Levlingen är en central del av D&D, ja. D&D är ett spel där poängen är att man spelar hjältar i kampanjer med åtminstone ett visst fokus på gruppstrid, och som gradvis utvecklas från en relativt låg nivå till en skyhög. I takt med denna utveckling får hjältarna också uppleva allt häftigare saker; I D&D generellt mäjkar det inte sense att slänga in en dimensionsresa på lvl 3, eftersom alla saker i andra dimensioner har för hög level för att rollisarna ska klara det, och magin som ger tillgång till dimensionsresor kommer först på mycket högre level.
Eon har en helt annan dynamik, där rollpersonerna förvisso blir bättre och precis som i D&D omsider kan vinna mot svårare motstånd än de från början kunde, men det skalar på ett helt annat sätt, och det finns inget hinder för att slänga in dimensionsresor och drakfajter redan i början av en kampanj, om det är det man vill; drakarna i Eon är så övermäktiga att det spelar föga roll om rollisarna är nybörjare eller veteraner, oddsen är starkt emot dem oavsett, eftersom systemet skalar som det gör (dvs i synnerhet att det pga förbättringsslagen blir successivt svårare att bli bättre ju bättre man är). Eons färdighetsvärden och andra stats är normalfördelade och skalar väldigt långsamt uppåt, medan the sky is the limit i D&D.
Men, så mycket som jag ogillar levelsystem a¨'la D&D, så såg jag poänger med det
när jag spelledde D&D. Levelsystemet gav på ett väldigt snyggt sätt en slags struktur åt min kampanj, där kampanjen närmast av sig själv i mitt huvud kom att bli uppdelad i tre delar (lvl 1-10, lvl 11-20, lvl 21-30), där varje del slutade i ett klimax mot först en faux ärkeskurk, sedan ärkeskurken, och sedan ärkeskurkens
One Winged Angel. För mig som normalt sett bara improviserar mina kampanjer från början till slut var det på något sätt väldigt positivt att -regelsystemet- på det här sättet skapade en struktur åt kampanjen, och jag tror än idag att min D&D-kampanj hade kunnat bli fucking great, om den bara fått fortsätta (tyvärr föll den på att vi inte kunde förlika oss med andra delar av D&D 4s regelsystem, i synnerhet den extremt vaga kopplingen mellan vad som händer i reglerna och vad som händer i narrativet). Faktum är, jag kommer nog aldrig vara helt tillfredställd i själen innan jag i någon form fått spelleda den ståry jag ville med min D&D-kampanj

Så jag är öppen på förslag på regelsystem som är D&D:iga och episka men inte för mycket, som skulle kunna låta mig göra det en vacker dag (Conan D20 kanske...).