Varför är spelledare så kåta på att döda spelarnas rollpersoner?

Sömniga Isaac said:
Vänta nu, dessa påståenden har väl mils skillnad? Jag som spelare önskar ibland att systemet är dödligare på grund av genrer jag spelar, samma som spelledare. Det handlar ju inte om att jag vill att spelarna ska dö oftare, utan att risken att dö ska vara mer påtaglig i spelvärlden.
Click to expand...

Ehem, jag ser nu att jag gjorde det klassiska misstaget att skriva "spelare" när jag så klart menar "rollperson". Jag ber om ursäkt för det!

För tydlighetens skull; jag ser ingen skillnad mellan "jag (spelledaren) vill att systemet ska vara dödligare" och "rollpersonerna dör för sällan".

Högre dödlighet => rollpersonerna dör oftare.

Om så inte är fallet tycker jag inte riktigt dödligheten höjts.

Sen kan detta absolut vara en ömsesidig önskan från både spelare och spelledare, i vilket fall det ju inte är något problem. Just som du säger: för att bättre gestalta en viss genre. Problemet är när den ömsesidigheten inte finns.
 
Rymdhamster said:
För tydlighetens skull; jag ser ingen skillnad mellan "jag (spelledaren) vill att systemet ska vara dödligare" och "rollpersonerna dör för sällan".

Högre dödlighet => rollpersonerna dör oftare.

Om så inte är fallet tycker jag inte riktigt dödligheten höjts.
Click to expand...
Dödlighet som en ekvation av antal strider och risken att dö i dem i relation till antal spelmöten? Tja, varför inte.

Har då Warhammer i vår 2nd ed-tappning (med några 4th ed-tillägg) hög dödlighet eller ej? Jag hade spontant svarat ja men vi har ändå spelat minst 20 spelmöten, bara haft tre större strider och ingen RP har dött i dem. Så kanske nej? Samtidigt som jag nog ser det låga antalet strider som en effekt av att de känns väldigt otäcka och att våra RP därför undviker dem. EDIT: Sorry, väl internt för tråden, men jag låter det stå.
 
Last edited:
Bifur said:
Fast den slutsatsen kan man väl inte dra? Nu har jag inte plöjt tråden du länkade men generellt kan det väl lika väl handla om att dödlighet är ett medel för att göra spelvärlden mer intressant (ur SLs synvinkel). Inte "spelarna dör för sällan" utan "våld blir en för enkel lösning att ta till".
Click to expand...
Ah, du verkar tycka att anledningen bakom är viktigare än vad jag tycker att den är =)

Lustigt nog nämns typ aldrig "jag vill uppmuntra spelarna att hitta andra lösningar än våld" i de trådar jag tänker på. Jag har absolut sett trådar där sånt diskuterats (fast där tycker jag att "försöka tvinga spelaran att välja andra vägar genom att döda deras rollpersoner i högre utsträckning" är fel väg att gå =).
 
En sak jag vill trycka på är att ett livsfarligt system inte nödvändigtvis leder till många dödsfall. Vi spelade nyligen en 12 sessioner lång OSR kampanj med MYCKET Save or Die magi, livsfarliga strider mot mäktigare fiender, borderline omöjliga boss-strider och lömska bakhåll. En enda spelarkaraktär dog (ett par höglevlade hantlangare strök med längs vägen). Varför? För mina spelare är smarta, lömska, vägrar spela schyst och är försiktiga. En oerfaren grupp hade dött många, många gånger om.
 
Rymdhamster said:
(fast där tycker jag att "försöka tvinga spelarna att välja andra vägar genom att döda deras rollpersoner i högre utsträckning" är fel väg att gå =).
Click to expand...
Mjo, tvinga är ju ett tråkigt ord. Fast all spelmekanik och setting blir ju ett slags begränsning. Är det tex svårt att övertala folk försöker man som spelare hitta andra vägar, är magi svårt kommer färre RP utöva det, och så vidare. I bästa fall är mekaniken väl belyst och alla införstådda med den (hög dödlighet i detta fallet) och bör då inte leda till att SL slår ihjäl RP i lärosyfte.
 
Bifur said:
Har då Warhammer i vår 2nd ed-tappning (med några 4th ed-tillägg) hög dödlighet eller ej?
Click to expand...
Det är inte utgångspunkten som är frågan, utan skillnaden mellan vilken nivå av dödlighet SL vill ha kontra vad spelarna vill ha. Jag känner att nivån i vår warhammer kampanj huvudsakligen är bestämd av spelarna (även om en av er var SL när det faktiskt spikades). Men om ni vill kan vi absolut ta upp den till diskussion nästa spelmöte.

Min enda egentliga drivkraft i den frågan är att hålla nere på antalet husregler, och inte lägga till husregler för att fixa husregler för att fixa husregler =)

(jag har utvecklat en mindre aversion mot husregler sen ett antal år tillbaka).
 
Rymdhamster said:
Lustigt nog nämns typ aldrig "jag vill uppmuntra spelarna att hitta andra lösningar än våld" i de trådar jag tänker på.
Click to expand...

Nu vet jag inte alls vilka trådar du tänker på men farlig strid som ett sätt att motivera spelarna att hitta andra, mer kreativa lösningar än just strid är återkommande inom OSR. En grundpelare för hela spelstilen kan man nog säga. Samtidigt är ju OSR tydligt med att spelledaren ska vara en neutral domare. Om rollpersonerna dör så beror det på deras egna dåliga val, eller på slumpen och inte på spelledaren. Däremot har jag inte sett farlig strid som motivation till annan slags problemlösning diskuteras utanför OSR. Det vanliga är som jag uppfattar det snarare kraftfulla rollpersoner, stort fokus på strid och minimal risk att faktiskt dö eller dra på sig permanenta skador. Och att då plötsligt husregla för hög dödlighet utan att först diskutera det med spelgruppen är absolut osnyggt.
 
luddwig said:
Nu vet jag inte alls vilka trådar du tänker på men farlig strid som ett sätt att motivera spelarna att hitta andra, mer kreativa lösningar än just strid är återkommande inom OSR.
Click to expand...
Jag kan inte påminna mig en enda gång som jag sett en OSR-spelledare klaga över att OSR inte är tillräckligt dödligt =D
 
Rymdhamster said:
Det är inte utgångspunkten som är frågan, utan skillnaden mellan vilken nivå av dödlighet SL vill ha kontra vad spelarna vill ha. Jag känner att nivån i vår warhammer kampanj huvudsakligen är bestämd av spelarna (även om en av er var SL när det faktiskt spikades). Men om ni vill kan vi absolut ta upp den till diskussion nästa spelmöte.
Click to expand...
Nej, det var bara ett sidospår för ökad förståelse. Jag tror alla är nöjda.
 
God45 said:
Varför? För mina spelare är smarta, lömska, vägrar spela schyst och är försiktiga. En oerfaren grupp hade dött många, många gånger om.
Click to expand...
Jag har också såna spelare men vill ändå tona ner farligheten så att de blir mindre försiktiga.

Paranoida spelare ger långsammare och ofta mindre kreativt spel ville gör pacing svårare. Det är oftast tråkigare så.

Jag eftersträvar ganska dödliga strider men att man ger spelarna många chanser att omvärdera vad de gör, byta strategi och ge dem möjligheten att dra sig ur. Strid ska vara ett alternativ om de har ett gynnsamt läge, ont om tid eller överlägsen eldkraft.

Samtidigt vill jag att man ska kunna spela äventyren som magiker, köpman eller gycklare också.

//EvilSpook
 
zo0ok said:
Jag gillar långa kontinuerliga kampanjer, och rollpersoner som går från zero-to-hero.
Så jag betraktar en död rollperson som ett misslyckande.

...

Jag vill också att vårt rollspelande ska vara så. Det är inte meningen att rollpersonerna ska dö. Men de kan dö. Och det händer även när jag är spelledare.

En stor del av nöjet med en lång fantasykampanj är just illusionen av att det är riktigt farligt, och att rollpersonerna mot alla odds och för att de är modiga och har lite tur, överlever.

Jag tycker det är en av de viktigaste sakerna med rollspel (både för SL och spelarna), att göra vad de kan för att upprätthålla den känslan. Spelledare som låter rollpersonerna dö slumpmässigt förstör. Spelare som beter sig som deras rollpersoner är utvalda och ska få en röd matta utrullad förstör också.
...
Click to expand...
Skulle ha kunnat skriva det mesta av det där..

När jag var SL för 30 år sedan hade jag TPK två gånger som SL.
Jag var frustrerad över den första, spelarna klantade sig.
Den andra var lite annorlunda. Spelarna kunde ha valt en annan väg men valde att barrikadera sig och slåss till det bittra slutet in en katakomb (enhörningshornet). vi spelade ju inte kampanjer på den tiden så det kändes ok, t.o.m. lite episkt.

Nu kör jag en kampanj med lite ZerotoHero känsla. Skulle tycka att det var skittråkigt om rollpersoner dör nu efter ett års spelande
Spelarna har dock luckpoints som kan rädda dom ur det där första eller andra slumpmässiga hugget, så dör dom är det för att de helt enkelt är korkade. Mina spelare tänker dock oftast efter och planerar innan de ska ge sig på något som är farligt.

Väljer de ett korkat beslut så kan de dö, men väljer de ett korkat beslut så har jag troligtvis inte beskrivit situationen tillräckligt bra.
Jag kan ju inte säga att det simmar lite fiskar i vattnet till den underjordiska grottan och sedan bussa en Megalodon på dom. Jag måste ge spelare en möjlighet att bedöma riskerna, samt att det finns en förståelse för att man faktiskt kan fly i vissa situationer.

C
 
Rymdhamster said:
Jag kan inte påminna mig en enda gång som jag sett en OSR-spelledare klaga över att OSR inte är tillräckligt dödligt =D
Click to expand...

Det finns säkert. Så även spelare. Vissa går verkligen igång på hög dödlighet. Och gärna då död på absurda sätt.
 
crilloan said:
Väljer de ett korkat beslut så kan de dö, men väljer de ett korkat beslut så har jag troligtvis inte beskrivit situationen tillräckligt bra.
Jag kan ju inte säga att det simmar lite fiskar i vattnet till den underjordiska grottan och sedan bussa en Megalodon på dom. Jag måste ge spelare en möjlighet att bedöma riskerna, samt att det finns en förståelse för att man faktiskt kan fly i vissa situationer.
Click to expand...
Det tycker jag är en mycket viktig poäng. Spelarna har alltid ett enormt informationsunderläge i förhållande till SL och ett relativt stort underläge i förhållande till rollpersonerna. Finns det någon risk att beslutet beror på otillräcklig information så kommer jag inte att låta rollpersonerna dö, men självklart har det ett pris att ge sig in i en situation som man rimligtvis inte borde ge sig in i.
 
luddwig said:
Det finns säkert. Så även spelare. Vissa går verkligen igång på hög dödlighet. Och gärna då död på absurda sätt.
Click to expand...

Jag älskar det! Att dö som en plastpåse grönsakssoppa som träffar trottoaren från fjärde våningen för att man missade en fälla, trodde man kunde smyga förbi orchen eller tror man kan spöa en goblin är kul!

CD5F0CC0-2148-456A-89F4-F86499965A0F.jpeg
 
Genesis said:
Men det @zo0ok vill är väl ett socialt kontrakt som säger att rollpersoner kan dö när som helst, fast sedan gör de inte det?

(zo0ok, rätta mig om jag har fel.)
Click to expand...

Jag tänker att det är precis så, och att i förlängningen ska spelarna spela som om deras rollisar när som helst kunde dö. Jag har det i gruppen nu när jag spelar trad. Alla vet på ett rationellt plan att reglerna är förlåtande som tusan men vi låtsas i någon form av kollektivt självbedrägeri att det inte är så. Såhär drygt två år in i kampanjen vill vi inte tappa huvudpersonerna i historien men vi måste ändå känna att risken finns där. Spelarna vet det, jag vet det, men tar vi upp det explicit skulle det kännas tomt. Lite som en riktig knäpp-kult med självförstärkande gruppövertygelse. Det fungerar jättebra och vi har jättekul! (Obs inte skämt, det är faktiskt så vi spelar just nu)
 
Henke said:
Precis som redan påpekats så är den största delen av det här problemet att SL ändrar regler utan varken förvarning eller samförstånd. Det blir inte bättre av att personen hotar med att hoppa av som SL. Han låter ärligt talat rätt oskön..
Click to expand...

Håller med om det här.
Skrev för längesen ett inlägg om trovärdighet.

Vad är sant?

De senaste månaders olika diskussioner har fått mig att landa i att allt handlar om vilka delar av vårt hobbyutövande som vi betraktar som sanna. Det finns nog ingen större motsättning här, men jag tror att det är ett mer fruktbart sätt att se det på än att tala om kreativ agenda, spelstilar...
www.rollspel.nu www.rollspel.nu
Det här är ett klockrent exempel på min nionde punkt!

Dåligt hantverk helt enkelt!
//EvilSpook
 
Bifur said:
  • SL ogillar power-gaming och hade inte fattat hur kraftigt det gick att göra och känner att spelarnas "missbruk" förtar stämningen i spelet/settingen.
Click to expand...

Det här har jag gjort många gånger, både som SL och spelare. Men då handlar det om brutna system som lämnat stora luckor som dels kan "missbrukas" och som dels eskalerar i takt med att XP trillar in.

Som sagt, även som spelare reagerar jag på detta.
 
Rymdhamster said:
Men jag tycker nästan alltid att det är spelledare som gnäller om att spel inte är tillräckligt dödliga, och vill modda regler så att det är lättare för rollpersoner att dö. Väldigt sällan spelare (även om det också säkert händer ibland).
Click to expand...
Jag tror att det är för att spelledare generellt bryr sig mindre om sina spelledarpersoner än spelarna om sina rollpersoner.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top