Ett exempel på hur man kan använda använda Dvärgarnas bakgrund för att göra dem intressantare (?).
I gamla DoDs Monsterbok så stod dvärgarna under kapitlet "Stenfolk". Någon gång så började jag fundera på vad det innebär att vara "stenfolk" och skapade en skapelsemyt kring dvärgarna där de faktiskt skapades av sten/berg.
När man gjort det kan man börja fundera på konsekvenser. Här antar jag att dvärgarna är ett mellanting mellan sten och organiska varelser:
- Sten är hårt och skapas under mycket lång tid. Detta leder till att dvärgarna tål extrema mängder stryk (vanliga vapenattacker kan bara orsaka skråmor), men de har dålig eller ingen förmåga att läka.
- Eftersom deras ursprung är sten och inte djur så kan de eventuellt föröka sig på ett helt annat sätt. Vill man gå mot det riktigt extrema så kan dvärgar inte föröka sig överhuvudtaget, det skapades ett fixt antal och det kommer aldrig att uppstå fler. Eller så är det endast en gud eller dylikt som kan skapa nya dvärgar.
- Sten är tungt. Dvärgars densitet är enorm vilket gör att de inte kan simma (de sjunker som en sten) och de väger för mycket för att rida de flesta riddjur. Det är även osannolikt att de flesta repstegar, stegar eller rangliga möbler kommer att hålla för en dvärg. De är även i princip omöjliga för en annan rollperson (som inte är dvärg) att lyfta (eller gud förbjude kasta in mot orkerna)
- Sten är inte rörligt vilket gör att dvärgar är osedvanligt långsamma och stela.
- De är å andra sidan starka och kan bära absurda mängder.
- Som stenvarelser så vill de ha kontakt med marken. De får panik om de av någon anledning hamnar i luften eller vatten. De har å andra sidan en extrem stabilitet på grund av sin vikt och styrka så det är inte det lättaste att få dem att tappa fotfästet.
- De har inga problem med att vara under marken, tvärtom så älskar de underjordiska miljöer, speciellt i berg.
- Som stenvarelser så är de fenomenala med all sorts stenarbeten (goes without saying) och kanske även smide. De är dock långsamma så de producerar klart mindre än t.ex. människo-hantverkare.
- Sten är stabilt och så är dvärgarna också. Det gäller inte bara fysiskt utan även mentalt. De är orubbliga, lugna, envisa och har ett bra minne. De är dock också konservativa och motsätter sig all sorts förändring. De gillar ordning, struktur och allt de säger är hugget i sten.
- Deras kost måste innehålla höga halter av mineraler/stendamm vilket gör det oätbart för andra varelser. Dessutom väger deras mat så pass mycket att det kan använda som katapult-ammunition.
- Sten tål mycket hetta vilket gör att dvärgarna är mycket tåliga mot all form av hetta/eld. Snabb upphettning med efterföljande nedkylning kan dock orsaka sprickor
- De är bra på att känna vibrationer, men har kanske andra sinnen som är sämre än människans.
Sedan kan man så klart också skapa en massa (magiska) förmågor som har med sten att göra, men det är nog lite mer spelberoende.
En intressant konsekvens av att de är så korta och långsamma är att de är rätt värdelösa i de flesta former av strid/krig. De tål dock hur mycket stryk som helst och är envisa som berget så de kan vara bra försvarare.
---
Har dvärgarna däremot uppstått ur maskarna från en jättes kropp eller dylikt så ger det andra konsekvenser.
EDIT:
- Som stenvarelser så kan de nästan inte känna någon smärta.
- Deras (delvis) icke-organiska ursprung, otroliga stabilitet och smärttålighet gör att de nästan helt saknar empati och förståelse för andra varelsers känslor. Det gör dem synnerligen dåliga på att hantera alla sorters djur och de är även usla på kommunikation med andra raser. Detta kan resultera i mycket konflikter mellan dvärgar och andra raser.
Men varför inte skäggiga, stolta, skattar metaller och hantverk väldigt högt, ett starkt kollektivt tänkande? Kanske utgå från egenskaperna 
