Vad blir ni direkt trötta av att se?

[verlandes.]

Jo, spel säger ju nästan alltid något politiskt, även om de själva tror att de är neutrala. Är det biologisk essentialism? -Alla orcher är födda onda.
Eller den korporativ oligarkin i Cyberpunk? Inte heller opolitisk.
Var drar man gränsen?

Exakt så. Om en spelvärld har en marxistisk samhällsstruktur så skriks det om politik, men om den är kapitalistisk så är det inga bekymmer.

Men nu tror jag allt att vi frångår trådens ämne...!

 

[VikingGamer]

Extremt trött på, inte i rollspel utan främst TV serier: Att man inför intriger för att "öka spänningen" istället för att lita på att berättelsen är spännande. De flesta TV serier går ner sig i detta helt i onödan då de kunde varit så bra om de haft en manusförfattare som inte måste trycka in drama och vändningar var 12e minut (Hej Walking Dead, Rings of Power osv osv...) även flera av Jackssons ändringar i LOTR av detta skäl gjorde filmerna mindre bra än de kunde varit (Frodo skickar hem Sam, Faramir litar inte på Frodo utan tar honom till Osgiliath osv osv)

Påhittat extra "intrigskit" gör mig...VAAAAAANSINNNNIG!

 

[VikingGamer]

Order episkt. Det så oerhört överanvänt. Dessutom brukar det användas om spel/äventyr/kampanjer där rollpersonerna är storslagna hjältar som ska rädda kungariket/planeten/galaxen. Så uttjatat och ointressant.

eller hur ?
inte bara ordet utan alla tycker "nu skall jag skriva den mest episka kampanjen!!!!"
snark... skriv bra istället.

 

[Theo]

Sen noterar jag att folk ofta klagar på "politik i spel" bara för att de har en inkluderande ansats. Typ som när spel väljer begreppet "Ancestries" framför "Races" så börjar folk gorma om "woke" och "PC". Det tycker jag är mer trött än all tendentiös text i världen.

Eller som Orwell uttryckte det: "The opinion that art should have nothing to do with politics is itself a political attitude."

 

[Anders]

Om spelskaparen är öppen med att spelet är politiskt så tycker jag det är fine, oavsett ideologisk hemvist.

Att spelskaparen är öppen med det är naturligtvis bättre, då behöver jag ju som potentiell köpare inte känna mig lurad eller pådyvlad något. Men oavsett så skulle jag sannolikt inte köpa ett politiskt spel. För mig är det distraherande att tänka politik när jag vill fokusera på rollspel.

 

[krank]

Transhumanism.
Det brukade bara vara en rolig sci-fi idé bland alla andra, som FTL eller telepati.
Men nu när det finns en rörelse med vansinniga teknikfreaks som tar det på allvar, ger det mig bara en besk smak i munnen.

Konspirationsteorier, av lite samma anledning. Det var lite charmigt med typ månlandningshoaxes och så innan vi fick en amerikansk president som… ja. Qanon är väl bara början.

 

[krank]

Om någon lyckas skriva ett helt opolitiskt rollspel där skaparen på något vis lyckats med att inte lägga in någon form av politisk åsikt, så tar jag gärna en titt på det. För jag tror inte att det går, på samma sätt som det i allmänhet inte finns opolitisk konst. Jag begriper inte ens hur det skulle gå till.

 

[Anders]

Vilka spel gjorde det?

Eftersom jag inte köpte dem så kommer jag inte ihåg dem! Men på "gamla goda tiden" (typ 90-talet, början av 00-talet) minns jag det som rätt vanligt att råka ut för att spelledaren skulle bedöma var och en spelarna efter hur bra han tyckte att de skött sig gällande karaktärsgestaltning, problemlösning osv. Att en deltagare på det sättet ska avgöra vad som är bra/dåligt/roligt/tråkigt för övriga går helt på tvären mot mitt sätt att se på rollspel.