I mitt hus finns det ett rum som bara jag kan hitta. Man kommer in i det via dörren till källaren, men man måste öppna den på ett speciellt sätt, som bara jag känner till. I det rummet har jag en vävstol, och med den vävstolen håller jag på och väver en matta. Varje kväll går jag in där och lägger en tråd till mattan. Glada sommardagar är det en lintråd som doftar av sol och vind. Mörka vinterdagar är det en grov ylletråd. Dagar av blod, dagar när änglarna gråter på himlavalvet och människorna slåss på jorden, så är det en tråd spunnen av blonda hårstrån från en oskuld, doppad i hennes menstruationsblod för att symbolisera all onödig blodsspillan. När mattan är klar ska jag sätta mig på den och flyga till Konstantinopel, och där ska jag leva hos svalorna och vara lycklig.
Men är inte det här lite Off Topic?
