Jag brukar gilla i princip allting Marvel gör, men
What If…? säsong 3 är inget vidare alltså.
Ett dugligt anime-mecha avsnitt, tre rätt larviga och inte-roliga humoravsnitt, två normal-okej avsnitt och slutligen två helt OK finalavsnitt.
Man kan nöja sig med att se de två sista. Det enda som etableras innan är att de i ett avsnitt
avslöjar karaktären Birdy som är dotter till Howard the Duck och Darcy och i ett annat avsnitt
visar hur Uatu plockas in av sina kollegor för att han fipplat för mycket med multiversum. Men det i den första spoilern spelar ingen roll och det i den andra spoilern fattar man av de två sista avsnitten ändå.
Men alltså… humoravsnitten. De innehåller några av mina favoritkaraktärer, men de är ganska uniformt uruselt skrivna; verkligen de tråkigaste versionerna av sig själva och i flera fall känns de helt skilda från sina otecknade förlagor. Plus att de i ett par fall också är uselt röstskådespelade – alltså, om du inte är Jeff Goldblum, försök inte Jeff Goldblum:a. Åtminstone inte om du är urusel på att härma Jeff Goldblum.
Det bästa med serien var alltså de två sista avsnitten även om lite för mycket av sista avsnittet spenderades på en alldeles för lång fight. Men det här var de två saker jag gillade mest med dem: 1)
Storm!
2)
OK hon var inte med men hon namedroppades åtminstone.
Sen har jag fortfarande svårt för den här fula celshade:ade stilen alla karaktärer har, och typ ingen ser ut som de gör i otecknat. Vilket hade funkat om de haft intressanta designer. Men för mig funkar varken modellering eller animation eller rendering av karaktärer. Det är någonstans för stelt och för smooth
samtidigt; det känns inte levande. Och celshade:ingen ser ut som ett Xbox 360-spel. På ett dåligt sätt.
