Idag har jag spelat...

Det var idel beröm, säkerligen med en del artighet. Men bara det att de sökt upp mig på Bluesky är ju smickrande!
Väntar på att Adlibris ska leverera... Eftersom jag suktat efter Teufelsamlingen tidigare slog jag till på både den och Kaskelot nu när man kan få den tidigare i tryckt version. Så jag kanske dyker upp på Bluesky snart jag också :whistle:
 
Idag spelade jag med Rollspelsklubben (13-16 är de) jag har på Allaktivitetshuset. De har köpt in ett Drakar och Demoner så att jag inte behöver ta med mitt.

De var sex spelare. Det är kul ayt två tjejer är med också. Förra sessionen så blev de utmanade att jaga "gråbesten" inför byn Alvetons festival. De hittar den men den slår nästan ihjäl alla som var dit. Men de lyckas besegra den till slut och släpar med den till byn Alveton.

Samtidigt som det hände skulle tre av spelarna försöka luska ut vem personen John är, som ska uppträda i byn. De senaste de hörde var att han ska uppträda som lovat, bara han får sim hink med blod.

Så spelarna blir oroliga. De vill ersätta John med en av sina egna karaktärer. De har redan börjat övertala folk i byn att Olof tror jag karaktären heter) Musikberg är den bästa musikern och det är han som ska uppträda.

Ingen i byn hat koll på vem som faktiskt ska uppträda. Så de har börjat luska och sett att en vagn med dörrar och tak (vad de nu heter) parkerats i ett stall utanför byn. På kvällen smyger de in och ser hur kusken sover på en stol undern en lykta med ett ljus i. Så de lyckas öppna vagnen och ser en person, täckt från topp till tå med handskar på, som ser ut att sova. De väljer att lämna honom ostörd. Nu ser de att kusken saknas! Det enda ljus i lokalen är vaxljuset. En person viskar "varför stör ni min mästare?" i örat på ankan som öppnade vagnen.

Det blir strid! De inser att han är en vampyr (kusken)! Alla klarar sig men kusken förvandlas till massor av fladdermöss och flyger iväg. Spelarna säger nu "alltså om kusken var så där svår lär ju John vara riktigt dangerous!"

De får en belöning för att de kommit med gråbesten. En spelare hittade också ett magiskt halsband i bestens grotta. Så han fick en lapp med instruktioner av mig. Belöningen var ett gäng guld. På morgonen efter hänger en silvermask på dörren till rummet de hyr, en till belöning. En spelare tar på sig den och känner direkt ett behov att dansa. Så han ger sig ut på gatan med de andra som firar festivalen som nu börjat. Folk har halvmasker på sig och liknande. Masken är magisk, han får en lapp av mig.

Spelaren med halsbandet verkar vara avundsjuk och vill också ha en silvermask. Jag vet inte om han spelar sin karaktär, en magiker, eller om spelaren faktiskt blev avis. I alla fall förhandlar de med en halvling som äger en butik med kuriosa. Det var en riktigt rolig upplevelse och spelarna lärde sig snabbt att: är man otrevlig vill ingen göra affärer! Magikern hotade nämligen butiksägaren.

Mer saker hände så klart. Typ hela striden med besten och hur de lurade svartalver i skogen (beskyddare av besten). Alla slog så sjukt bra! Alla spelade bra men jag behövde prata efter sessionen och påminna att alla är i samma "lag" och att vi inte ska motarbeta varandra.

De är supertaggade på nästa session, och det är jag med.
 
Stort intresse för Shadowdark på Nördhäng Norrtälje idag: 9 spelare, varav en som aldrig spelat rollspel förut. Men hon fann sig väldigt snabbt. I Shadowdark funkar det rätt bra med så många spelare, men var och en hinner inte göra så mycket under ett spelmöte. Två rollpersoner åkte i backen, men överlevde. Alla spelare överlevde 😀
 
Last edited:
Mina barn ville spela rollspel idag. Så jag drog fram Drakborgen till Drakar & Demoner.

Dotter (9år) började äventyret bra med att ett par drakslag. Bland annat så lyckades hon övertala ett gäng vättar att släppa förbi henne i utbyte mot en skatt. Sonen (6år) använda sin magi "Pelare" på att par kreativa sätt för att komma förbi fällorna. Men som kom de till skattkammaren. Det blev alldeles för spännande att plocka på sig skatter att de väckte draken. Dottern blev av med alla sin skatter men kom i alla fall levandes därifrån. Sonen var mer försiktig och lyckades undivka den första eldkvasten innan han tog sig ut.
 
Mythic Bastionland med gamla spelgruppen. Fortsatt otroligt spel, nu börjar myterna verkligen samspela och skapa egna små narrativ som hade varit omöjliga att planera för. Känns verkligen som att detta spel växer för varje spelträff.
 
Last edited:
Mina spelare sprang på Train Trollhärme (eller Trayne Trolltricker vid vårt bord) och hans band i Marsklandet i fredags. Till min förvåning sa de genast ja till att följa med och slå ihjäl draken Krèurm. Det blir batalj på fredag. Varje spelare får en dvärg att spela "bredvid" sin ordinarie RP.

Jag är mer nervös än spelarna, tror jag! 😬
 
Jag spelade äntligen Call of Cthulhu för första gången igår. Jättetrevligt verkligen.

Det är 1922 och vi är i en dammig stad någonstans mitt i USA. Jag spelar en lokal bilförsäljare ("Får det lov att vara en Model-T? Finns i alla färger, så länge det är svart!") som, tillsammans med gamla klasskamrater från high school (Go class of 1913!!) försöker förstå varför så många i vår lilla stad plötsligt beter sig så märkligt...
 
Vi spelade In a Wicked Age igår. Vi är i staden Shadizar, styrd av ett rövarband som slagit sig ner och runt deras läger har staden vuxit fram. Det har blivit en temporärt centrum i regionen, känd för handel och utbyte av varor som på andra platser kanske inte säljs öppet på marknadsplatser i dagsljus. Här följer vi...

Gamekaa - En ödleliknande varelse som studerar månens faser, i sin kropp flera andar som kämpar om kontrollen över henne. Hon har en månkikare som kan kanalisera månens ljus och låta henne ta över någon annans kropp för en natt. I hennes bästa intresse är att avslöja slavdrivaren Rom Rama som demon och fördriva dem från regionen och att få den förymda slaven Leili att acceptera sin roll som floddeltats härskarinna och förena folken.

...i Gamekaas sinne är det just nu anden Zakiti som har kontroll. Han viskar och försöker bryta sig igenom för att få Gamekaa att finna en kropp åt honom, han tar kontroll över henne och tvingar henne ner till staden och börja sökandet efter ett nytt kärl åt honom. Han är anden efter Javids morfar och förutom att just få en kropp är det i andens bästa intresse att Javid förlorar minnet över var han kom ifrån och glömmer att Zakiti finns till.

Javid är en av rövarna som byggt upp staden Shadizar, han strävar efter att ta Rom Ramas förtrollade piska och att få sin morfars ande att vila en gång för alla. Han agerar friskt och vågat och bryter sig in i Rom Ramas läger och försöker stjäla piskan, har får tag i den men ledaren för slavdrivarna lyckas fånga in honom och när vi avslutar ligger Javid medvetslös och bunden framför Rom Ramas fötter.

Rom Rama är slavdrivaren som när vi börjar spelet befinner sig i sitt läger några kilometer söder om Shadizar, på flodens östra sida. Vi möter dem under Javids försök att stjäla piskan och vi inne på natten inför den sista dagen av slavmarknaden. Rom Rama håller Javid ansvarig för att slaven Leili har rymt och vill ha Javids huvud som betalning för dennes flykt. Han har också hört rykten om denna märkliga varelse som studerar månen och ser fram mot att kunna fånga in Gamekaa och sälja henne dyrt under nästa slavmarknad.

Leili den förymda slaven, vi har inte sett mycket av henne men när vi avslutade spelmötet sprang hon i vild panik rakt in i Gamekaa och svimmade, det är av yttersta vikt att hon blir upptagen i rövarbandet i Shadizar samt själv tar kontroll över månkikaren.

Ekuzakir har vi inte sett ännu, han en fallen adelsherre från ett fjärran folk, fört i bojor till Shadizar och nu på fri fot inom staden men förbjuden att lämna den, han bär med sig sin döda hunds kropp och söker Gamekaa för att be henne att ta upp hundens ande i sin kropp. Det är av yttersta vikt för honom att Javid hjälper honom ut ur staden utan att någon lägger märke till det.

---

Länge sedan vi spelade det och lite skakigt när man kom igång och kom ihåg hur resolutionssystemet fungerar, en sak att säga hur det fungerar och läsa om det, en annan sak att sitta där mitt i handlingar och hantera det på rätt sätt. Men, det blev några inledande scener och ingen skrev upp på "Vi står i skuld till-listan", den lista som påverkar vem som dyker upp i nästa kapitel av berättelsen. Rolig start och misstänker potential för stor kalabalik på slavmarknaden när solen går upp över Shadizar.

Och ja, våra orakel var dessa:
- A moongazer possessed by ten rival spirits
- A band slavers both bold and incorrigible
- A corpse of a lords hunting hound, caught a rose briar
- A squat town on the banks of a wide, long river, rich from plunder, whose men raid up and down the river in their ugly boats
 
Last edited:
Det är jäkligt skoj att se nästa generation ta rollspelet vidare. Min grabb har precis fått ihop ett gäng kompisar att spela med och de skall nu köra ett tvådagars race hemma hos oss (med övernattning) fredag till lördag.
Otroligt! Det är en viss sorg att jag inte hittade till hobbyn förrän i vuxen ålder, missade de där sommarkampanjerna med övernattningar och 10-timmars pass som man hör om.
 
Inte idag men igår spelade jag femte passet i min nya spelgrupps kampanj i Världsrymdens vagabonder. Rollfigurerna bröt sig in i en gruva för att undersöka om det fanns någon sanning bakom ryktena om ett övernaturligt fenomen. Svaret var ja, det gjorde det, och rollfigurerna var uppenbarligen inte de enda som intresserade sig för detta. Igår blev även mitt sjätte rollspelspass på elva dagar (WFRP, De fördömda, Zenobia, Zenobia, WFRP, VV). Blir skönt med en dryg veckas spelpaus nu, så hinner jag komma ikapp med annat.
 
Last edited:
Noir med en ny internationell grupp. Fjärde och sista sittningen för introduktionsäventyret. Får se om det blir en längre kampanj; beror helt på gruppen.

Huvudpersonerna fick ett invigningsuppdrag av den lilla ockulta Zolotovlogen. När den mystiska boken och den antika dolken var införskaffade återvände de till kapitelhuset, och upptäckte att nästan alla logens medlemmar hade slitits i stycken och nu låg utspridda över hela ceremonisalen.
Resten av natten gick åt till att spåra upp förövaren. Resan tog dem via gladiatorspel i en rökig källarlokal, en alkoholiserad präst som verkade veta både mer och mindre än vad han var villig att berätta, en flörtig kriminalinspektör, schiffergåtor, ett gäng unga totalt uppåttjackade ätterumlare, och ett brutalt förhör av - följt av mord på - en gatuligist inne i en av huvudpersonernas farmors lägenhet.

Miehle låste in sig i ett bagageutrymme, kom på att han var både mörkrädd och klaustrofobisk, och fick tokpanik. Julien var bakfull och kraschade tre bilar på lika många timmar. Ulla uppfann nya sätt att bryta sin läkared. Marek var precis lagom paranoid. Dorofei tog en machete i tinningen, ryckte på axlarna och lagade frukost.

Slutligen konfronterades logemörderskan. Visade sig vara en ung Arkarisk gallerist. Hon erbjöd huvudpersonerna anställning. De tackade ja.
 
Vid fredags möte gick mina Marsklandsspelare (DoD23) till attack mot draken Krèurm, efter att ha stalkat honom rejält och fått en överblick av drakens träskö och håla. De lyckades till och med lista ut att Krèurms ena vinge var skadad och oanvändbar. Planen var klar: locka ut honom ur hålan och sen skjuta den jäveln med dvärgarnas arbalest, Dragon Slayer. Men hur lockar man en drake ur sin håla? Efter olika misslyckanden bestämde de: Skicka in vargmannen (Alex) för att hämta draken!

Sagt och gjort. Alex smög in i hålan, ända fram tills han kunde se det sovande monstret och avlossade ett långbågsskott rakt i draknyllet! Krèurm vaknade förstås genast och det visade sig att drakar är jättesnabba, med eller utan fungerande vingar. På ett ögonblick var Krèurm framme vid Alex och klöste honom rakt genom ringbrynjan. Draken väste "Mmm, frukost..." innan han vrålade ut sin irritation för att visa denne vargman att han gjort ett stort misstag. Stort. Alex flydde. En turlig kombination av hög rörlighet och rätt initiativkort fick Alex ända ut ur hålan innan Krèurm lätt fällde honom med ett slag av sin fungerande vinge.

Med vargmannen liggande i snåren lyfte Krèurm blicken och såg en skara nervösa äventyrare stå uppradade utanför. "Min ö," tänkte Krèurm och rusade framåt. Dragon Slayer sjöng. Men Nîms (dvärgingenjören) spelare slog ett demonslag! Arbalestspjutet splittrade Ruths kroksabel (som hon vårdslöst stod och viftade med) i tusen bitar...

Vid spelmötets slut har tre karaktärer varit nere på dödsslag, men de har Krèurm på flykt! Han har dragit sig tillbaka i sin håla, med våra hjältar hack i häl! Hans plan är nu att hålla äventyrarna stångna genom att omväxlande bita och eldflåsa på alla som vågar komma genom gången. Däremellan skulle han, eftersom han är nere på 14 HP (av 68 till att börja med), vara villig att förhandla, men förhandlingarnas tid kan mycket väl vara över...

(Likt originalmodulen är min Krèurm ett mellanting mellan en Ung och en Vuxen Drake.)
 
Har under senaste månaderna spellett DnD 2024. Våra hjältar, Barbaren Nord, Munk Caspar, Paladinen Rangrim och Warlocken Daeran söker just nu efter en av de nycklar till fevärlden som ett Hagcoven har stulit. Detta genom att resa till den lilla byn Koppers Krone, i ett försök att lura Häxan natt att ge dem nyckeln och samtidigt lämna ut information om var Njords försvunne far befinner sig.
 
Inte idag, men igår. Dolmenwood: Äventyrarna försöker förstå vad som står på i byn där byborna ser ut som grisar och djuren i stiorna liknar människor. Vår cleric samlar byborna för gudstjänst och passar på att kasta detect evil utan att finna några spår av ondskefulla avsikter bland dem. Vår enchanter använder detect magic på människo-djuren och ser att de bär spår av trolldom. I byn finns ett övergivet hus som byborna hävdar är hemsökt, men när vi undersöker det finner vi inga spöken men däremot några gamla korvar som hängt på tork allt för länge. I brist på uppenbara ledtrådar i byn börjar vi söka genom angränsande områden i hopp om att finna vad som orsakat byns ombytta roller mellan folk och fä. Sydöst om byn finns enorma hål i marken förbundna med tunnlar, som om en jättelik grävling farit fram där. I skogen öster om byn finner vi en damm med rosaskimrande vatten och 12 st statyer föreställande lekfullt badande älvfolk (förstenade?) och en stencirkel i vars mitt finns en stor hög skelett och lik. En gråhudad gestalt med blåflammande hjortskalle släpar en ung man in mot cirkeln. Vi räddar den unge mannen och flyr snabbt från monstret. Förhoppningsvis kan vi räta ut några frågetecken nästa gång.
 
Cyberpunk i söndags, och en rollperson parerade en hagelkärve med sin kropp. Han överlevde bara tack vare att en snut i gruppen lyckades ringa dit Trauma Team. En riktig känslomässig bergochdalbana där tärningarna rullade både för och emot den här spelaren och hans stackars fixer.

Men sen läkningsslag. Han kommer vara utslagen i nästan ett halvår innan han är med på banan igen... Samtidigt som gruppen har ett tidskritiskt uppdrag.

Det kanske rentav blir första gången någonsin som vi splittrar gruppen inför nästa session, och Fixer-spelaren inte är med. (Dock i det här fallet på hans egna initiativ, för att han är upptagen nästa gång vi tänkte spela.)
 
Det kanske rentav blir första gången någonsin som vi splittrar gruppen inför nästa session, och Fixer-spelaren inte är med. (Dock i det här fallet på hans egna initiativ, för att han är upptagen nästa gång vi tänkte spela.)
Ni har ingen backup-RP som har hängt med gänget och varit fåordig och passiv?
 
Space 1889 i söndags. En lång kampanjdel nalkas kulmen. Äventyrarnas luftskepp La Lucciola sköt ner Kongostatens luftskepp La Pacificatrice under lömska former. Detta är en del i en komplex operation för att störta kung Leopolds skräckvälde i Coprates-dalen.
 
Last edited:
Fortsättning på vår DnD kampanj. Rollpersonerna Njord, Rangrim, Daeran och Caspar anlände till Koppers krone, i jakt på Häxan som kallas Natt och den andra stulna nyckeln till Fevärlden.

I byn märker de snart att något är underligt i staden. Invånarna är rädda och under natten ser de flera bybor förvandlas till varulvar, hjältarna håller sig inomhus och undviken konfrontation. Det finns en underlig häcklabyrinth norr om staden som trots hjältarna försök verkar ogenomträngbar.

De kommer på att något är underligt med byns brunn, och att nyckeln placerats inne i denna. De sänder således ned dvärgen Rangrim i brunnen i ett försök att lossanyckeln från brunnen. När försöket påbörjas vaknar tre vattenelementarer som anfaller både dvärgen i brunnen och övriga hjältar på byns torg. Efter en svår strid står Hjältarna som segrare.

Fortsättning nästa vecka
 
I söndags spelade vi ytterligare ett episkt avsnitt ur Sirenens klagan (RP tjänade en enorm mängd pengar på två galioter tagna som pris och plockade ÄNTLIGEN den sista stora ledtråden).

På söndag tar vi lite paus och testkör Alien: Evolved Edition m. Hadley's Hope.
 
En lite annorlunda form av rollspel idag: jag har spelat en skadad räddningsarbetare under SJUKVÅRDSÖVNING 26. Mycket spännande att få uppleva och att få en inblick i hur sjukvården arbetar. Jag fick till och med benet gipsat på riktigt.
 
Idag (nu igår) blev det andra session #0 (0,5) inför min ena spelgrupps Daggerheart-kampanj. Stort fokus på att kollaborativt forma karaktärerna, deras bakgrund, deras innebördes kopplingar, individuella och gemensamma mål, samt bolla möjliga karaktärsutvecklingar under den kommande resan. Grymt kul och det är väldigt skönt att lira med ett gäng som nu är inne på 10+ år av kontinuerligt rollspelande ihop.

När jag sa att vi ses igen om två veckor så undrade en i gänget om två veckor kunde vara imorgon. Peppen!
 
205. Vive Le Revolution (Rippers). Nu har vi äntligen tagit upp jakten igen efter kabalen och dennes anhang. Jag tycker faktiskt att vi löste det bra även om slagen kunde ha varit något bättre. ^^
 
Lirade Lost Bay med @Orre2000 som SL, roligt som fan, vi röjde runt i träsknatten och släpade runt på en kille som skadat sig i en bilolycka och hans alligator. Gav helt klart mersmak!
 
Delta Green: Vi transporterar en avhoppad GRU-agent från en black site till ett nedlagt köpcentrum där han ska tatueras inför genomförandet av en "hypergeometrisk process".
Några ledord för vad som sedan följer: Biljakt, soldater av okänd härkomst, eldstrid, hundvarelser, angrepp mot programmets digitala infrastruktur, ockult graffiti, underjordiska kulvertar, astralprojektion, tid och rum ur led, maskeradfest.
Vi hann också med home scenes med terapi och mer eller mindre lyckade försök att rädda krisande familjerelationer.
 
Kan intyga att henchar absolut tenderar att uppgraderas till rollpersoner.
RIddarna i vår Mythic Bastionland-kampanj har varsin väpnare som absolut groomas till att bli riddare, om (när) någon av rollpersonerna dör. De har också råkat få rätt tydliga personligheter och motivationer, så det blir kul att se hur de sedan kommer bli i en spelares händer
 
Min grupp (DoD23 i 'gamla' Ereb Altor) fick kål på draken Krèurm ganska fort vid fredagens möte. Bara en av SLPerna (dock spelad av spelare under striden), dvärgen Nîm, omkom. :(

Med en otrolig mängd mynt i drakskatten blev det mycket dividerande och tänkande om hur detta skulle kunna transporteras ut ur Marsklandet.

(Jag var snäll och lät alla idéer fungera, men hur fungerar lastreglerna egentligen? Vad händer om man har hinkar/korgar i tunnor och lastar tunnor i båtar/på vagnar? Kan man "töja" på lastkapaciteterna så? För en annan tråd!)

Tillsammans med de överlevande dvärgarna tog sig våra hjältar ut ur Marsklandet till Torilia där de hyrde ett fartyg som tog dem och skatten till Snoarskogarna öster om Goiana (trots en avsky för havsresor ville dvärgarna inte försöka korsa älvlandet till fots). I Snoarskogarna lastade de av vid en handels- och karavanstation driven av de lokala nargurerna. Där skildes de; dvärgarna hyrde en karavan att ta dem tillbaka till Nidabergen; RPna följde med en grupp narguriska kämpar på väg mot Goiana för att to sold och slåss mot Häxmästaren.

Som SL måste jag nu förbereda hur politiken utvecklats i Goiana sedan RPna var där sist. Och gärna få till något spännande i form av uppdrag, mysterium eller förhandling. RPna har allt de behöver för en slutlig konfrontation med Häxmästaren, men hur händer den? Häxmästaren vet var de är och att de har vad han behöver. Hans flygödleryttare cirklar över dem och rapporterar alla deras rörelser tillbaka till honom...

Jag har lite idéer beroende på vilka val som görs... Tänk, Albrekt! Tänk!
 
Mythic Bastionland. Riddarna deltar i en turnering mot ett gäng klockspelsriddare. Första deltävlingen avgjordes till rollpersonernas fördel, men det var några close calls.

Eftersom vi inte kunnat hitta något bra och närliggande datum blev denna spelträff digital, vilket jag egentligen försöker undvika i största möjliga mån. Tycker inte det är i närheten av en fysisk spelträff och upplever alltid att jag blir en sämre spelledare online. Nåja bifogar en bild, mest så att ni ska få se min skitfula datormus:

1000024154.jpg
 
Fortsättning i vår DnD kampanj. Våra hjältar samlar snabbt ihop sig efter striden mot vattenelementarerna. Efter en spänd diskussion med byns fogde där denne anklagar våra hjältar för att förvärrat situationen med häxans förbannelse över byn. Daeran och Rangrim övertalar honom dock att om de besegrar häxan kommer förbannelsen att brytas,. Fogden varnar dem att de måste skynda på då han håller på att förvandlas.

RP ger sig upp till där labyrinten låg men inser att den försvunnit och ersatts av en herrgård. RP ger sig in i denna och hamnar i en strid med en Night jag, ett troll och två varulvar. Efter en hård strid står våra hjältar som segrare. Efter vila ochåtervänder de till där de inser att förbannelsen är bruten.

De beslutar sig för att bege sig tillbaka till Montclair för att finna de sista ledarna i demonkulten och få redapå mer ledtrådar om var Njords far befinner sig.
 
SLade 5e 2024 för en forumit och två andra - grottkrälande med XP för guld! Gänget sökte sig djupare i mästerbesvärjaren Laz Karaks skrytbygge till underjordisk bas, förbi skelett som spelade kort och (försökte) röka, fyrarmade svärdsdemoner, blixtvirvlar, och en gorillademon som föll för ett enda hugg från roggens nyhittade klosvärd. Diverse mer eller mindre portabla skatter har hittats, men gänget vill leta lite till, lite djupare, och har just stött på en liten tant i rött, som sitter och läser i ett av de inre rummen och smuttar på en kopp te, bredvid en söndersliten demon.
 
Back
Top