NYHET Legends of Stormbringer - Powered by Dragobane! Nytt från Fria Ligan!

Magnus Seter

Ansvarig utgivare
Staff member
Joined
24 Nov 2000
Messages
14,274
Location
Stockholm
Fria Ligan har precis avslöjat att de ska ge ut Legends of Stormbringer, som ska använda deras regelsystem för Drakar och Demoner! Omslaget verkar vara det gamla klassiska omslaget som alla känner till, även om Ligan skriver att det är "work in progress".

Legends of Stormbringer.jpg

Free League Announces Legends of Stormbringer RPG Based On Dragonbane Mechanics
Elric returns to the tabletop in an officially licensed RPG powered by the award-winning Dragonbane system

Hello!

Today, we are thrilled to announce Legends of Stormbringer, a new officially licensed tabletop roleplaying game based on the iconic fantasy works of Michael Moorcock, planned for release in 2027.

Legends of Stormbringer will carry you into the Young Kingdoms – a world of dying empires, warring gods, and doomed heroes – and bring Moorcock’s richly imagined setting to the tabletop using rules mechanics based on our award-winning Dragonbane RPG. The game will feature the same accessible, dynamic, and deadly approach that has made Dragonbane one of our most celebrated titles.

Returning to the Young Kingdoms as setting writer is Richard Watts, whose work on previous Stormbringer RPGs helped define how generations of roleplayers have experienced Moorcock’s world.

“This has been in the works for several months and we’re thrilled to finally share the news,” said Tomas Härenstam, CEO of Free League Publishing. “We are honored to bring Elric and the Young Kingdoms to the tabletop once more.”

Further details – including crowdfunding plans and additional creative team announcements – will be revealed at a later date. For updates, visit freeleaguepublishing.com.
 
Man är ju väldigt nyfiken på vad POWERED BY DRAGONBANE innebär?
Samt spelet naturligvis.
 
Lägger in länken du postade i annan tråd @Magnus Seter rörande Goodman Games här, då situationen är lite speciell.
Ja, udda med två licenser på samma typ av produkt samtidigt. Tror inte jag sett ngt liknande av en rättighetsinnehavare förut, om det inte gällt godis eller andra consumables typ... Men då har det mer varit att IP använts som en del av en annan produkt, inte en produkt byggd kring IPt
 
Ja, underligt med licenserna, ska bli intressant att få det klargjort senare. Men väldigt rolig nyhet! Alltid så kul att Fria Ligan lyckas överraska mig gång efter gång, fortfarande. :)
 
Så blir det här den tredje världen som @Magnus Seter gör till Drakar och Demoner nu? :gremgrin:
Haha nej, jag är inte inblandad i detta! Efter Trudvang måste jag ta semester från rollspelsskrivande ett tag. :D

Men det är verkligen en värld jag vill utforska, jag har ju visserligen Stormbringer 2nd edition ... eller är det 1st edition? Jaja, jag har minst tre olika versioner av rollspel i Elrics värld. :D

Och 2027 kommer jag att ha minst fyra versioner! :D

Oooooh, tänk om vi får en sån där tygkarta över Young Kingdoms!
 
Jag är kanske den ende som lyckas missa (kanske inte missa men snarare inte brytt mig om) hela Elric grejen. Vad är USPn med världen / det kommande rollspelet?
Elric är motpolen till Sagan om Ringen. Det är heavy metal istället för helylle. Kaos och moraliskt grått. Och du färdas mellan olika existensplan!

Kan varmt rekommendera böckerna.
 
Ja, udda med två licenser på samma typ av produkt samtidigt.
Jag tror det är så enkelt som att ingen har exklusivitet, vilket gör att flera kan ha licensen samtidigt. Sen kanske andan föll på helt enkelt. Michael Moorcock är ju fortfarande i livet, så till skillnad från många olika "estates" är det ju hans agent (och potentiellt även honom själv) det får förhandlas med.
 
Ja, udda med två licenser på samma typ av produkt samtidigt. Tror inte jag sett ngt liknande av en rättighetsinnehavare förut, om det inte gällt godis eller andra consumables typ... Men då har det mer varit att IP använts som en del av en annan produkt, inte en produkt byggd kring IPt
Undrar om båda kommer ha samma bild som omslag. Extra förvirrande. Och så råkar DoD 2016 stå bredvid i hyllan. :D
 
Undrar om båda kommer ha samma bild som omslag. Extra förvirrande. Och så råkar DoD 2016 stå bredvid i hyllan. :D
Det händer ju att Goodman Games anlitar Sanjulián för sina DCC-omslag, vore ju rätt fett om han återvände för en Elric-illustration.

(men nu är detta ett DoD-underforum, så jag släpper DCC-spåret...!)
 
Man är ju väldigt nyfiken på vad POWERED BY DRAGONBANE innebär?
Samt spelet naturligvis.

Ja, Powered by Dragonbane är kanske en minst lika stor nyhet - det öppnar upp för Ligan bygga andra spel i motorn, eller andra aktörer(?) licensiera motorn. Utan för den delen ha en SRD (spekulation)

Jag spelade ju både Elric! och Stormbringer i min tidiga rollspelskarriär, så detta är goda nyheter för mig på ett personligt plan - och som DB-head. Internationella communityn går bananas just nu. ;)
 
Last edited:
Ligan namedroppar ju specifikt Watts som var med i Chaosiumvevan, så det är ju mycket goda nyheter med.

 
Ankor i the Young Kingdoms?

1991/1992 var vår spelgrupp i desperat behov av mer scenarion att spela. Ingen förutom jag var pepp på Elric/Stormbringer, så jag kastade in deras drakar och demoner-karaktärer i Rogue Mistress-kampanjen och fick dem att utforska stora delar av Young Kingdoms (utan att veta att det var det de gjorde) på det sättet. Vill minnas att det var en riddar-anka som åkte runt och tyckte det var jobbigt att vara ensam anka i alla världar de hamnade i :)
 
Jag är kanske den ende som lyckas missa (kanske inte missa men snarare inte brytt mig om) hela Elric grejen. Vad är USPn med världen / det kommande rollspelet?
Elric-böckerna är sword & sorcery: världen är färgstark, farlig och beskrivs i breda penseldrag. Allt svänger mellan opulent dekadens och grym misär. Demoner och andra kaosvarelser myllrar över sidorna, främmande världar genomkorsas, och magi är kraftfull men livsfarlig och kräver ofta sitt pris i blod och själar.

Elric, själva karaktären, är antitesen till det som var normen för fantasyhjältar då han skapades, och i någon mån fortfarande. Han är sjuklig, olycklig och symbiotiskt beroende av sitt demoniska svärd som gång på gång tar kontrollen över honom och får honom att dräpa sin vänner och älskade. Han är ingen rådig krigare, utan en förvekligad magiker från ett uråldrigt, omänskligt imperium – driven av idealistiska idéer om rättvisa och medkänsla, men samtidigt kapabel till kall grymhet. Där andra hjältar kommer underifrån och vinner en tron kommer Elric från toppen och kastar sitt orättfärdiga välde i stoftet. I slutändan är han en tragisk gestalt, mer Hamlet än Conan.

Rollspelet jobbar på att fånga den färgstarka, vilda världen och dess blodiga konflikter. Äventyren har ofta involverat bisarra demoner, udda magiska fenomen och resor till surrealistiska dimensioner. För det mesta har man undvikit fantasyns mest återanvända konventionella varelser och dylikt, utan har siktat mer på bisarra, unika skildringar. Jag spelade enormt mycket Stormbringer ett tag, och har varma känslor för det.
 
Elric-böckerna är sword & sorcery: världen är färgstark, farlig och beskrivs i breda penseldrag. Allt svänger mellan opulent dekadens och grym misär. Demoner och andra kaosvarelser myllrar över sidorna, främmande världar genomkorsas, och magi är kraftfull men livsfarlig och kräver ofta sitt pris i blod och själar.

Elric, själva karaktären, är antitesen till det som var normen för fantasyhjältar då han skapades, och i någon mån fortfarande. Han är sjuklig, olycklig och symbiotiskt beroende av sitt demoniska svärd som gång på gång tar kontrollen över honom och får honom att dräpa sin vänner och älskade. Han är ingen rådig krigare, utan en förvekligad magiker från ett uråldrigt, omänskligt imperium – driven av idealistiska idéer om rättvisa och medkänsla, men samtidigt kapabel till kall grymhet. Där andra hjältar kommer underifrån och vinner en tron kommer Elric från toppen och kastar sitt orättfärdiga välde i stoftet. I slutändan är han en tragisk gestalt, mer Hamlet än Conan.

Rollspelet jobbar på att fånga den färgstarka, vilda världen och dess blodiga konflikter. Äventyren har ofta involverat bisarra demoner, udda magiska fenomen och resor till surrealistiska dimensioner. För det mesta har man undvikit fantasyns mest återanvända konventionella varelser och dylikt, utan har siktat mer på bisarra, unika skildringar. Jag spelade enormt mycket Stormbringer ett tag, och har varma känslor för det.
Berätta mer! Vad spelade ni? Hur var det?

Vi fick aldrig till spel i Stormbringer, gjorde RP flera gånger, började spela men blev inget. Men jag har alltid älskat böckerna.
 
Berätta mer! Vad spelade ni? Hur var det?

Vi fick aldrig till spel i Stormbringer, gjorde RP flera gånger, började spela men blev inget. Men jag har alltid älskat böckerna.
Det var mycket utforskande av bisarra strukturer, typ "ett skimrande torn som aldrig stått där innan har dykt upp i skogen", och inuti så finns det typ en gyllene dimma som frammanar ansikten av personer man dödat. Med tiden blev det också mycket dimensionsresande – det är ju en spelvärld med enorm potential till sådant.
 
Ska man sedan snacka vad Elric som romanfigur personligen betytt för mig så tror jag att en av de centrala sakerna, som totalt krokade in mig i tonåren, var hans påtagliga icke-maskulinitet, en antites till de tuffa actionhjältar som så många av mina kompisar gillade. Elric var svag, blek, finlemmad och hypersofistikerad, inte muskulös och solbränd. Sårbarheten var helt central för hans karaktär på ett sätt som gick emot konventionerna för hur en man skulle vara, både i media och i verkligheten. Det har alltid funnits en queer ton i Elric som var en slags känslomässig livlina för mig i tonåren.
 
Har alltid känts som den licens som mest uppenbart saknas i rollspelsvärlden. Hoppas de kan berätta hur det gick till, det lär ju inte vara så att inte andra försökt...
 
Ska man sedan snacka vad Elric som romanfigur personligen betytt för mig så tror jag att en av de centrala sakerna, som totalt krokade in mig i tonåren, var hans påtagliga icke-maskulinitet, en antites till de tuffa actionhjältar som så många av mina kompisar gillade. Elric var svag, blek, finlemmad och hypersofistikerad, inte muskulös och solbränd. Sårbarheten var helt central för hans karaktär på ett sätt som gick emot konventionerna för hur en man skulle vara, både i media och i verkligheten.
Jag tror att det är lätt att missa hur extremt nyskapande det var på sin tid - om det känns mindre spännande nu är det för att det införts i allmängodset.

Bara som ett exempel är det bäst jag kan avgöra första gången någon rider på en drake i västerländsk litteratur (Babylons sköka ridande på Besten undantaget).
 
Ja, udda med två licenser på samma typ av produkt samtidigt. Tror inte jag sett ngt liknande av en rättighetsinnehavare förut, om det inte gällt godis eller andra consumables typ... Men då har det mer varit att IP använts som en del av en annan produkt, inte en produkt byggd kring IPt
Inte första gången för Goodman Games. De gav ut Lankhmar för DCC (och ett rätt bortglömt supplement för 5e) samtidigt som Pinnacle körde sin egen version av Lankhmar för Savage Worlds. Som nämnts redan i tråden så är det inte ett problem om rättighetsinnehavaren inte gjort användningen av licensen exklusiv.

Finns dock en historia om när det begav sig att TSR fixade exklusiva rättigheter till Lankhmar för AD&D när Fritz Leiber satt i en bar och var för alkoholiserad för att minnas att han redan givit dom rättigheterna till Chaosium. När Greg Stafford ringde upp Blume på TSR för att fråga vad fan de höll på med fick han till svar att det är Lieber han får vända sig till och skrockat över att Chaosium nog kan stämma Lieber på några miljoner. Lieber var Staffords hjälte och han skulle aldrig kunnat göra något sådant så Chaosium helt enkelt ställde in sin version av Lankhmar.
 
Last edited:
Eftersom jag samlat på Enternal Champion spel, och Stormbringer är en av mina favoriter sedan gammal blir det autoköp för min del. Klart pepp på Ligan! Goodman Games, mindre pepp. Deras hanterande av Judges Guild är fortfarande inte nåt jag tycker om.
 
Elric-böckerna är sword & sorcery: världen är färgstark, farlig och beskrivs i breda penseldrag. Allt svänger mellan opulent dekadens och grym misär. Demoner och andra kaosvarelser myllrar över sidorna, främmande världar genomkorsas, och magi är kraftfull men livsfarlig och kräver ofta sitt pris i blod och själar.

Elric, själva karaktären, är antitesen till det som var normen för fantasyhjältar då han skapades, och i någon mån fortfarande. Han är sjuklig, olycklig och symbiotiskt beroende av sitt demoniska svärd som gång på gång tar kontrollen över honom och får honom att dräpa sin vänner och älskade. Han är ingen rådig krigare, utan en förvekligad magiker från ett uråldrigt, omänskligt imperium – driven av idealistiska idéer om rättvisa och medkänsla, men samtidigt kapabel till kall grymhet. Där andra hjältar kommer underifrån och vinner en tron kommer Elric från toppen och kastar sitt orättfärdiga välde i stoftet. I slutändan är han en tragisk gestalt, mer Hamlet än Conan.

Rollspelet jobbar på att fånga den färgstarka, vilda världen och dess blodiga konflikter. Äventyren har ofta involverat bisarra demoner, udda magiska fenomen och resor till surrealistiska dimensioner. För det mesta har man undvikit fantasyns mest återanvända konventionella varelser och dylikt, utan har siktat mer på bisarra, unika skildringar. Jag spelade enormt mycket Stormbringer ett tag, och har varma känslor för det.
Fan, jag ska inte läsa dina inlägg. Nu måste jag backa detta! Det låter tokhäftigt alltsammans. Hade en kompis under högstadiet som var helt tokig i böckerna om Elric. När han tillslut fick tag på ett ex av Elric!-rollspelet var det ju bestämt att vi skulle lira det. Vi skapade karaktärer men lirade aldrig, det blev halvtaskiga ursäkter om varför vi inte skulle spela Elric!. Jag tror att han var orolig över att vi spelare inte skulle kunna leverera eller erfara samma episka upplevelse som han hade när han läste böckerna.

För min del får jag nog vänta med att sälja mina böcker om Elric. Kanske till och med läsa dem.
 
Någon som har koll på om de här illustrerade versionerna av Elric-sagan är något att ha? Har något minne av att jag skulle läsa om Elric-böckerna för några år sedan, på engelska men att jag inte hittade samma berättelser som fanns i de gamla Äventyrsspel-böckerna, att det fanns alternativa berättelser som jag inte alls gillade lika mycket. Är det kanske den här man ska inskaffa i stället. Vet att jag läste en massa Moorcock som var rätt svårtuggat, inte Elric-grejer. Men visst var Hawkmoon rätt bra?
 
Någon som har koll på om de här illustrerade versionerna av Elric-sagan är något att ha? Har något minne av att jag skulle läsa om Elric-böckerna för några år sedan, på engelska men att jag inte hittade samma berättelser som fanns i de gamla Äventyrsspel-böckerna, att det fanns alternativa berättelser som jag inte alls gillade lika mycket. Är det kanske den här man ska inskaffa i stället. Vet att jag läste en massa Moorcock som var rätt svårtuggat, inte Elric-grejer. Men visst var Hawkmoon rätt bra?
Satt precis och funderade på om jag borde köpa in dem till biblioteket här i Nyköping, här råder total Elric-brist.
 
Det man behöver ha koll på om man ska läsa Elric-böckerna är att publikationsordningen inte är samma som den kronologiska, interna ordningen. Man vill nog börja med Elric of Melniboné, även om den inte skrevs först, och avsluta med Stormbringer, fastän den tillhörde de första som skrevs. Sedan tänker jag att de centrala historierna är de som skrevs på 60- och 70-talet – de har den där råa, rappa stilen som jag tycker Moorcock gör bra. De böcker som skrevs senare, som The Fortress of the Pearl (1989), Revenge of the Rose (1994), The Dreamthief's Daughter (2001) och så vidare, känns mycket mer tungrodda i sin prosa, och åtminstone delar av dem är i mitt tycke utdragna och tråkiga (men man får ge Moorcock att han varit villig att experimentera och förnya sig, och man får ju ändå uppskatta att han ger Elric chansen att hugga ihjäl nazister med Stormbringer). Men märk väl att den allra senaste Elric-berättelsen, The Folk of the Forest, kom ut så sent som 2023! Jag vet inte exakt hur Moorcock skriver nuförtiden, men jag är lite sugen på att kolla upp det.
 
Det man behöver ha koll på om man ska läsa Elric-böckerna är att publikationsordningen inte är samma som den kronologiska, interna ordningen. Man vill nog börja med Elric of Melniboné, även om den inte skrevs först, och avsluta med Stormbringer, fastän den tillhörde de första som skrevs. Sedan tänker jag att de centrala historierna är de som skrevs på 60- och 70-talet – de har den där råa, rappa stilen som jag tycker Moorcock gör bra. De böcker som skrevs senare, som The Fortress of the Pearl (1989), Revenge of the Rose (1994), The Dreamthief's Daughter (2001) och så vidare, känns mycket mer tungrodda i sin prosa, och åtminstone delar av dem är i mitt tycke utdragna och tråkiga (men man får ge Moorcock att han varit villig att experimentera och förnya sig, och man får ju ändå uppskatta att han ger Elric chansen att hugga ihjäl nazister med Stormbringer). Men märk väl att den allra senaste Elric-berättelsen, The Folk of the Forest, kom ut så sent som 2023! Jag vet inte exakt hur Moorcock skriver nuförtiden, men jag är lite sugen på att kolla upp det.
Detta är guld, tack!
 
Det man behöver ha koll på om man ska läsa Elric-böckerna är att publikationsordningen inte är samma som den kronologiska, interna ordningen.
För att göra det extra förvirrande lyckades Äventyrsspel också stuva om den interna ordningen i sin utgivning (som var den första jag läste), om jag inte missminner mig?
 
Jag vet inte exakt hur Moorcock skriver nuförtiden, men jag är lite sugen på att kolla upp det.
Jag försökte läsa The Whispering Swarm för något år sedan, men gav upp efter något hundratal sidor. Det är någon metafiktiv grej med en alternativhistorisk version av Moorcock själv som ramlar in i någon annanvärld. Minns den som samtidigt tungrodd och platt i prosan.
 
För att göra det extra förvirrande lyckades Äventyrsspel också stuva om den interna ordningen i sin utgivning (som var den första jag läste), om jag inte missminner mig?
Inte så allvarligt. Tror det bara är deras tvåa och trea (av 6) som man ska läsa i omvänd ordning.
 
Jag försökte läsa The Whispering Swarm för något år sedan, men gav upp efter något hundratal sidor. Det är någon metafiktiv grej med en alternativhistorisk version av Moorcock själv som ramlar in i någon annanvärld. Minns den som samtidigt tungrodd och platt i prosan.
Ah, synd. Han har ju själv kallat sig ”a bad writer with good ideas”, men jag föredrar då när han skriver mer pulpigt.
 
Om jag fick önska skulle de här två samlingarna, som innehåller de ursprungliga pulpiga novellerna publicerade i Science Fantasy, ges ut på nytt, helst med de här omslagen av Jack Gaughan.
1000003091.jpg
Vissa av de senare publicerade berättelserna är också bra, men här finns den essentielle Elric i sin mest koncentrerade form.
 
Fan, jag ska inte läsa dina inlägg. Nu måste jag backa detta! Det låter tokhäftigt alltsammans. Hade en kompis under högstadiet som var helt tokig i böckerna om Elric. När han tillslut fick tag på ett ex av Elric!-rollspelet var det ju bestämt att vi skulle lira det. Vi skapade karaktärer men lirade aldrig, det blev halvtaskiga ursäkter om varför vi inte skulle spela Elric!. Jag tror att han var orolig över att vi spelare inte skulle kunna leverera eller erfara samma episka upplevelse som han hade när han läste böckerna.

För min del får jag nog vänta med att sälja mina böcker om Elric. Kanske till och med läsa dem.
Läs dem! Fantastiska böcker!
 
Vet att jag läste en massa Moorcock som var rätt svårtuggat, inte Elric-grejer. Men visst var Hawkmoon rätt bra?
Elric brukar vara den som hålls högst, men Hawkmoon är mer udda och originell på en del vis.

Undrar om det bara är Elric som Ligan har tillgång till. Ett Hawkmoon-spel och/eller ett bredare Eternal Champion-spel skulle inte sitta dumt.
 
Om jag fick önska skulle de här två samlingarna, som innehåller de ursprungliga pulpiga novellerna publicerade i Science Fantasy, ges ut på nytt, helst med de här omslagen av Jack Gaughan.
View attachment 30470
Vissa av de senare publicerade berättelserna är också bra, men här finns den essentielle Elric i sin mest koncentrerade form.
Älskar dom där omslagen!
 
Fråga från en ovetande: är denna 700+sidiga bok en roman, eller är det flera noveller/kortromaner i en samlingsvolym?

Det där ser ut att vara tre samlingsvolymer på 700+ sidor styck som tillsammans innehåller alla(?) Elric-berättelserna i mer eller mindre kronologisk ordning.
 
Och de är alltså noveller?

Kanske några noveller inkluderade, men mest korta romaner.
Ursprungligen så publicerades flera av dem som följetonger i tidskrifter.
När de gavs sedan första gången gavs ut i bokform så var det som romaner på 150-200 sidor styck - dvs rätt tunna volymer.
Det alltså för de berättelser som kom på 60- och 70-talen, och är de mest kända.

Den där samlingen innehåller även ett antal senare berättelser som tillkommit efterhand.
 
Fråga från en ovetande: är denna 700+sidiga bok en roman, eller är det flera noveller/kortromaner i en samlingsvolym?
Det är flera böcker i samlingsvolymer. Så inte alls särskilt tungt att ta sig igenom. De två första volymerna innehåller 4 böcker var och den sista innehåller 3 böcker.
 
Ja, Powered by Dragonbane är kanske en minst lika stor nyhet - det öppnar upp för Ligan bygga andra spel i motorn, eller andra aktörer(?) licensiera motorn. Utan för den delen ha en SRD (spekulation)

Jag spelade ju både Elric! och Stormbringer i min tidiga rollspelskarriär, så detta är goda nyheter för mig på ett personligt plan - och som DB-head. Internationella communityn går bananas just nu. ;)
Även intern publicering kan man kanske få i form av Symbaroum, Svärdets Sång med mera Powered by Dragonbane. Skulle inte skada att ha dem med mer liknande system och DoD är definitivt en av de enklare versionerna av fria ligans system att spela. :)
 
Även intern publicering kan man kanske få i form av Symbaroum, Svärdets Sång med mera Powered by Dragonbane. Skulle inte skada att ha dem med mer liknande system och DoD är definitivt en av de enklare versionerna av fria ligans system att spela. :)
Frågan är om man verkligen vill byta ut existerande YZE-spel mot PbD. Det känns konstigt. Men det finns säkert fantasy-IPs som skulle passa. Eller nyutvecklade spel för den delen.
 
Svärdets Sång med mera Powered by Dragonbane. Skulle inte skada att ha dem med mer liknande system och DoD är definitivt en av de enklare versionerna av fria ligans system att spela.

Personligen skulle jag gärna se en ny utgåva av Svärdet sång med Drakar och Demoners regler. Jag föredrar absolut Drakar och Demoners regler framför År noll-motorn. Om Svärdets sång fick bli en spelvärld till Drakar och Demoner skulle det även finnas hopp om en ny utgåva på svenska. Annars gissar jag att nästa version av Svärdets sång, precis som Symbaroum och Coriolis, blir enbart på engelska.
 
Last edited:
Jag tycker att trudvang och detta spelet borde vara tillägg till DoD istället för egna spel med egna lådor, tärningar och allt vad det nu är. Har inte plats för fler stora boxar.
 
När jag såg den här kickstartern, tänkte jag "vem kommer ihåg Elric 2026?". Men sen läste jag den här tråden och nu har jag:
  1. Bestämt mig för att läsa om Elric. Det var nog trettio år sedan jag läste dem, men har alla de ursrpungliga i pocket någonstans.
  2. Jag kommer backa det...
Farligt med rollspel.nu...

/Andreas
 
Jag tycker att trudvang och detta spelet borde vara tillägg till DoD istället för egna spel med egna lådor, tärningar och allt vad det nu är. Har inte plats för fler stora boxar.

Blir nog inga lådor för dessa dock (iaf Trudvang vet vi är boxlöst), utan bara en serie böcker. Kan hålla med om argumentet i övrigt, även om jag nog tror det är det bästa argumentet inkludera basreglerna för sälja mer.
 
När jag såg den här kickstartern, tänkte jag "vem kommer ihåg Elric 2026?". Men sen läste jag den här tråden och nu har jag:
  1. Bestämt mig för att läsa om Elric. Det var nog trettio år sedan jag läste dem, men har alla de ursrpungliga i pocket någonstans.
  2. Jag kommer backa det...
Farligt med rollspel.nu...

/Andreas
Jag kan relatera till 100%!
 
Jag ska erkänna att jag har ganska dålig koll på världen, men visst har karaktärer i Elric-rollspelen historiskt varit ganska obalanserade? Är det något som hör världen till, eller ska en svärdssvingande magiker från Melniboné vara balanserad med alla andra rollpersoner?
 
Jag ska erkänna att jag har ganska dålig koll på världen, men visst har karaktärer i Elric-rollspelen historiskt varit ganska obalanserade? Är det något som hör världen till, eller ska en svärdssvingande magiker från Melniboné vara balanserad med alla andra rollpersoner?

Vad jag vill minnas så spelade man betydligt mer vanliga äventyrare i de utgåvor som jag spelade. Melniboné var ingenstans man direkt var välkommen besöka heller.
 
Intressant det där med synkronicitet. Precis innan den här tråden dök upp hade jag kollat runt lite på tidigare Elric spel från Chaosium och Mongoose. Men priserna på begagnadmarknaden fick mig att säga blankt nej. Det enda egentliga Elric spel jag har är Dragonlords of Melnibone som är en rätt obskyr konvertering till 3e/d20, samt en settingbok. Hittade dessa för en spottstyver låååångt tillbaka och tänkte att de borde funka som källa att hämta lore ur och konvertera för att använda med Barbarians of Lemuria eller något OSR spel. Så det här blir kanske första gången man skaffar ett "riktigt" BRP Elric spel.
 
Last edited:
Stormbringer var inte det första rollspelet jag spelade men väl (efter att ha räknat efter lite grand) det tredje och det borde ha skett (efter ytterligare funderingar kring kronologi) 1983. Kort därefter läste jag även böckerna. Så för mig för spelet, och framförallt då den första utgåvan, med sig en tung doft av madeleinekaka. Även om jag egentligen klickade mer med Tolkien så har jag alltid haft en soft-spot för Young Kingdoms.

Min första egna utgåva av spelet skaffade jag dock under första halvan av 90-talet (4e utgåvan från 1990). Då hade mer än tio år gått sedan Stormbringer-debuten och jag hade sedan länge gått över till både andra spel och till viss del andra spelare än de jag hade spelat Stormbringer med. Men jag minns att jag blev mycket imponerad av utgåvan. Och det framförallt vad gäller de tillbehör till spelet som släpptes i den vevan. Jag tänker på titlar som Atlas of the Young Kingdoms Vol 1: The Northern Continent, Unknown East, Sea Kings of the Purple Towns och Fate of Fools. Det blev lite spelande med den utgåvan för min del men absolut inte så mycket som jag hade velat.

Så, behöver jag en ny Stormbringer-utgåva? Absolut inte! Jag har redan för många spel. Är jag intresserad? Det kan ni hoppa upp och sätta er på! Kommer jag att köpa på mig det när den finns tillgänglig? Kanske. Det beror på vilken av mina inre två vargar jag matar.
 
Jag tänker på titlar som Atlas of the Young Kingdoms Vol 1: The Northern Continent, Unknown East, Sea Kings of the Purple Towns och Fate of Fools. Det blev lite spelande med den utgåvan för min del men absolut inte så mycket som jag hade velat.
Många av dem skrevs också av Richard Watts, som nu är ansvarig för den här versionen.
 
En spekulativ tankepost från mig via DB Discord.

* Jag gissar på 3 böcker. Core rules (ny magi, hjälteförmågor, ev anpassade regler et c), Young Kingdoms setting-bok (inklusive monster) och en Kampanj eller Äventyrssamling. För Stormbringer killgissar/hoppas jag på de satsar på en äventyrssamling med lite diverse författare - som kan ha koppling till licensen, kanske en liknande lösning som för Drakkejsaren med en gemensam huvudplot?

* Misstänker enbart engelska, iom Elric inte specifikt har en svensk publik nostalgimässigt. Å andra sidan säljer Drakar bra på svenska...

* Till skillnad mot Trudvang och DoD så bör det bara handla om nyskrivet material (baserat på licensens råmaterial) iom tidigare material generellt återfinns hos Chaosium.
 
* Misstänker enbart engelska, iom Elric inte specifikt har en svensk publik nostalgimässigt. Å andra sidan säljer Drakar bra på svenska...
FL har väl tidigare även sagt att det är en logistisk mardröm att ge ut på två språk samtidigt. Förstår dem, även om det ju är najs med rollspel på svenska.
 
FL har väl tidigare även sagt att det är en logistisk mardröm att ge ut på två språk samtidigt. Förstår dem, även om det ju är najs med rollspel på svenska.
Här finns ju ingen svensk koppling, svenska backarbasen lär bli avsevärt lägre än övriga grejer, och det skulle nog mest bli lökigt på svenska.
 
Last edited:
Personligen skulle jag gärna se en ny utgåva av Svärdet sång med Drakar och Demoners regler. Jag föredrar absolut Drakar och Demoners regler framför År noll-motorn. Om Svärdets sång fick bli en spelvärld till Drakar och Demoner skulle det även finnas hopp om en ny utgåva på svenska. Annars gissar jag att nästa version av Svärdets sång, precis som Symbaroum och Coriolis, blir enbart på engelska.
Nu tror jag inte Svärdets Sång kommer i ny version, men tvärtom tycker jag väldigt mycket om år noll-motorn för det spelet och skulle verkligen inte vilja att det DoD-ifieras.
 
Det krävs väl snudd på inget jobb alls för att bara spela Svärdets Sång-kampanjerna med Drakar och Demoner-reglerna?
 
Inte för att nedvärdera det jobb som Granström, Seter och andra lagt ner på världen i Svärdets sång, men är inte själva pitchen för spelet att det är MÅ0 fast fantasy (med Gulliksson-bilder)? Inte bara tärningssystemet utan även saker som resurshantering, överlevnad, utforskning och basbyggande. Jag har liksom svårt att se hur man skulle kunna omlansera SvS med ny regelmotor utan att man samtidigt sliter ut spelets muskler och hjärta.
 
Last edited:
Back
Top