Varför alv?

Franz said:
Det blir ett lajv. Vi alla på forumet kommer att åka upp i alperna och åka skidor och spela golf i backarna och försöka smälta in.

EDIT: Jag vill minnas att det pratades lite segling också, så jag tänker att vi även kan ta upp en optimistjolle i backarna.
Click to expand...
Nåja, segling är väl ok. Då kan du ju prata om havets kall och Ulmos lurar!
 
Leon said:
Nåja, segling är väl ok. Då kan du ju prata om havets kall och Ulmos lurar!
Click to expand...
Ah, det tänkte jag inte på. Hade jag gjort det hade jag garanterat smält in mer bland sällskapet 😁
 
Det jag tycker är mest intressant med alverna är att de är tusentals år gamla. Liksom, en person i gruppen är äldre än civilisationen resten är från. Det är super coolt. Frieren är nog stället där det är bäst gjort i att det är super ledset.
 
Jag både gillar och ogillar alver i mina fantasy-grejer. De är mystiken, det bortomvärldsliga, det gudomliga, det obegripliga, det sorgliga och glada. För mig är de själva urkärnan i fantasy, det otroliga och vackra, löftet om glädje och lycka vid en omöjlig horisont. Samtidigt känner jag att jag inte kan göra dem rättvisa, så jag brukar inte ha med dem så mycket. I varje fall inte i en "ordentlig" form.

Men även om de inte är "ordentliga" är de intressanta som kontrast till dvärgar och människor, med ett väldigt annorlunda sätt att leva. Deras otroliga ålder kan ju ge en del märkliga o mäktiga perspektiv, t.ex.
 
Jag tycker ju i allmänhet bara att standard-fantasyarterna är intressanta om man gör något bortom standarden, så om jag skulle ha med alver så vore det ju åtminstone i nån del för att kritisera, göra narr av, eller kommentera konceptet "alver".

Det tråkigaste är ju när de bara är typ ljusa fina ädlingar som är dryga och bor i skogen.

Jag gillar tanken på alver som är insekter, som en hive (som i Gemini).

Jag gillar tanken på alver som är helt omänskliga och främmande, som upplevs som skitfarliga och oberäkneliga av människor som inte förstår deras mentalitet, motivationer, kulturer etc.

Jag gillar tanken på alver som levt så länge att det knappt går att förstå deras tidsperspektiv, och som sedan länge stelnat så hårt i sin mentalitet att de är helt oförmögna att ta in ny information/kunskap samtidigt som de också varit tvungna att sortera hårt bland vilka minnen de ska ha kvar. Människor blir mer mentalt stela med åren; alverna lever ju i en värld som rör sig lika fort så de borde drabbas av samma konservativa sjuka.

EDIT: Jag gillar tanken på alver som inte kan lära sig någonting. De är bara i nuet. De kanske levt i tusentals år, men de är fortfarande exakt likadana som igår, eller för tvåtusen år sedan.

Jag gillar tanken på alver som över huvud taget inte är medvetna; de är bara generativa AI-modeller eller kinesiska rum. P-zombier.

En princip som (har jag för mig) formulerades i min gamla spelgrupp för 20+ år sedan och som jag fortfarande håller med om är att "om det kan vara människor, så är det människor". Kan rollen som alverna ska fylla lika gärna fyllas av rasistiska white supremacy-adel? Då är det det istället. Kan dvärgarna helt enkelt vara skottar som lever i klansamhällen och har gruvdrift? Ja, ni fattar.
 
Last edited:
Alver bor i höga torn i en omöjligt stor fantasystad, är snorrika, odrägliga och käkar väldigt konstig mat.

Det är sedan gammalt.

Vissa av dem håller på med obehaglig spindelmagi, andra med dockteater.
 
Tant Ragnar said:
Alver bor i höga torn i en omöjligt stor fantasystad, är snorrika, odrägliga och käkar väldigt konstig mat.

Det är sedan gammalt.

Vissa av dem håller på med obehaglig spindelmagi, andra med dockteater.
Click to expand...
Det där fångar KNAPPAST essensen i Alv!

Du har ju inte ens nämnt strutsar
 
Okej, så ja videon är av en V-tuber och ja den är Forgotten Realms fokuserad. Men den här videon säger en massa intressanta saker om ämnet:
 
Inte så mycket att tillägga mer än att Paradigmseriens alver är de bästa alverna:

En kort och lite rundlagd alv rider med ett större följe längs vägen. Följet är tungt beväpnat och bepansrat. Alven presenterar sig som Melinda av Megrinde, nyligen förlovad. Hon tycker spelarna ska dela hennes lycka och bjuder dem på fest som det är svårt att tacka nej till. Hela följet har en stor fest på kvällen, med både vin, mat och sång. Melinda är väldigt förtrolig och vänlig med rollpersonerna. Nästa morgon upplyser hon dem om att eftersom de var med på hennes möhippa, måste de nu bli hedersalver, vilket kräver att de ska gå igenom ”de fem prövningarna”. Prövningarna är förnedrande saker såsom att sitta naken i en termitstack i fem minuter, samla tio olika djurspillningar på en timme, tvinga en häst äta 1000 dadlar och liknande. När Melinda basunerar ut de olika prövningarna har hennes följe svårt att hålla sig för skratt. Om rollpersonerna protesterar gör Melinda det klart att vägran är en skymf mot alvhuset Megrinde, och straffbart med döden. Om rollpersonerna klarar alla prövningar får de varsin amulett, en snabbt ihopsamlad barkbit med en fult snidad fallossymbol på. Melinda instruerar RP att ”bära den öppet med stolthet, och aldrig tappa bort den, annars…”. När Melinda lämnar RP upptäcker de att 2T10 gm saknas.
Click to expand...
 
När perspektivet är kristet, som det ofta är, står alverna utanför Guds nåd. De är en förkristen befolkning och en separat kultur.

Något som Tolkien faktiskt behåller men den mesta annan fantasy glömt, är att alverna traditionellt bor under kullar och högar.
 
God45 said:
Jag tänker nu vara super kontroversiell. Liksom mer än vanligt. Men om vi ska komma åt kärnan i grejen så tror jag det här är svaret:

Den centrala fantasin om alver är att de är mästarrasen som är bättre än alla andra. MEN de är också urbefolkning som håller på att dö ut så inga av de negativa aspekterna av att de är mästarrasen kan tillskrivas dem. De är ett sätt att ha rasbiologi kakan och äta den också.
Click to expand...

Det här illustrerades kanske mest blatant i fan-supplementet Defenders of the Forest till Warhammer FRP 2E, som både hyllade skogsalverna som bäst på typ allt (samtidigt som de framstod som rätt obehagliga om man ser till vad de faktiskt gör, de är extremt usla allierade med sina nominella mänskliga bundsförvanter t ex) och hade med en Trail of Tears-referens...

Leon said:
Jag tror att man kan rädda alverna från det rasbiologiska. Helt klart finns det någon sorts romantisk-konservativ kärna där, egentligen kanske en form av kelticism som Ossian etc. Den Ädle Vilden. Det Ursprungliga. Detta länkar väldigt naturligt till det öppet rasistiska och rasbiologiska - som du skriver iden om en mästarras och inneboende, ärftlig ädelhet. På det viset är ju förstås Alver och Orcher varandras naturliga komplement - idén om det Perfekta Naturliga, och Fallet/Besmutselsen.

Men det räcker nog att gå till dess romantiska rot och betona t.ex. besjälad natur mer än det släktesbiologiska för att "rädda" alverna. Finns många angreppssätt. De flesta fantasyfolk har problematik att parera för :)
Click to expand...

Som alla troper går de ju att dekonstruera. I min lajvkampanj var (nåja, är) det t ex en grej med alverna att de är skapade till just ett härskarfolk av en osympatisk demiurgfigur, och de har en stark medfödd drift att härska över och kontrollera saker och folk, men deras mainstreamkultur har revolterat mot det och gjort det till en filosofi att det är fel att påtvinga andra tänkande varelser sin vilja. Idealet är i stället att sublimera härskar/kontrolldriften till att bemästra döda ting, kunskaper eller abstrakta begrepp. Sedan finns det förstås, lyckligtvis få, alver som förkastar det här självutplånandet och tycker att de visst borde härska över allt.
 
krank said:
Jag gillar tanken på alver som är insekter, som en hive (som i Gemini).

Jag gillar tanken på alver som är helt omänskliga och främmande, som upplevs som skitfarliga och oberäkneliga av människor som inte förstår deras mentalitet, motivationer, kulturer etc.

Jag gillar tanken på alver som levt så länge att det knappt går att förstå deras tidsperspektiv, och som sedan länge stelnat så hårt i sin mentalitet att de är helt oförmögna att ta in ny information/kunskap samtidigt som de också varit tvungna att sortera hårt bland vilka minnen de ska ha kvar. Människor blir mer mentalt stela med åren; alverna lever ju i en värld som rör sig lika fort så de borde drabbas av samma konservativa sjuka.

EDIT: Jag gillar tanken på alver som inte kan lära sig någonting. De är bara i nuet. De kanske levt i tusentals år, men de är fortfarande exakt likadana som igår, eller för tvåtusen år sedan.

Jag gillar tanken på alver som över huvud taget inte är medvetna; de är bara generativa AI-modeller eller kinesiska rum. P-zombier.
Click to expand...

Jag tänker mig alltså i samtliga dessa fall att de fyller i princip samma funktion som i klassisk fantasy. Fantasybarbarerna interagerar med P-zombie-alverna som om de vore vanliga alver, för de märker ingen skillnad osv.

Att placera alverna i en annan kontext och använda dem symboliskt som t.ex. i Shadowrun eller liknande; att skapa industriella klassamhällen med alver som adel och orcer/dvärgar som arbetare… det finns en charm där, men det känns ganska gjort vid det här laget. Arcanum är 25 år gammalt liksom.
 
Theo said:
Som alla troper går de ju att dekonstruera. I min lajvkampanj var (nåja, är) det t ex en grej med alverna att de är skapade till just ett härskarfolk av en osympatisk demiurgfigur, och de har en stark medfödd drift att härska över och kontrollera saker och folk, men deras mainstreamkultur har revolterat mot det och gjort det till en filosofi att det är fel att påtvinga andra tänkande varelser sin vilja. Idealet är i stället att sublimera härskar/kontrolldriften till att bemästra döda ting, kunskaper eller abstrakta begrepp. Sedan finns det förstås, lyckligtvis få, alver som förkastar det här självutplånandet och tycker att de visst borde härska över allt.
Click to expand...
Jag har för mig att Riftwar-bokserien gör helt tvärtom - alverna är ursprungligen skapade som en slavras av det gamla utdöda härskarfolket, och tycker inte alls om när det kommer upp.
 
zonk said:
Vet inte var det var i övrigt, men det dök upp här iaf
Troberg

Thread 'Hur definierar du high/low fantasy?'

Som rubriken säger, vad är det som placerar fantasy i endera kategorin, för dig?
Click to expand...
Den andra diskussionen var nog på discord:

Leon said:
Det var en diskussion på discord om huruvida "Melniboneans/Vardagh/Eldren are elves". Trams. De är Gnomes!

(Och Gnomes = Elves som Tolkien visste)

Cirkeln är sluten.
Click to expand...
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top