Vad ställer du för krav på din spelledare?

erikt

Hero
Joined
21 Feb 2014
Messages
1,177
Om en SL ska stå för sådan god underhållning, inte rälsa och inte ta utrymme och syre i onödan från spelets stjärnor - spelarna - så tycker jag det absolut är rimligt att spelarna är drivande för att boka ett nytt speltillfälle för att SL ska få energi att underkasta sig alla förberedelser inför nästa show.
Något som i min erfarenhet fungerar rätt bra är att börja varje speltillfälle med att bestämma tid och plats för nästa speltillfälle.
Det funkar bättre än att bestämma i slutet av ett spelmöte för då är det alltid någon som har bråttom iväg.
Dessutom så ger det extra motivation till alla att faktiskt bestämma sig för en ny tid om det inte blir något spela av innan man bestämt sig.

Allra bäst är ju om man kan ha en fast dag och tid, men det funkar alltför sällan.
 

erikt

Hero
Joined
21 Feb 2014
Messages
1,177
Det viktiga är att NÅGON är sammankallande. Och jag anser fortfarande att det är spelledarens uppgift att i sånt fall utse någon ANNAN än sig själv. :)

Sedan förstår jag inte varför folk har så svårt att planera in sina rollspelsmöten.
Hur gör folk som sjunger i kör en gång i veckan?
Hur gör folk som spelar innebandy en gång i veckan?
Hur gör folk som går någon kurs en gång i veckan?
Hela föreningssverige skulle haverera om folk inte kunde planera - men föreningssverige havererar inte så folk KAN planera.
Men väldigt många rollspelskampanjer havererar för att man inte lyckas hitta speltider som passar.
Problemet är att de flesta (alla?) de där aktiviteterna fungerar alldeles utmärkt även om en eller ett par personer är frånvarande - och oftast så är det någon eller några som inte är där.
Det är mycket mer problematiskt med en rollspelskampanj där en spelare är borta - i synnerhet om man har en spelstil där alla rollpersonerna är viktiga för berättelsen snarare än att bara vara en extra svärdsarm.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,618
Location
Göteborg
Den som aldrig har misslyckats med punkt 6 kan ju kasta första stenen! :)
På rak arm kan jag komma på en kampanj jag har varit inblandad i som inte blev avslutad. Vet inte, kanske det finns någon mer begravd i historiens dimmor, men det är definitivt undantaget, och ett rejält misslyckande. Och det var inte jag som var SL i den kampanjen! Det var heller inte med vår vanliga spelgrupp. Vi bestämmer generellt innan vi börjar kampanjen hur många spelmöten den ska vara, exakt eller på ett ungefär. Åtminstone två spelmöten innan avslut sätter vi också slutdatumet, så att vi kan förbereda oss.

Åh, en gång preppade vi en kampanj som sedan aldrig startades. Och en gång rann en kampanj ut i sanden som jag inte deltog i. Men i övrigt, många kampanjer som i princip alltid avslutas. Men det har i min värld inget med spelledaren att göra. I vissa av dem fanns såklart ingen spelledare, så det hade ju aldrig blivit något om vi hade krävt att denne skulle dra i det. Nej, det är hela gruppens ansvar.

Eller ja, "ansvar" Liksom, alla vill ju spela, så vi spelar. I min värld är det inte så komplicerat. Det behövt ingen "ansvarig", men vi behöver hjälpas åt lite att boka in datum.

Men det hjälper såklart att våra kampanjer generellt är kring fem speltillfällen eller så.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,481
Location
Rissne
Ah! Det är detta jag blev förvirrad av tidigare, när vi pratade om explicit information. Att du verkade tänka att ett äventyr där tex trädgårdsmästaren eller liknande ”icke-vital” information inte fanns förberedd var något du ville undvika. Tex. om spelledaren säger att ”bakgrundshistorien om er uppdragsgivare lämnar vi osagd”. Men så kanske det inte var.
I ett mysterielösaräventyr betraktar jag nog helt enkelt uppdragsgivaren och åtminstone dess bevekelsegrunder för att anlita rollpersonerna som del av de viktigare delarna…
 

StradhLestat

Warrior
Joined
8 Sep 2020
Messages
334
Location
Fruängen
Krav på spelledare.... Blir väl egentligen samma sak som att säga "Krav på spelare"...
Gruppen (alla, både sl och spelare) ska ha nöje av spelandet.


En del grupper vill ha nummer crunchande, minis och line of sight,,,, andra vill ha ren theatre of mind,,,,andra värdesätter det sociala i att träffas, snacka skit och käka chips...spelandet blir en orsak att träffas....

Jag har egentligen inte "krav", jag behöver en grupp (spelare eller SL är ointressant) som uppskattar samma saker som jag i rollspelande. Med detta inte sagt att "mitt" sätt är det rätta....och framför allt inte att någon annans sätt att få nöje i hobbyn är fel
 

Zeedox

Hero
Joined
14 May 2021
Messages
1,003
Location
Stockholm
I ett mysterielösaräventyr betraktar jag nog helt enkelt uppdragsgivaren och åtminstone dess bevekelsegrunder för att anlita rollpersonerna som del av de viktigare delarna…
Aha! Det var något jag aldrig tänkt på. Tex vem som bokat biljetten till Poirot på Orientexpressen hade jag nog inte lagt så mycket förberedelse på, men jag lär mig! Hoppas på att nå upp till åtminstone medioker nivå någon dag.

Finns det månne någon bra checklista på alla mysterieelement som borde förberedas, eller handlar det mer om talang, läggning och erfarenhet?
 

Zeedox

Hero
Joined
14 May 2021
Messages
1,003
Location
Stockholm
På rak arm kan jag komma på en kampanj jag har varit inblandad i som inte blev avslutad. Vet inte, kanske det finns någon mer begravd i historiens dimmor, men det är definitivt undantaget, och ett rejält misslyckande. Och det var inte jag som var SL i den kampanjen! Det var heller inte med vår vanliga spelgrupp. Vi bestämmer generellt innan vi börjar kampanjen hur många spelmöten den ska vara, exakt eller på ett ungefär. Åtminstone två spelmöten innan avslut sätter vi också slutdatumet, så att vi kan förbereda oss.

Åh, en gång preppade vi en kampanj som sedan aldrig startades. Och en gång rann en kampanj ut i sanden som jag inte deltog i. Men i övrigt, många kampanjer som i princip alltid avslutas. Men det har i min värld inget med spelledaren att göra. I vissa av dem fanns såklart ingen spelledare, så det hade ju aldrig blivit något om vi hade krävt att denne skulle dra i det. Nej, det är hela gruppens ansvar.

Eller ja, "ansvar" Liksom, alla vill ju spela, så vi spelar. I min värld är det inte så komplicerat. Det behövt ingen "ansvarig", men vi behöver hjälpas åt lite att boka in datum.

Men det hjälper såklart att våra kampanjer generellt är kring fem speltillfällen eller så.
Wow! Helt fantastiskt i mina öron, som spenderat mestadelen av livet med att rulla upp karaktärer som sedan aldrig använts… (utom möjligen just i Oskriva Blad, som jag nämnt förut! Men där blev spelandet ofta bara ett tillfälle i varje fall, så inget slut på historien)
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,481
Location
Rissne
Aha! Det var något jag aldrig tänkt på. Tex vem som bokat biljetten till Poirot på Orientexpressen hade jag nog inte lagt så mycket förberedelse på, men jag lär mig! Hoppas på att nå upp till åtminstone medioker nivå någon dag.
Jag vill verkligen inte ge sken av att vara något annat än medioker själv. Jag är en kanske duglig spelförfattare, men att konstruera scenarier som jag själv blir nöjd med och gillar är fortfarande skitsvårt.

Sedan skulle nog jag personligen som scenarioskapare helt enkelt vara för nyfiken på vem som köpte Poirots biljett och inte kunna hålla mig från att hitta på det. Framför allt om jag misstänker att vem som gjort det på något sätt kan påverka resten av scenariot. Det känns helt klart som en sån grej jag som spelare skulle vilja gräva i, och som jag som SL inte skulle kunna låta bli att väva in.

Sen avgörs såklart hur viktigt det upplevs av hur stor plats det får i scenariet och hur stor grej som görs av det i det spelarna möter.

Finns det månne någon bra checklista på alla mysterieelement som borde förberedas, eller handlar det mer om talang, läggning och erfarenhet?
Jag utgår nog mest från mina egna högst subjektiva och inte alls representativa känslor för vad jag personligen tycker "känns viktigt". Jag har spenderat de senaste typ 15 åren med att försöka designa tekniker för att förbereda äventyr. De flesta av dem finns i mina spel, se t.ex. Ödesväktarnas eller Rotsystems spelledarkapitel. (Båda finns tillgängliga som gratis-PDF:er). Om nån månad eller så borde jag kunna vara klar med den äventyrsskrivarguide jag jobbar med till Kutulu också. Där kommer det att finnas listor med konkreta saker jag brukar försöka fundera på i förhand och så.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,618
Location
Göteborg
Wow! Helt fantastiskt i mina öron, som spenderat mestadelen av livet med att rulla upp karaktärer som sedan aldrig använts… (utom möjligen just i Oskriva Blad, som jag nämnt förut! Men där blev spelandet ofta bara ett tillfälle i varje fall, så inget slut på historien)
Ja, när jag var ung så rullade vi upp tre rollpersoner för varje som användes, men det var ju inga kampanjer som rann ut i sanden. "Kampanj" spelade vi väldigt sällan, och det betydde i vår värld typ att någon använde samma rollperson två gånger i rad, istället för att rulla fram en ny till varje spelomgång, som man gjorde vanligtvis. Det var aldrig tänkt att speltillfällen på något sätt skulle höra ihop med varandra, så det gick ju knappast att något "rann ut i sanden".

Sedan när jag växte upp så spelade jag mest indielir, och framförallt enkvällare. Jag har spelat en hel del kampanjer, men som sagt har de genrerellt varit på tre till typ tolv speltillfällen (tror att det är den längsta jag spelat) och alltid med ett mer eller mindre planerat slut. Det har aldrig lockat mig att spela 20 sessioner med samma rollperson. Om ett speltillfälle är fyra timmar så är det ju 80 timmars spel. Hur många tvserier håller i 80 timmar utan att de blir dåliga? Det är ju typ tio säsonger om en säsong är åtta entimmesavsnitt. Helt sjukt mycket, och det blir jävligt krystat att försöka hålla liv i den så länge.
 

JohanL

Myrmidon
Joined
23 Jan 2021
Messages
5,930
Ja, när jag var ung så rullade vi upp tre rollpersoner för varje som användes, men det var ju inga kampanjer som rann ut i sanden. "Kampanj" spelade vi väldigt sällan, och det betydde i vår värld typ att någon använde samma rollperson två gånger i rad, istället för att rulla fram en ny till varje spelomgång, som man gjorde vanligtvis.
Whoa, vad spelade ni för något? Det där fanns aldrig ens på kartan när jag var liten! Både D&D och DoD utgår ju verkligen från att man kommer att spela sina rollpersoner rätt länge och få upp erfarenhet på dem.
 

JohanL

Myrmidon
Joined
23 Jan 2021
Messages
5,930
Sedan skulle nog jag personligen som scenarioskapare helt enkelt vara för nyfiken på vem som köpte Poirots biljett och inte kunna hålla mig från att hitta på det. Framför allt om jag misstänker att vem som gjort det på något sätt kan påverka resten av scenariot. Det känns helt klart som en sån grej jag som spelare skulle vilja gräva i, och som jag som SL inte skulle kunna låta bli att väva in.
Intressant nog har "men vem är uppdragsgivare egentligen?" varit en stor plot point i både Knives Out och The Glass Onion.

(Och spelar man t.ex. Shadowrun finns det ju inte på kartan att inte researcha sin Mr. Johnson inför det oundvikliga förräderiet.)
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,618
Location
Göteborg
Whoa, vad spelade ni för något? Det där fanns aldrig ens på kartan när jag var liten! Både D&D och DoD utgår ju verkligen från att man kommer att spela sina rollpersoner rätt länge och få upp erfarenhet på dem.
Vi spelade DoD, sedan Eon och Neotech. Någon idé om att spela rollpersonerna länge och få erfarenhet fanns inte, och det var många år innan jag insåg att andra spelade så. Vi tyckte att det var rätt fånigt att spelet hette "Drakar och demoner" när såväl drakar som demoner var helt omöjliga att ha en chans mot i strid.

Edit: Det var ju också alltid olika människor som dök upp när man skulle lira, så hur det skulle funka att fortsätta spela samma rollpersoner vete fan.
 

DanielSchenström

Swashbuckler
Joined
10 Dec 2000
Messages
3,308
Location
Enköping
Jag ställer inga krav. Alla får spelleda som de vill, och sen kan jag välja att inte spela med dem eller inte.

Jag uppskattar att man kan sitt spels regler, är förberedd på det man ska göra, är konsekvent och behandlar folk lika. Jag gillar även att man sätter sina regler för vad som är ok i hur vi som spelar ska bete oss när vi spelar, hur regelfrågor eller regelfel hanteras.
 

DanielSchenström

Swashbuckler
Joined
10 Dec 2000
Messages
3,308
Location
Enköping
Det har aldrig lockat mig att spela 20 sessioner med samma rollperson. Om ett speltillfälle är fyra timmar så är det ju 80 timmars spel. Hur många tvserier håller i 80 timmar utan att de blir dåliga? Det är ju typ tio säsonger om en säsong är åtta entimmesavsnitt. Helt sjukt mycket, och det blir jävligt krystat att försöka hålla liv i den så länge.
Jämförelsen haltar. En tv-serie är ju en berättelse vanligtvis medan mycket rollspelande inte är det, eller åtminstone inte nära i form. En berättelse på tv är konstruerad för att räcka en viss tid per avsnitt. Rollspelande involverar ju en massa som en berättelse för tv inte skulle ha med på samma sätt. Inköp av utrustning, långa diskussioner och planerande, utforskande av varje rum i en grotta, och en massa saker som tar sekunder på tv tar minuter i rollspel. Traditionellt i amerikansk tv är att säsonger ligger på ett 20-tal avsnitt. Det finns så många exempel på okrystade långa tv-serier i mina ögon och ett tv-avsnitts handling skulle ta kanske en 4-5 timmar att rollspela förutsatt att man körde med snabba klipp på sätt som exempelvis Star Wars från WEG rekommenderade att man skulle köra.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,618
Location
Göteborg
Rollspelande involverar ju en massa som en berättelse för tv inte skulle ha med på samma sätt. Inköp av utrustning, långa diskussioner och planerande, utforskande av varje rum i en grotta, och en massa saker som tar sekunder på tv tar minuter i rollspel.
Det beror ju såklart på spelstil. Allt det där låter som tråkiga saker som vi skippar när vi spelar. Men till viss del är det sant. Även om det absolut går att spela i tverietakt så krävs det lite aktiv ansträngning. Jag skulle säga att för oss är normalt, avslappnat rollspelstempo där man inte skyndar sig, och där man lämnar tid för lite skitsnack mellan scenerna, ungefär 50% av filmtakt. En långfilm på två timmar motsvarar ungefär ett rollspelspass på fyra timmar, inklusive setup och mellansnack. Kör man kampanj behöver man ju bara göra setupen i början, men man behöver ofta ha lite recap och så, och fortfarande mellansnack, så säg 75% av filmtakt. I spel som PTA är det ju explicit ett spelpass = ett avsnitt, men det blir ju ganska långa avsnitt. Mer som en miniserie med filmlånga avsnitt. Fem avsnitt brukar kännas lagom.

Men jag har ju nyligen provat OSR, och där känner jag igen det. Det är verkligen min största frustration med spelstilen. Ett speltillfälle kan ofta sammanfattas i typ tre meningar. "Vi hittade en skattkista och slogs mot en orm. Leffe dog i en fälla. Åh, och stegen var borta när vi kom tillbaka." Typ så.

Men det är undantaget. När vi spelar min föredragna speltid så går vi generellt i en lite långsammare takt än en vanlig dramafilm. Men antagligen snabbare än en actionfilm, för i en sådan kan en fajt ta tio minuter, medan när vi spelar tar den sällan mer än typ två-tre. :gremgrin:
 

Lemur

Chatbot som låtsas vara en lemur
Joined
7 Sep 2015
Messages
2,256
Ett speltillfälle kan ofta sammanfattas i typ tre meningar. "Vi hittade en skattkista och slogs mot en orm. Leffe dog i en fälla. Åh, och stegen var borta när vi kom tillbaka." Typ så.
Fast... Det där är ju spännande meningar. Slåss mot en orm. Nån har tagit stegen, vem? Är ni fast i mörkret nu utan väg upp? Och stackars Leffe dog i en fälla! Låter som ett trauma tycker jag.
Om du tycker det är helt segt. Vad är det då för sjuka grejer som händer i dina vanliga spel?
 

erikt

Hero
Joined
21 Feb 2014
Messages
1,177
Edit: Det var ju också alltid olika människor som dök upp när man skulle lira, så hur det skulle funka att fortsätta spela samma rollpersoner vete fan.
Just det är väl inget problem. Det är bara att spela samma rollperson under flera spelmöten (förutsatt att det är samma spel naturligtvis). Att det inte blir något sammanhang mellan äventyr, eller ens en konsistent spelvärld, är ett separat problem som helt kan ignoreras.
 

Lupus Maximus

Tekniker
Joined
13 Jan 2012
Messages
2,746
Location
Stockholm
Krav jag har på andra spelledare än mig själv? Mina krav är nog mer riktade mot gruppen som helhet, att den är kompatibel i spelstil, osv. Samt att det som skall spelas intresserar mig på något sätt.

Så mitt krav är nog mest att spelledaren skall vara villig att diskutera sådant, samt vara medveten om att det finns andra spelstilar och synsätt (för jag anser att det minskar risken att man förutsätter något som sedan inte visade sig vara fallet).

Sedan att mitt intresse brukar dra åt theater-of-the-mind, öppen värld, strid är ovanligt, samt hög intern logik skulle kanske kunna ses som krav, men ibland har jag gjort utflykter från mitt vanligaste spelande (men, det är inte så ofta jag är på spelarsidan av skärmen).
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,618
Location
Göteborg
Just det är väl inget problem. Det är bara att spela samma rollperson under flera spelmöten (förutsatt att det är samma spel naturligtvis). Att det inte blir något sammanhang mellan äventyr, eller ens en konsistent spelvärld, är ett separat problem som helt kan ignoreras.
Sant. Men att rulla gubbar var ju en stor del av det roliga, speciellt när Eon kom med alla bakgrundstabeller! Mycket roligare än att spela samma två gånger. Då hade man ju tröttnat på hen, och antagligen suttit med spelledaren en kväll och rullat ihop åtminstone en ny under tiden, kanske två!
 
Top