Vimes
Gallerix
- Joined
- 15 Jun 2000
- Messages
- 13,246
Så med andra ord handlar det om att många kickstarter-backers är 1) otåliga och 2) ser "beräknat datum" som ett löfte snarare än en vän förhoppning om ett best case scenario.
Jag vet inte, givet hur många kickstarters som ändå blir försenade känns det både orealistiskt och orimligt att se det som ett löfte. Om man väljer att se det som det, så lägger man alltså mest upp för sin egen besvikelse.
Är inte det här ett väldigt märkligt sätt att se på KS utifrån? Alltså, jag förstår helt att det nog är sundare som enskild backer att ha inställningen "det kommer nog bli försenat och jag är ok med det", men om vi zoomar ut och tittar på KS som fenomen tycker jag att en rimligare inställning borde vara att producenter ska sluta göra glädjekalkyler när de ber om folks pengar.
Om det är så att 77 % av alla KS är försenade (eller vad det var för siffror God45 refererade) är ju det ett strukturellt problem i KS-modellen. Uppenbarligen vet vi att risken för förseningar är hög. Men de som verkligen borde veta det är väl de som håller i projekten. För mig är det märkligt att tycka att vanliga backers ska förstå och acceptera att producenterna ger dem glädjekalkyler, istället för att tycka att producenterna slutar upp med glädjekalkyler.
Det blir någon form av rätt trist elitism där man avfärdar "pöbeln" (som i det här fallet står för kulorna dessutom) som okunnig, gnällig och känslomässigt driven, samtisigt som man friskriver producenterna ansvar för att leverera det folk betalat för.