Nekromanti The Enemy Within

Det här glider alldeles för mycket OT. Har fått svar på min fråga om hur ni tänkte att DC skulle kunna tänkas funka och är nöjd med det. Tack så mycket.

Nu kan vi/ni fortsätta diskutera TEW utan ytterligare 'derailing' från min sida :)

Cog.
 
2097;n242437 said:
Hjälp vad jag har sett mycket “fraktioner” på sistone, nya memet att lägga in ett “r” i “faktioner”?
Click to expand...
Besserwisser Staffan to the rescue! Faktion är inte ett svenskt ord, utan fraktion är det korrekta ordet. I alla fall om du menar "grupp inom en större grupp vars mål till viss del skiljer sig från den större gruppen." För att ta ett nutida politiskt exempel så representerar Carl Schlyter en fraktion inom MP som efterlyser mer ideologisk renlärighet och mindre realpolitik från partiledningen.

Dock så används både termerna "Faction" och "Fraktion" ofta inom rollspelsvärlden som term för allmän intressegrupp, vilket inte är helt rätt. För att återknyta till det tidigare exemplet skulle det vara som att säga att MP i sig är en fraktion inom gruppen "Sverige".
 
Fast som du påpekar, Staffan, så är en "fraktion" en del av något som en gång var en helhet - något som har splittrats. Det behövs ett annat ord för intressegrupper som står emot varandra och aldrig någonsin varit enade.

Vilket mest är en anledning att vädra mitt missnöje med att Coriolis använder "fraktioner".... :P
 
Har samma känsla. Liksom Rote Arme Fraktion då höjer jag inte på ögonbrynen. Men att kalla Harpers och Zhents för fraktioner…?!
 
Jag gillar "gruppering". För mig antyder det begreppet åtminstonde visst motståndsförhållande men utesluter inte sammarbete.
 
Staffan;n242572 said:
Besserwisser Staffan to the rescue!
Click to expand...
Då ska vi väl inte ta upp hur "race" ("raser" som alver och orcher) använts inom fantasy...? :wink:
 
Är inte den största nackdelen med att spela alv att man tvingas ha 'good' som alignment?

Annars tycker jag gott och väl att vi kan ta tillbaka ordet 'ras' från diverse rasister. Frågan är om det inte är en mer adekvat term än 'art' i många fall. Människor, alver och orcher kan ju alla fortplanta sig sinsemellan och tycks få fertil avkomma (källorna nämner ju förvisso lite om 'orchalver' men enligt ivf Tolkien är dom närmre släkt än med människorna, så det torde inte vara en omöjlig tanke).
 
Hubarth;n242931 said:
Annars tycker jag gott och väl att vi kan ta tillbaka ordet 'ras' från diverse rasister. Frågan är om det inte är en mer adekvat term än 'art' i många fall. Människor, alver och orcher kan ju alla fortplanta sig sinsemellan och tycks få fertil avkomma (källorna nämner ju förvisso lite om 'orchalver' men enligt ivf Tolkien är dom närmre släkt än med människorna, så det torde inte vara en omöjlig tanke).
Click to expand...

För mig är det inte själva termen som är problematisk utan de inneboende negativa egenskaperna hos respektive ras. Det ger en förenklad och felaktig världsbild* som reproducerar de rasistiska föreställningar vi har IRL.

*Visst, det ser ut så i ex. Old World, men det är alldeles för lätt att bara dras med.

Ps. Jag är med detta inte intresserad av någon debatt, och förstår att det är skillnad på fantasi och verklighet, och jag säger inte heller att det nödvändigtvis är fel med dumma orcher och giriga dvärgar. Och större delen av det här inlägget var inte ett svar till Hubarth :) Jag håller med om att vi kan reclaima termen.
 
Jag hittar inte orden eller dom perfekta argumenten just nu (ligger sjuk) men jag vill fortfarande hellre slopa ordet.

Det känns konstigt om folk som läses som "vita" (eller hur man nu ska säga) ska bestämma att ordet har blivit av med sin laddning och sin blodiga historia. Tycker det är upp till dom som historiskt sett blivit "rasifierade" (eller hur man nu ska kalla det) att bestämma nåt sånt.
 
Det roligaste och förmodligen bästa sättet att få en känsla för den tidens Warhammer och The Old World borde vara att läsa de gamla romanerna och novellsamlingarna som släpptes av Games Workshop Books runt slutet av åttiotalet och början av nittiotalet. De jag kan komma på är:

Tales of Orfeo av Brian Craig (pseudonym för Brian Stableford):
Zaragoz
Plague Daemon
Storm Warriors

Brian Craigs Wine of Dreams är också riktigt bra och är skriven i samma anda som de äldre böckerna, även om den är utgiven av Black Library.

Geneviève-böckerna av Jack Yeovil (pseudonym för Kim Newman):
Drachenfels
Geneviève Undead (novellsamling)
Beasts in Velvet
Silver Nails (släppt senare men samlar äldre material)

Novellsamlingar:
Ignorant Armies
Wolf Riders
Red Thirst

Konrad-trilogin av David Ferring:
Konrad
Shadowbreed
Warblade
 
Minion X;n243024 said:
Det roligaste och förmodligen bästa sättet att få en känsla för den tidens Warhammer och The Old World borde vara att läsa de gamla romanerna och novellsamlingarna som släpptes av Games Workshop Books runt slutet av åttiotalet och början av nittiotalet. De jag kan komma på är:

Tales of Orfeo av Brian Craig (pseudonym för Brian Stableford):
Zaragoz
Plague Daemon
Storm Warriors

Brian Craigs Wine of Dreams är också riktigt bra och är skriven i samma anda som de äldre böckerna, även om den är utgiven av Black Library.

Geneviève-böckerna av Jack Yeovil (pseudonym för Kim Newman):
Drachenfels
Geneviève Undead (novellsamling)
Beasts in Velvet
Silver Nails (släppt senare men samlar äldre material)

Novellsamlingar:
Ignorant Armies
Wolf Riders
Red Thirst

Konrad-trilogin av David Ferring:
Konrad
Shadowbreed
Warblade
Click to expand...

Jättebra tips!

Om man bara hinner läsa en roman, vilket ska man då skaffa? Alltså vilken är bäst? :)
 
Minion X;n243024 said:
Det roligaste och förmodligen bästa sättet att få en känsla för den tidens Warhammer och The Old World borde vara att läsa de gamla romanerna och novellsamlingarna som släpptes av Games Workshop Books runt slutet av åttiotalet och början av nittiotalet. De jag kan komma på är:

Tales of Orfeo av Brian Craig (pseudonym för Brian Stableford):
Zaragoz
Plague Daemon
Storm Warriors

Brian Craigs Wine of Dreams är också riktigt bra och är skriven i samma anda som de äldre böckerna, även om den är utgiven av Black Library.

Geneviève-böckerna av Jack Yeovil (pseudonym för Kim Newman):
Drachenfels
Geneviève Undead (novellsamling)
Beasts in Velvet
Silver Nails (släppt senare men samlar äldre material)

Novellsamlingar:
Ignorant Armies
Wolf Riders
Red Thirst

Konrad-trilogin av David Ferring:
Konrad
Shadowbreed
Warblade
Click to expand...

Det här är ett ultra bra förslag!!! Jag vill lägga till de första Felix and Gotrek böckerna till listan (de senare är lite sämre men de första är guld!) så: https://en.m.wikipedia.org/wiki/Gotrek_and_Felix

Gotrek Gurnisson is the greatest (or worst, depending on the viewpoint) Dwarven Slayer ever to have lived. This apparent contradiction is rooted in the nature of the Slayer Oath. Having committed a crime so terrible that only death in battle will serve as atonement, Gotrek has fought and slain numerous monsters, including hordes of orcs and Skaven, a giant, trolls, Chaos warlords and sorcerers, an entire Black Ark of Naggaroth and even a Bloodthirster of Khorne, and unfortunately (in his mind) lived to fight another day. His inability to find the heroic end he seeks begins to take its toll after a time.


Felix Jaeger is Gotrek's reluctant companion and "Rememberer." The black sheep of a rich Imperial mercantile family, he was initially a poet but was expelled from university after accidentally killing a student in a duel. After Gotrek saved Felix from being killed in the Window Tax Riots in Altdorf, Felix, in a drunken stupor, swore a blood-oath to record Gotrek's doom so that his honor could be maintained and to let him be remembered by the world. A blood-oath was the gravest one a dwarf could make (even for a society obsessed with the sanctity of oaths), and so Felix was compelled to travel with Gotrek. A major theme in the novels is the tension within Felix between his desire to settle down in peace and comfort, away from the danger of being Gotrek's companion, and his longing to escape the banalities of civilized Imperial society for a life of heroism and adventure, and it is this conflict that shaped much of his relationship with Gotrek and his family.
 
Det är svårt att bara välja en bok, men böckerna om Genevieve är de som utspelar sig mest i Imperiet. Drachenfels är rätt specifik, men kan vara bra att läsa om man ska hänga med i resten (och inte vill få slutet avslöjat). Tales of Orfeo är några av de bästa men utspelar sig i utkanterna av The Old World. Konrad-böckerna är mer fokus på folk som slåss, så de skiljer sig nog mest åt från Enemy Within. En enkel lösning om du har lite ont om tid innan spelandet kommer igång skulle nog vara att kika i novellsamlingarna, även om kvaliteten kan vara lite ojämn (Stephen Baxter hade till exempel rätt svårt att få grepp om settingen). Novellsamlingarna innehåller dessutom William King's första noveller om Gotrek och Felix som också har mest koppling till den äldre versionen av Warhammer i rollspelet. Så gott som alla böckerna är dock ur tryck sedan länge, så du kan behöva ta till Google (mer behöver nog inte sägas).


Men om du är villig att bara hoppa rakt in så skulle jag nog säga att Beasts in Velvet kan vara bäst att börja med om man vill ha mest information och stämning så snabbt som möjligt.
 
cogitare;n242432 said:
Check! Då vet jag att CD inte är för mig med andra ord :)

Inte för att jag hade tänkt börja spela det men alltid bra att hålla sig informerad.
Click to expand...
Kanske bara jag som är trög, men jag fattar faktiskt inte hur man kan diskutera såpass små detaljer... i ett "spel" som Cthulhu Dark?!

Jag menar, det spelet har ju (i princip) inga regler, det är ju bara slå 1-3 tärningar, slå högst... så hela "alver bättre än mänskor" grejen är ju ändå bara färg, något som spelarna målar upp. Det finns ju ingenting specifikt i reglerna.

Jag menar inte detta som någonting negativt... bara att jag inte kan förstå hur man kan tycka CD är spelet för mig eller inte spelet för mig baserat på något så 100% löst och icke regelbaserat....?

Om man gillar eller ogillar CD skulle jag trott det berodde på om man gillar eller ogillar regler i största allmänhet? Ser inte hur CD stöder eller inte stödjer specifika regelkoncept överhuvudtaget, bortsett från "det blir vad man gör det till".

Jag menar, CR är ju i princip "se vems tärning slog högst - tolka sedan detta helt fritt". Då går det ju inte ogilla spelet för att det "gör" alver bättre än mänskor...?
 
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top