Tror faktiskt det är rent av värre för nya spelare. Vad vi lär ut med räls är ju att allt viktigt redan är beslutat av någon annan och det som finns kvar blir att gestalta en karaktär i väntan på att SL ska ge en subtil hint om nästa ledtråd eller rälsbuss vidare.
Det är ju precis det jag skriver några inlägg efter det citerade, att det är hur- och i vilken situation som rollpersonen använder sitt vapen som är det intressanta. Om valet ligger i att rollpersonen valt en viss färdighet, är det kanske inte ens ett möjligt val i en senare situation.
Jo det är lite konstigt att de som strider bara tränar med en sorts vapen. Att vara expert på pålyxa men knappt veta var den vassa änden på en kniv finns är knappast realistiskt. Allmän Närstridsfärdighet + bonus för specialisering löser detta till viss del.
För min del anser jag det mer troligt att tränar man för strid så är man bättre med kniv än någon som inte tränat även om man bara tränat för pålyxa.
Jag har nyligen gjort en kovändning angående detta tycker att system mastery är bra och fint. Jag brukar säga till mina spelare att de får powergejma bäst de kan och vill.
Medhåll på detta. Särskilt tråkiga är de att försöka läsa som SL - samt att spelleda. Jag skulle vilja skiva om den klassiska sägningen "don't prep plot, prep situations" till "don't prep locations, prep situations".
+1 helst inga allmänna gemensamma egenskaper.
Jag har inget emot system mastery per se, det är bara att rollspelssystem duger inte till för det av anledningarna jag angav.
Svar ja, om rimlighet fyller någon som helst funktion i spelet och narrativet. Den som bara har en dolk är utsatt för som minimum en nackdel (på en öppen yta utomhus, det är att föredra i en trång och krökig tunnel).
En sak jag saknar i många spel är värdet av att faktiskt ha erfarenhet av strid. I BRP-spel är världmästaren i pistolskytte automatiskt en extremt farlig fiende, helt oberoende av om han vet någonting om strid, medan i verkligheten taktiskt sinne, kyla, att inte paralyseras av situationen, situational awareness och så vidare är mycket viktigare än exakt hur precist du kan skjuta.
Skulle du få spel om pistolskytten plockade upp ett prickskyttegevär och sköt bra med det? Det är det som inlägget grundade sig på.
Det här är hela grejen med ett svärd. Ett svärd är inte ett jättebra vapen i sig, men det är ett sidearm, som du kan ha med dig och på dig. Det är bra som reservvapen och för situationer där du inte kånkar omkring på din pålyxa.
This is the way, under förutsättning att specialisationen är större än vad den t.ex. kan vara I WoD, där den bara är en gnutta flavor.
De flesta rollspelar krig, inte vardag. Men helt i linje med mitt inlägg…