in skulden. Hur reagerar han? Hur hanterar blorben det?
 
Jättespännande fråga!

Kan vi ta Ivan med kniven som exempel?
Ivan Rustoc
En ruskig ork som avskyr de högre kasten. Noga med att sprida rykte om sig som grym och hänsynslös. Lojal till Petrov eftersom de växte upp tillsammans som syskon i misär i Trästan. Men det är det få som känner till. Har en syster vars sjukvård han betalar med de inkomster han får. Hon blev gravid med en hovfe, som sedan vägrade betala aborten eller sjukhusräkningarna efteråt. Ivan och systern Ivana är drömmare, men det visar Ivan inte utåt.

FNP: 62 PPR: 52 SST:35 KP: 16
Fefolksförmåga: -
Breddningar: Extra stridshandling, Låsdyrkning, Undre världen
Specialiseringar: Kniv, Hota
Utrustning: Kniv, Revolver, dyrkar

RP kidnappar hans syster för att han inte ska driva in skulden. Hur reagerar han? Hur hanterar blorben det?
Jag vågar inte kalla mig blorbpurist, men kan inte en ”safe and boring” läsning av den här preppen vara att det rimliga är att Ivan jagar RPna för att straffa dem och frita systern. Formuleringen ”Noga med att sprida rykte om sig som grym och hänsynslös.” (från preppen) motiverar det.

Edit: eller på den där första nivån: det står i preppen att han vill framstå som grym och hänsynslös, därför agerar han i enlighet med det.
 
Last edited:
Jag vågar inte kalla mig blorbpurist, men kan inte en ”safe and boring” läsning av den här preppen vara att det rimliga är att Ivan jagar RPna för att straffa dem och frita systern. Formuleringen ”Noga med att sprida rykte om sig som grym och hänsynslös.” (från preppen) motiverar det.
Jag håller med. Från preppen vet vi att han bryr sig om systern och att han vill ses som grym och hänsynslös.

Precis som du ser jag det som "safe and boring" eller som en naturlig extrapolering som inte kräver några egentliga beslut från mig som SL. Jag gör egentligen bara vad preppen säger, även om preppen inte detaljerade den specifika situationen.

Det är lite, tänker jag, som att preppen säger vilka stats Ivan har men inte t.ex. exakt vilka moves han gör i vilken ordning om det skulle bli strid. Det finns, tänker jag, inget som säger att "ren blorb" nödvändigtvis måste vara helt fri från improvisation. Bara att de viktiga delarna ska vara preppade och att man inte ska ändra på det man preppat medan man spelar.
 
Last edited:
Det går inte att skriva en prepp som är redo för allt spelarna kan hitta på.

This!

Och då, om man följer blorbens principer, är det fallback nummer 3. Kallas 'tapet' eller 'safe and boring'. Dvs. hövdingen gör inget som påverkar historien väsentligt utan bara något intetsägande eller kanske inget alls.

Ett alternativ, som jag har för mig är gångbart, är att avbryta spelmötet för spelarna har vandrat utanför det förberedda materialet och så får SL förbereda ytterligare. Eller skapa en slumptabell över 'respons från rövarhövding vid provokation'.

Cog.
 
Exempel: En elak krigarhövding är beskriven i preppen, med personlighet, motivation etc. Men rollpersonerna gör något oväntat som spelledaren inte har förberett, till exempel kidnappar hennes bror för att utpressa henne. En spelledare som inte är blorb-purist hittar på en rimlig och intressant reaktion från hövdingen. Hur gör man om man ska följa principerna för blorb.

Egentligen är det jag vill se hur en komplex spelledarperson är beskriven i preppen.

Viss improvisation är nog oundviklig för SLPs, men kan komma rätt långt med att använda en tabell för att se om SLPn reagerar huvudsakligen positivt eller negativt på rollpersonernas handlingar. Alla detaljer i reaktionen kan däremot inte förberedas - det finns för många variabler.
 
Jag tycker att det är lite olyckligt att många trycks tro att man vid varje givet tillfälle måste förhålla sig sann till något slags blorbmanifest. Det måste man ju inte. Det är ju inte regler (eller kyskhetslöfte som det kallades tidigare). Det är en spelstil där man strävar efter ett mål (där spelarnas val spelar roll, där inga kvantperuker finnes och där SL konsulterar olika typer av verktyg som är framtagna för just det syftet).

Bara för att man säger att man gillar Story Now så måste ju inte varje scen adressera premissen och driva spelet mot ett dramtiskt crescendo. Vi kan göra massa andra saker däremellan.

Det är samma med blorben. Om din komplexa SLP inte har en tydlig agenda för hur hen ska agera vid ett givet tillfälle så kanske hen inte agerar. Det är ju fullt rimligt att folk inte agerar. Vill man ha ett verktyg så kan man ju ha sin generella brahetstabell (2 på 2T6 är jättedåligt för RP, 12 är jättebra för RP) och rulla. Sedan får man utifrån det låta SLPn agera. Det är f.ö så jag hade gjort. Eller så hade jag kollat om det fanns någon lämplig skill att rulla mot. (I Hjältarnas Tid/KH fanns ofta speciella SLP-skills som kunde vara "Förmågan att förutse RPs planer 45%" eller "uppbringa en här av odöda krigare 85%).

Men blorben är ju ett tankesätt, en skola som du ska förhålla dig till på det sätt som passar bäst för ditt sätt att spela på. Runt Sandras spelbord var det på ett sätt. Jag hade nöjt mig med att spela Twilight 2000 (från FL) rakt ur boxen. För mig finns typ allt där redan. Men det är ju för att det ligger nära min målbild.

För att jämföra med den klassiska simulationismen så är det inte samma som blorb. Sandra själv kom ju snarare från ett slags gejmist-håll där hon inte ville att 10 giftspindlar skulle dyka upp för att man misslyckades med ett tärningsslag eller för att SL var rastlös. De skulle dyka upp för att de a) fanns i preppen eller b) var ett resultat av något redskap som används. Det spelar alltså ingen roll om det är realistiskt att det finns 10 giftspindlar just där RP råkar befinna sig. Det spelar ingen roll om det sitter en naturvetare runt bordet som kan påvisa fakta som motsäger det eftersom blorben är sann. Den är inte realistisk, utan den är sann.

Och orsaken till att det är viktigt är att RP:s valmöjlighet är heligt. Det är blorbens graal, att RP:s/spelarnas beslut får de konsekvenser de får för att det är vad som hade preppats. Det är där magin uppstår.

Kräver detta massor av prepp, ja om du vill angripa blorben på det viset. Men mest av allt kräver det tekniker, redskap, verktyg m.m. som är anpassat till blorben. Prevcis som att alla rollspelare använder tekniker, redskap, verktyg m.m. som passar deras föredragna spelstil, om edt så är att lära sig rimma på latin eller hur en medeltida by demografiskt är beskaffad (vilket står på min to-do-list idag) etc.

Jag känner att många börja i fel ände:

1. Detta är min föredragna spelstil.
2. Om jag ska applicera blorben på den krävs oerhörda insatser
3. Eller så saknas verktygen helt och hållet.
4. Alltså är det inte eftersträvansvärt.

Jag säger inte alla tänker så, men tendensen finns här och var.

Börja i det lilla istället. Ett enda rum. Hur skulle detta enda rum vara blorbigt på ditt sätt för att du skulle känna dig bekväm med att följa blorbens principer?

Skulle du:
1, Preppa varje kvadratcentimeter?
2. Preppa den hemliag luckan och fällan?
3. Utgå ifrån att detta rum, givet dess kontext, var ett helt vanligt rum?
4. Preppa den som bodde där?
5. Preppa vad som hade hänt i rummet innan?
6. Preppa i vilken byggnad rummet ligger?
7. Preppa i vilken del av världen bygganden som rummet ligger i finns i, och hur denna del av världen förjhåller sig till alla andra delar av världen?
8. Preppa ett coolt monster och 1T6 utgångar?
9. Preppa dungen, men inget mer?
10. Använda en rumstabell och rulla på den när RP rör sig i och från rummet?

O.s.v.

Det finns hur många sätt som helst att använda sig av blorben på. Alla sätt ovan är blorbiga.
 
Detta är ett väldigt bra råd (som jag följt 🙂):
Jag hade nöjt mig med att spela Twilight 2000 (från FL) rakt ur boxen. För mig finns typ allt där redan. Men det är ju för att det ligger nära min målbild.
Spelet RAW är kanske inte avsiktligt blorb men det ger många impulser att tänka blorb och det gifter sig väldigt bra med de principerna för den som vill prova spelstilen. Det enda seriösa preppen jag gjorde inför var en tidslinje utifrån RPnas agendor och några relaterade tabeller. Efter det har jag bara anpassat mig till RPs rörelser med kort prepp mellan passen. Men då finns det ofta en tydlig riktlinje som avgränsar vad som är viktigt, så den preppen är förvånansvärt lätt.
 
Jag tycker att det är lite olyckligt att många trycks tro att man vid varje givet tillfälle måste förhålla sig sann till något slags blorbmanifest. Det måste man ju inte. Det är ju inte regler (eller kyskhetslöfte som det kallades tidigare). Det är en spelstil där man strävar efter ett mål (där spelarnas val spelar roll, där inga kvantperuker finnes och där SL konsulterar olika typer av verktyg som är framtagna för just det syftet).
För egen del så hjälper det att tänka på ett definitivt blorbmanifest när jag ska försöka förstå konceptet - när (om?) jag väl greppar det till något slags fullo kommer jag kunna förhålla mig till det på ett mer avslappnat sätt. För att veta när och hur (och varför) jag kan ignorera olika delar av spelstilen, utan att den fördenskull går sönder, måste jag först tänka på den som ett styrdokument. För mig är det men av en tankeövning, så att säga.

Jag hade samma procedur när jag lärde mig förstå OSR, där jag internaliserade spelstilen nästan som en dogm. När jag nu spelar OSR har jag en tillräcklig förståelse för stilen att jag med gott samvete kan spela mer kätterskt.

Vet inte om jag förklarar denna min inlärningsprocess på ett bra sätt, men när jag försöker förstå blorben genom att tillskriva den definitiva och orubbara kvaliter så är det främst mitt sätt att navigera konceptet.
 
Last edited:
För egen del så hjälper det att tänka på ett definitivt blorbmanifest när jag ska försöka förstå konceptet - när (om?) jag väl greppar det till något slags fullo kommer jag kunna förhålla mig till det på ett mer avslappnat sätt. För att veta när och hur (och varför) jag kan ignorera olika delar av spelstilen, utan att den fördenskull går sönder, måste jag först tänka på den som ett styrdokument. För mig är det men av en tankeövning, så att säga.

Jag hade samma procedur när jag lärde mig förstå OSR, där jag internaliserade spelstilen nästan som en dogm. Nu när jag spelar OSR har jag en tillräcklig förståelse för stilen att jag med gott samvete kan spela mer kätterskt.

Vet inte om jag förklarar denna min inlärningsprocess på ett bra sätt, men när jag försöker förstå blorben genom att tillskriva den definitiva och orubbara kvaliter så är det främst mitt sätt att greppa den.
Det är såklart helt legitimt. Vi närmar oss alla saker på olila sätt. Det jag försöker säga att din prepp berättar den sanna essänsen hos det du preppar. Om mitt rum ovan preppas med en fälla och en hemlig gång så är det, i blorbig mening, rummets sanna essäns. Vem som bodde där innan, var huset ligger o.s.v är oviktigt eller iaf inte en del av det som är sant. Det är isf tapet/safe & boring etc. Interagerar ni inte med fällan eller den hemliga gången så skiftar inte rummet fokus. Ni kan göra vad ni vill. Men blorben behöver inte kunna svara på vem som bodde i rummet för 100 år sedan. Blorben kan svara på hur man hittar den hemliga gången och kanske vart den leder. Det är allt som är sant.
 
Det är såklart helt legitimt. Vi närmar oss alla saker på olila sätt. Det jag försöker säga att din prepp berättar den sanna essänsen hos det du preppar. Om mitt rum ovan preppas med en fälla och en hemlig gång så är det, i blorbig mening, rummets sanna essäns. Vem som bodde där innan, var huset ligger o.s.v är oviktigt eller iaf inte en del av det som är sant. Det är isf tapet/safe & boring etc. Interagerar ni inte med fällan eller den hemliga gången så skiftar inte rummet fokus. Ni kan göra vad ni vill. Men blorben behöver inte kunna svara på vem som bodde i rummet för 100 år sedan. Blorben kan svara på hur man hittar den hemliga gången och kanske vart den leder. Det är allt som är sant.
En sak som jag tror gör det svårt att förstå blorben är att den inte är annorlunda för hur jag redan spelar. Jag spelar främst mysterier och dungeons, två äventyrstyper som jag, efter att ha läst på lite, uppfattar som blorbkompatibla. Där en rums fälla är fast, eller en ledtråd är bestämd, så att säga. Skillnaden, trodde jag, var att blorben lämnar ytterst lite utrymme för improvisation - men detta börjar jag nu förstå inte är riktigt sant. Så länge improvisationen kan luta sig mot preppen (eller vara Safe and Boring) så funkar den (om jag förstår det rätt).

Så jag tror att jag redan spelar något slags halvblorb.
 
Jag är en usel blorbare, handviftar, fudgar monsters HP och håller på i största allmänhet. Men jag gillar blorb som ett ideal att sträva mot, eller att åtminstone beakta innan jag återfaller till mitt hedonistiska handviftande.
 
Jag är en usel blorbare, handviftar, fudgar monsters HP och håller på i största allmänhet. Men jag gillar blorb som ett ideal att sträva mot, eller att åtminstone beakta innan jag återfaller till mitt hedonistiska handviftande.
Steg 1 är att erkänna att man är misslyckad! ;)
 
Trott att jag varit en blorbprepper, men behöver tydligen ett annat begrepp för det jag gör/gjort. Men viss överlappning med hur ni beskriver blorben känner jag igen mig i. Särskilt det jag tror Mogger försöker säga.
 
Jag är en usel blorbare, handviftar, fudgar monsters HP och håller på i största allmänhet. Men jag gillar blorb som ett ideal att sträva mot, eller att åtminstone beakta innan jag återfaller till mitt hedonistiska handviftande.
Mjo, men här är jag nog också. Försöker preppa tillräckligt för att spelvärlden ska vara trovärdig och fungerande, men använder mig mycket av handviftande och något slags övertro på min improvisationsförmåga.
 
Jag tycker att det är lite olyckligt att många trycks tro att man vid varje givet tillfälle måste förhålla sig sann till något slags blorbmanifest. Det måste man ju inte. Det är ju inte regler (eller kyskhetslöfte som det kallades tidigare).
Men det är ett ideal - att man inte alltid lyckas är en sak, men det vore bättre om man gjorde det (givet att man agerar inom premissen).
 
Men det är ett ideal - att man inte alltid lyckas är en sak, men det vore bättre om man gjorde det (givet att man agerar inom premissen).
Man kan välja att betrakta det så om man vill, men bara om det hjälper ens förståelse. Som en del i ett fördömmande eller mer eller mindre medvetna missförstånd hjälper det ingen.
 
Som jag skrev tidigare är det här ett tanke-experiment. Jag har spelat rollspel i många år. Att följa reglerna i ett spel är inget nytt eller något som utökar min förståelse för hur jag själv spelar eller tänker om rollspel. Däremot är det spännande att ta ett spelstil, ett ideal, någon annans sätt att göra saker, och se vad som händer om jag försöker följa det. Här försöker jag applicera 2097s beskrivning av sitt eget blorbande på mitt spelande. Då uppstår intressanta frågor och problem, tycker jag. Tex vad är att opartiskt bestämma hur en SLP reagerar? Det är vad jag tycker är kul med den här tråden.
 
Jag förstår väl egentligen att man (precis som i andra spelstilar) inte behöver vara bokstavstrogen när man spelar "Blorb", men jag upplever samtidigt att det inte krävs alltför mycket justering från bokstavstrogna Blorben till en plats där jag tror väldigt många svenska rollspelare började. I ett helt vanligt äventyr från Äventyrsspel där det finns en tydlig handling, färdiga SLP´s, slumpmässiga möten, tidsangivelser, tydligt beskrivna platser och rum etc etc. Jag tänker att det var precis så man spelade (än mer i gamla introduktionsäventyr där äventyret till och med hade specifika förklaringsrutor för SL).
 
Back
Top