TV-serieklubben, Q4 2025

Man From Atlantis
Internet Archive, 1977

Patrick Duffy vaknar upp på en strand och visar sig vara en amfibisk människoliknande varelse. Jag såg dom tre första långfilmerna som sedan mynnade ut i en serie med timmeslånga avsnitt. Eftersom ingen kommer någonsin att se serien går jag igenom vad varje långfilmsavsnitt erbjöd.

Avsnitt 1
Mannen på standen tas till en forskningsanläggning, delvis stödd av militären. Han minns inget om sin kultur men kan ändå allting och går med på att hjälpa militären att ta reda på varför forskare försvunnit i mariana-graven. Han djupdyker dit och upptäcker en undervattensbas med hjärntvättade forskare och filmen gör en setup för en återkommande skurk: här har han som mål att döda mänskligheten för att frigöra jorden.

Avsnitt 2
Mannen från Atlantis fiskar upp en skyttel från rymden, från uppdrag av militären. Forskningsutbåten han bärjar den till upptäcker att den innehåller liv. Ingen kan se dom. Dom kan ta över atlantis-mannen. Dom vill ingenting. Helt meningslöst avsnitt.

Avsnitt 3
En elektrisk undervattensstorm dödar tre dykare och ersätter två av dom med kloner. Klonerna vill assimilera den mänskliga kulturen. Atlantismannen dyker till deras undervattensbas och finner samma symbol där som han alltid haft på sina shorts. Han är tydligen en rymdvarelse som kommit till jorden. Det förklarar inte varför han kan kommunicera med valar. Vad var undervattensstormen? I dunno...

---

Tempot är väldigt långsamt, massor av fillers som aldrig tar historien framåt eller visar något om karaktärerna. Det blev bara en säsong av denna serie innan Patrick Duffy gick vidare till serien Dallas som Bobby Ewing.
 
Last edited:
Det har tagit sin tid, men nu har jag och äldste grabben till sist kollat klart The Office (US) samtliga avsnitt (9 säsonger).

Det är lite lustigt att jag överhuvudtaget hittade fram till den här fantastiska komediserien. Namnet The Office var totalt ointressant för mig när jag såg det dyka upp och plot:en med en dokumentär om ett kontor lät inte speciellt rolig.

Jag tror aldrig jag har haft mer fel.

Efter att ha slumpmässigt kollat på ett avsnitt ("Murder", S6E10) förstod jag genast hur bra det här är och efter det såg jag nästan igenom alla avsnitt från början (bortsett delar av säsong S9)

The Office handlar (precis som brittiska originalet The Office) om ett bolags om säljer papper. Chefen (mestadels Steven Carell) spelar mästerligt som en impulsdriven, pinsam och barnslig clown som saknar all tänkbar självinsikt. Att han dessutom slänger sig med plumpa och sexistiska utspel skulle egentligen göra honom till en fruktansvärd person, men eftersom han helt enkelt inte "förstår bättre" och hur opassande det är gör hela situationen bisarr och sammantaget komiskt och träffsäker.

Till skillnad från originalet har man (sannolikt för att få TV-publiken i USA att landa lite mjukare) filat bort de vassaste delarna, och även om det finns episoder som ligger väldigt nära varandra så blir det två ganska olika serier men där humorn ändå funkar lika bra i båda.

Som jag nämnde ovan så såg jag aldrig färdigt sista säsongen första gången. Anledningen var helt enkelt att seriens kvalitet föll handlöst i samband med att Carell lämnade i slutet på säsong 7. Nu kan jag bekräfta att så var fallet för mer eller mindre samtliga av de avsnitten jag hoppade över (några enstaka roliga avsnitt finns i 8 och 9) men inte alls i samma kaliber som de tidigare.

Med fokus på de första 7 säsongerna vill jag ändå ge The Office (US) 5 av 5.
 
Andra avsnittet toppar inte första, men innehåller fortfarande mer uppfinningsrik body horror än många body horror-filmer jag sett. Jag hade såklart helst sett mer fysiska effekter men de digitala är faktiskt rätt bra här. Och det här är bitvis en nivå av splatt-äcklig kreativitet jag inte sett utanför de bästa B-splattfilmerna från genrens guldålder.

Plus att resten är bra också, då.

Första avsnittet etablerade verkligen en känsla av att ingen är säker, på ett väldigt bra sätt. Jag hoppas att serien inte nöjer sig utan fortsätter mörda huvudpersoner. Så det inte blir som med GoT där det var uppenbart vilka som var "de riktiga huvudpersonerna" tidigt och att de också överlevde till slutet. Men oavsett så gillar jag det här.

8 avsnitt har de tänkt sig, och det tror jag blir ungefär lagom.

Tredje avsnittet var mindre uppfinningsrikt och höll dessutom överlag klart sämre nivå på specialeffekterna. Fortsatt god stämning dock, och klar mersmak.
 
Jag har sett ett par koreanska serier till på Netflix efter All of Us Are Dead:

Weak Hero, Class 1 & Class 2
Massor av slåssing mellan mobbade och mobbare, och ibland kriminella. Bitvis fint karaktärsdrama, bitvis ”nämen alltså vaffaaan”.

Taxi Driver
Typ lite som Knightrider, fast bilen är inte smart och huvudpersoner räddar inte folk, han är med i en grupp som… hämnas? En inte så himla kvalitativ action serie med en del bra skådespel och bitvis bra berättande (på sätt och vis en veckans fall-serie, men ofta planterar de i förväg så det glider över snarare än att vara hårt episodiskt). Bitvis lurigt att veta om jag borde sympatisera med huvudpersonerna eller tycka att de gör något rätt så olämpligt. Rätt kul här och där. Har minst en säsong till (som inte finns på Netflix), men en av de bästa rollerna är visst inte med där så jag tänker inte jaga efter den.

Strong Girl Bong-Soon

Flickorna i Do Bong-Soons familj föds basically med superstyrka. Sköter de sig inte (skadar oskyldiga eller missbrukar sin kraft) så försvinner den. Som ni hör är ju det här en romantisk komedi med typ thrillerinslag...? Rätt kul och bra ofta. En del ”nämen alltså vaffaaan” ibland (i regel kopplat till hur killarna i kärlekstriangeln beteer sig, och hur en del av comic relief-grejerna är upplagda). Har visst nån slags spin off-serie som jag lär titta på också.
 
Massor av slåssing mellan mobbade och mobbare, och ibland kriminella. Bitvis fint karaktärsdrama, bitvis ”nämen alltså vaffaaan”.
Jag började kolla men avbröt efter typ halva säsongen. Jag saknade lite motiveringen med serien.

Taxi Driver
Hade hoppats på A Taxi Driver innan jag kom på att det var en film. En ruskigt bra film, baserad på en verklig händelse om en tysk som hyr en taxi när Korea brakar samman. Song Kang-ho som spelar taxichaffisen har varit med i några minnesvärda filmer: Memories of a Murder, Parasite och Snowpiercer.
 
Rise of the Raven - 2025 (Netflix)

Jag har nu sett Rise of the Raven och tänkte skriva ihop lite åsikter om den. Serien är verkligen ett jätteprojekt, och det märks direkt. Det här är en av de mest ambitiösa produktioner jag sett från Centraleuropa på länge. Allt är påkostat, kostymer (Överlag väldigt bra bortsett från Hunyadi som klär sig som en mc-kille), miljöer, stora slagfält, allt. De försöker verkligen fånga den historiska känslan kring Ungern under 1400-talet, med maktstrider, intriger och de återkommande konflikterna mot det växande Osmanska riket.

Det som imponerade mest på mig är hur genuint och påkostat allt känns (bortsett från ett par saker). Slagen är stora och välgjorda, och jag gillar verkligen att karaktärerna pratar på de språk som känns rätt för tiden och det område de kommer från, oavsett om det är ungerska, tyska, latin eller turkiska. Det gör mycket för stämningen. Serien känns absolut som att den vill vara Ungerns egna motsvarighet till ett historiskt epos, Hunyadi är ju deras största nationalhjältar så ja, det vore konstigt annars.
Men, som alltid finns det grejer som skaver. Första avsnitten är lite ojämna i tempot. Det händer mycket, kanske lite för mycket, och vissa scener känns nästan som att de stressar igenom bitar av historien innan man hinner känna något för karaktärerna. Skådespeleriet är också lite blandat. Hunyadi själv är ibland lite stel och teatralt överdriven (och en mc-kille), men jag tycker att han växer in i rollen ju längre serien går.

Ljudet är nog det jag störde mig mest på. Dubbning och röstmix sitter inte alltid helt rätt, vilket drar ner helheten mer än man skulle tro. Det är märkligt i en produktion som i övrigt är så visuellt snygg.
Samtidigt blir serien bättre och bättre. Ju längre man ser, desto mer hittar den sin ton, och de sista avsnitten är faktiskt riktigt starka. Intrigerna mellan adelsfamiljer, politiskt spel, pressen från turkarna och Hunyadis eget ansvar och rykte, allt det sitter betydligt bättre mot slutet. Serien växer helt enkelt.

Rise of the Raven är inte perfekt, men den är väldigt ambitiös och den levererar ofta på den nivån också. Man får ha lite tålamod, särskilt i början, men belöningen är en storslagen och snygg historisk serie om Ungern och dess kamp mot Osmanska riket. Och när den väl träffar rätt så är den faktiskt riktigt bra.

Jag landar nog på 7/10
 
Folk med ångest
2021, Netflix

Jag såg Fredrik Backman på Jimmy Fallon, där han nämnde sitt tal när hans förläggare fyllde hundra år, som jag genast följde upp med. Jag kände direkt igen humorn och värmen från en av mina favoritfilmer (trots att den är svensk): En man som heter Ove. Så när jag upptäckte att Netflix hade en tv-serie baserad på en av Backmans böcker som nämndes i Fallen - en tv-serie som ska få en amerikansk remake - så sträckkollade jag den på två dagar. Det börjar med ett bankrån och ett gisslandrama och mystik och sedan spelar varje avsnitt ut detta fast från andra perspektiv i takt med att serien utforskar en ny person. Värmen finns där men humorn är nästintill borta, vilket är konstigt då det är Felix Herngren som regisserat. Jag vet inte, jag hade nästan förväntat mig någonting helt annat med tanke på hur depressiv Backman verkar vara som person. Hade man fokuserat mer på det mystiska så hade detta fungerat som film och hade man fokuserat på humor och värme så hade tvserien funkat men nu känns det som att man försöker göra allt på en gång och det faller platt. Sevärd, men inte så mycket mer.
 
Nej, alltså, den är absolut jättedålig. Den är max skräp. Den går ifrån den tunga filosofiska taken böckerna har och fyller tumrummet med sex, våld och såpopera. Det är Legends of Tomorrow nivå tv.

Som är JÄTTE underhållande att se på.

Det är tv motsvarigheten till friterad pizza.
Jag vet inte jag, jag tyckte nog tvärt om att böckerna var rätt tama och att anpassningarna I tvserien är mestadels till det bättre :)
 
Jag vet inte jag, jag tyckte nog tvärt om att böckerna var rätt tama och att anpassningarna I tvserien är mestadels till det bättre :)

Det handlar inte om bättre eller sämre. Böckerna har en nihilistisk poäng som den trycker på jättehårt om att inget vi tycker är magiskt eller viktigt gör att det finns någon mening. Det är böcker som är aggressivt anti-mening och narrativ SÅ HÅRT att jag blev orolig över författarens politiska åsikter och Googlade att han inte sponsrade terrorister eller var nazist eller något.

TV-serien är en en kul queer sex och våld romp med magiska äventyr. Det finns noll djup bortom vad The Flash tv-serien har. Men, och detta är viktigt, det är fantastiskt underhållande att se på.
 
Det handlar inte om bättre eller sämre. Böckerna har en nihilistisk poäng som den trycker på jättehårt om att inget vi tycker är magiskt eller viktigt gör att det finns någon mening. Det är böcker som är aggressivt anti-mening och narrativ SÅ HÅRT att jag blev orolig över författarens politiska åsikter och Googlade att han inte sponsrade terrorister eller var nazist eller något.

TV-serien är en en kul queer sex och våld romp med magiska äventyr. Det finns noll djup bortom vad The Flash tv-serien har. Men, och detta är viktigt, det är fantastiskt underhållande att se på.

Det är ju det jag inte håller med om :)

Det är helt enkelt inte så som du säger :)
 
Jag har sett klart säsong två av Andor. Så sent på bollen att det känns meningslöst att ha en åsikt nu... men här är vi nu.

Serien är ibland solklar 5 av 5. Så solklart att det blir löjligt att såga den (som väl typ en person på forumet gjort, men "det här är inte star wars har jag sett mer av, och ska återkomma till snart").

Serien är dock också 2 av 5 ibland. Transportsträcka med personer jag inte bryr mig särskilt mycket om. (Sidodebatt om jag är emotionellt hämmad står vi över :D). Det här tyckte jag dock det var klart mindre än första säsongen, och lite mer 5 av 5-känsla. Så om jag inte minns fel är det här en stark rekommendation att se säsong 2 om du gillade säsong 1.

Det här med star wars då? För mig personligen funkar serien bättre om jag inte tänker på den som "bara star wars" (episkt i rymden, 4 pers i universum kan använda en ljussabel och gör det, överdrivet gott-mot-ont, hjältarna vinner i slutet, målgruppen är typ 12 år) utan tänker på serien som en "motståndsrörelse mot en fascistisk organisation, och så lite star wars-estetik ovanpå".

Så vill jag ha "star wars" tittar jag inte på Andor.
Vill jag ha en vacker och bra (stundtals skitbra som när Mon hämtas från senaten) serie som får mig att ställa frågan "när i ett fascistiskt övertagande kommer jag ta en risk och ställa mig på en barrikad?"* så tittar jag på Andor.

---

* Jävligt sent. Jag är en introvert fegis som skäms lagom mycket.
 
Back
Top