TV-serieklubben Q3 2025

Diggar man Rome men inte har har sett Spartacus så kan den vara värd att leta fram. Spartacus - Blood and Sand, och prequel-serien Spartacus - Gods of the Arena, är riktigt bra. Och det går rätt bra att sluta där.

Det finns ytterligare två säsonger Spartacus - Vengeance och Spartacus - War of the Damned. Men de har jag inte sett, den tredje säsongen tog handlingen i en helt ny riktning som inte smakade samma som de två första så jag hoppade av tåget rätt tidigt där. Men som sagt, de två första tyckte jag mycket om.
Det bästa med TV-serien är ju brädspelet!

1759409671854.webp

Nyutgåvan har tvättat bort TV-serien, men när jag spelade det för femtioelvatusen år sedan var omslaget en bild från TV-serien.

Tillsammans med Battlestar Galactica är det nog enda gången spelet eventuellt till och med varit BÄTTRE än förlagan.
 
1) Spartacus är en fantastiskt serie som jag tog med på min lista över tidernas bästa serier. Jag ger hela serien 10/10. Den tappade en liten smula när huvudrollsinnehavaren chockartat dog (fruktansvärd tragedi. Precis slagit igenom. Gjort den fantastiska säsong 1. Och så dör han. Fy fan). Men när man slutat hata det faktumet att gud är orättvist inser man att snubben som tog över också är grym. Och den tar fart igen och är 10/10 hela vägen in i kaklet sen. Fantastisk, fantastisk serie


2) brädspelet är också helt fantastiskt och ett av de spel jag spelat mest alla kategorier. Det har dock ett enormt problem som man inte märker första gångerna: om man spelar med folk som kan spelet så kan man hela tiden king-makea och se till att den man inte vill ska vinna inte vinner. Det är helt omöjlgit att vinnn om de andra inte låter dig. Så ofta slutar det med att man bara back-stabbar varandra i all evighet tills efter 4-5-6 timmar så börjar några tröttna, någon tar upp mobilen och till slut vinner någon bara för att de andra inte längre orkar bry sig. Det förstör upplevelsen och när man nått det stadiet går det inte att spela mer med de människorna
 
Back
Top