Stranger Things 5

Bra avslut. Det här är inte det bästa som gjorts på TV, långt ifrån, men det är bra. Suspension of disbelief får dock bära ett tungt lass, och det känns som att det är ett tyngre lass än det brukar vara när man kollar Stranger things. Det som står ut mest är att TV-serien förlitar sig extremt mycket (ibland flera gånger på avsnitt) på "Hjälte-person gör helt galet påstående om hur saker fungerar, men eftersom de sa det med stor övertygelse så är det så saker fungerar nu. Bevis som stärker teorin är att de VERKLIGEN vill att det ska vara sant."

Med det sagt fortsätter Stranger things att vara jätteunderhållande TV och det långa epilogen är guld värd, önskar att alla TV-serier kände sig säkra nog att riktigt slafsa på med epilogen. Scenen med Jonathan, Steve, Nancy och Robin på taket är säsongens bästa scen.
 
Får väl ändå anses bli typ ”number 1 tema-serie” för oss här på rollspel.nu 👍

Vi i soffan spekulerade om Eleven+Kali+Henry gemensamt skulle rädda allt då de tillsammans skulle maxa tärningsresultatet i D&D =nr11+nr8+nr1=20🎲.
Det slarvade dom bort. 😉
 
Mundo said:
Bra avslut. Det här är inte det bästa som gjorts på TV, långt ifrån, men det är bra. Suspension of disbelief får dock bära ett tungt lass, och det känns som att det är ett tyngre lass än det brukar vara när man kollar Stranger things. Det som står ut mest är att TV-serien förlitar sig extremt mycket (ibland flera gånger på avsnitt) på "Hjälte-person gör helt galet påstående om hur saker fungerar, men eftersom de sa det med stor övertygelse så är det så saker fungerar nu. Bevis som stärker teorin är att de VERKLIGEN vill att det ska vara sant."

Med det sagt fortsätter Stranger things att vara jätteunderhållande TV och det långa epilogen är guld värd, önskar att alla TV-serier kände sig säkra nog att riktigt slafsa på med epilogen. Scenen med Jonathan, Steve, Nancy och Robin på taket är säsongens bästa scen.
Click to expand...

Serien har ju sedan dag 1 kört hårt på rollspels-logiken (DnD spelandet är ju inte bara kuriosa och referens, utan det tematiska godset genom hela serien), så det är inte mer än passande att scenerna där "gruppen av ragtag-hjältar sitter och pratar ihop sig om vad de skall göra, baserat på vad de tror är vad som pågår, och utför sedan planen" är såpass återkommande grepp i serien.

Den stora narrativa skillnaden mellan Stranger Things och en rollspelkampanj är ju att tärningarna för ST gänget alltid rullar 20, men jag tror inte den vanliga TV-publiken riktigt hade uppskattat att det blir en TPK mitt i allt och sedan dyker Mick, Duster, Twelve, Wall, Mox och Luqeoius plötsligt upp och bara fortsätter kampanjen.
 
Last edited:
adrian_of_arcane_lore said:
Serien har ju sedan dag 1 kört hårt på rollspels-logiken (DnD spelandet är ju inte bara kuriosa och referens, utan det tematiska godset genom hela serien), så det är inte mer än passande att scenerna där "gruppen av ragtag-hjältar sitter och pratar ihop sig om vad de skall göra, baserat på vad de tror är vad som pågår, och utför sedan planen" är såpass återkommande grepp i serien.

Den stora narrativa skillnaden mellan Stranger Things och en rollspelkampanj är ju att tärningarna för ST gänget alltid rullar 20, men jag tror inte den vanliga TV-publiken riktigt hade uppskattat att det blir en TPK mitt i allt och sedan dyker Mick, Duster, Twelve, Wall, Mox och Luqeoius plötsligt upp och bara fortsätter kampanjen.
Click to expand...

Absolut, det är bara iögonfallande ofta hur de nästan alltid har helt rätt eller i alla fall nästan helt rätt nästan helt utan något som stärker deras tes mer än en känsla, och det blev speciellt iögonfallande i denna säsong, då det narrativa knepet används flera gånger varje avsnitt.
 
Sett avsnitt 1 nu. Man får anstränga sig lite för att inte ifrågasätta så mycket. Tur att man gillar karaktärerna (förutom Hopper, han kan skita ner sig).
 
Jag såg sista säsongen med min dotter som är 15 och är ett extremt stort fan av serien. Hon har delar av rummet fyllt med prylar relaterat till serien och hon var så extremt hypad inför sista avsnittet så vi såg det när det släpptes vid 02:00 eller däromkring. Jag tyckte slutet var ok, inte wow men inte heller blä. Min dotter var dock oerhört besviken och hela hennes gäng med tjejkompisar har nu sedan avsnittet släpptes konstant pratat om hur besvikna de var. Min upplevelse är att min dotter och hennes kompisar tyckte det här var lika dåligt som jag tyckte sista säsongerna av Game of Thrones var. Jag tyckte som sagt att slutet var ok, svårt att göra en perfekt landning med så många karaktärer och striden i slutet var väldigt medioker. Men jag var inte besviken och bitter som min dotter och hennes kompisar var/är, men så var jag inte lika emotionellt investerad i serien heller, även om jag följt den från första säsongen.
 
Minimoni said:
Men jag var inte besviken och bitter som min dotter och hennes kompisar var/är, men så var jag inte lika emotionellt investerad i serien heller, även om jag följt den från första säsongen.
Click to expand...

Har du fått reda på vad det är hon vart besviken över?

En av de saker jag tycker är spännande med Stranger Things är hur oerhört populär serien blev bland rätt unga tonåringar och tweens någonstans runt säsong 4. Har kompisar vars barn var i kanske 11-12 års åldern när säsong 4 kom och blev helt fanatiska Stranger Things-fans.

Något jag tyckte är både kul och spännande med just denna serie som när den kom från början var så otroligt målgruppsinriktad mot typ millennials och Gen X, alltså folk i ungefär samma ålder som Dufferbröderna själva (dom är födda 84). Jag skulle verkligen kunna tänka mig att upplevelsen av slutet är väldigt generationsbundet, det är ju en serie som är skapad av folk i 30-40 års åldern, i mångt och mycket med det som den tänkta publiken, där mycket av det som är seriens själva innehåll är coming-of-age berättelsen som ju är till för en sådan publik, och kanske inte alls lika intressant för någon som själv inte är där än.
 
adrian_of_arcane_lore said:
Har du fått reda på vad det är hon vart besviken över?

En av de saker jag tycker är spännande med Stranger Things är hur oerhört populär serien blev bland rätt unga tonåringar och tweens någonstans runt säsong 4. Har kompisar vars barn var i kanske 11-12 års åldern när säsong 4 kom och blev helt fanatiska Stranger Things-fans.

Något jag tyckte är både kul och spännande med just denna serie som när den kom från början var så otroligt målgruppsinriktad mot typ millennials och Gen X, alltså folk i ungefär samma ålder som Dufferbröderna själva (dom är födda 84). Jag skulle verkligen kunna tänka mig att upplevelsen av slutet är väldigt generationsbundet, det är ju en serie som är skapad av folk i 30-40 års åldern, i mångt och mycket med det som den tänkta publiken, där mycket av det som är seriens själva innehåll är coming-of-age berättelsen som ju är till för en sådan publik, och kanske inte alls lika intressant för någon som själv inte är där än.
Click to expand...
Håller med i allt du skriver. Jag visste inte ens att min dotter var ett så stort fan av serien tills hon för kanske ett år sedan började köpa prylar relaterade till serien samt att hon och de i hennes umgängeskrets började prata väldigt mycket om den. De har haft ”Stranger Things sleep over” där de varit en hel hög med tjejer som sovit över och haft tjejkväll med fokus att plöja serien från början. Detta då min dotter och de i hennes ålder inte riktigt var med på tåget när de tidigare säsongerna släpptes. Så inget konstigt där förutom just att serien tycks ha slagit mer bland de som just nu är i tidiga tonåren än vad iallafall jag hade trott att den skulle göra. Jag gillade ju serien initialt då den påminde mig om min barndoms underhållning som The Goonies och andra liknande filmer då jag när som fyller 44.

Exakt vad min dotter och hennes vänner ogillade kan jag bara gissa om då jag försöker att inte tjuvlyssna på hennes samtal med vänner mer än det jag råkar höra. Men vad jag förstått så ogillade de att Eleven och Mike den här säsongen inte alls tycktes gilla varandra på ett romantiskt plan. Min dotter och hennes vänner gillar även Millie Bobby Brown väldigt mycket och ville vad jag förstått se att Eleven och Mike blev ett par. De ville även att Nancy och Jonathan skulle bli ett par, så det kanske är så enkelt att just tjejer i den åldern rent generellt hade föredragit ett mer romantiskt slut eller så är min dotter och hennes vänner kanske undantaget… Jag vet faktiskt inte. Men jag kan delvis förstå önskan att iallafall se Eleven och Mike som ett par då det har varit en röd tråd genom alla tidigare säsonger även om jag som vuxen inte lägger så stor vikt vid att det inte blev så.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top