SS Manticore. Rutland Space

En tekniker verkar ha dragit ut en panel och med lite smått panik kunnat sänka ned alarm ljudet till en lägre volym. Runt dig ropar några av de överlevande i matsalen ut sina positioner. Du noterar snabbt:
Det var mer en referens till ringandet i Rutgers öron. Men med det faktiska larmet nedskruvat kanske även ringandet i öronen lägger sig?
 
Jävla larm som tjuter också… Fan, Nyx hade ju visserligen sina lite speciella sidor men den där svarta sörjan var oväntat…behöver ta mig härifrån och låsa dörrslussen så det här livsfarliga inte tar mig och leta upp närmsta kom-central och varna övriga besättningen…

MAXA KOM-CENTRALENS VOLYM SKRIKER STÄNGAVGGRAAAAHIILAAAARMH-VETET…
 
Vad ända in i... Vad är det för fel på skeppet? Livsfarligt ju! Kom @Leon vi behöver snabbt lämna labbet och sätt oss i säkerhet!

LÄMNA LABBET TILLSAMMANS, SÖKA SÄKERHET
 
"Right, det var bättre. Tack! Nånting har gått allvarligt snett med skeppet och det är upp till oss att fixa det! Första prio är att få ordning på strömmen igen så vi får tillbaka full belysning och kontroll över alla funktioner! Enligt paragraf 18C-7.1 om nödsituationer tar jag tillfälligt befäll tills kaptenen dyker upp. Vi beger oss ner till maskinrummet och får ordning på det här!"

TAR KOMMANDOT! ORDERUTDELNING! MOT MASKINRUMMET (våning 4)!
 
Vad ända in i... Vad är det för fel på skeppet? Livsfarligt ju! Kom @Leon vi behöver snabbt lämna labbet och sätt oss i säkerhet!

LÄMNA LABBET TILLSAMMANS, SÖKA SÄKERHET
Säkerhet? Vi behöver klarhet! Och torra kläder. Finns här någon labbrock?

BYTER KLÄDER FÖLJER SILAS SPANAR
 
Observationsdäck – Däck 1, SS Manticore
Matsalen – Däck 2, SS Manticore

@Rymdhamster Säkerhetsofficer Rutger Hagman Du reser dig till din fulla längd, drar efter andan genom det tysta tjutet i öronen och ropar med fast röst över matsalens röra:
"Jag tar kommandot. Följ med om ni vill överleva."
Blicken sveper över folket. Några reser sig direkt – en blandning av tekniker, logistikarbetare och sårade med viljan kvar. Men Vincent Mörk står kvar med armarna i kors, och Gest Elpin lutar sig mot en vägg, stirrar på dig med den där sura blicken du känner igen. Ingen av dem följer efter. Det gör inget. Du har det du behöver – folk med händer och ben.
Ni tränger er in i hissen. Den gnisslar, darrar – men rör sig. Neråt. Men när dörrarna öppnas på våning 3, stannar den. Ett gnällande pip signalerar att systemet vägrar gå längre. På väggen blinkar två rödgula varningsrutor:
[DRIVSYSTEMFEL – SEKTOR 3]
[VAR: ARTIFICIELL GRAVITATION – OSTABIL]
Du kliver ut först. Korridoren lutar svagt åt sidan som om skeppet hade sjösjuka. Tyngdkraften känns inkonsekvent – du får anstränga dig för att gå rakt. En av teknikerna som följt dig pekar framåt med en orolig min.
"Hangar A och B har manuella korridorer ner till maskinrummet... eller, om vi har tur, kanske hissen vid Hangar B fungerar." Han ser inte särskilt hoppfull ut.

@Kungfetti Läkare Säv Thatcher har somnat i sin stol.

Forskningslaboratoriet – Däck 3, SS Manticore
@Arrikir Silas Blackmoore. Du lämnar labbet ihop med en lite blöt Astrogator Orb. Ute i korridoren märker du hur gravitationen är ostabil. Säkerhetsområdet är en bit nedför hallen, vilket är lite utmanande att ta sig nerför när dina fötter lämnar marken på olika ställen, eller så dras du mot väggen och behöver gå på väggarna för att ta dig ner.När ni till slut når säkerhetsstationen är det uppenbart att allt inte står rätt till. Rummet är i oredning – utrustning på golvet, skärmar med felmeddelanden. Två säkerhetsofficerare sitter på varsin bänk, såriga, bleka, och i färd med att plåstra om varandra. Bakom dem – från en av cellerna – hörs våldsamt bankande.
"Herr Blackmoore!" ropar en av officerarna så snart han ser dig. "Du måste kolla på Stina. Hon är helt… vild. Ögonen – de var svarta. Hon bankade på dörren och vi… vi hade inget val. Vi var tvungna att använda tazern och låsa in henne."
Bankandet fortsätter. Något metalliskt skrapar mot insidan av celldörren. "Snälla, du är vetenskapsfolk – vad fan är det där?"
-
@Leon Astrogator Orb Leonis. Du hittar en handduk för att torka av det värsta blöta i ansiktet, nacken och över kläderna. En labbrock hänger på en krok, lite kort i ärmarna, men det får funka när du tar av dig din blöta jacka och hänger den på kroken för att torka. Ute i hallen är det lite jobbigt igen med den ostabila gravitationen som får dig att nästan lite må lite illa med alla skiftningar. Du håller ögonen öppna. Världen känns sned, felkalibrerad.
Längre ner i korridoren ser du ett par kollegor – tekniker, kanske logistik – på väg mot andra våningen, mot sjukstugan. En av dem stannar till när han får syn på dig. Han ser ut att ha sprungit, flämtar lätt.
"Gå inte till Hangar B," säger han snabbt, rösten sprucken av stress.
"Syresystemet är paj. Vi hann ut… men två andra…" Han tystnar, biter ihop. "Jag såg dem. De dog där inne. Slet efter luft tills…" Han skakar på huvudet, ögonen blanka. "Håll dig borta därifrån. Det är en dödsfälla nu."

@God45 Rorsman Hampus Pike. Du kommer ihåg din skadade hand när du sätter press på den genom första hjälpen, Harry tar över och säger åt dig att bandagera dig själv, kanske kan du hitta medicin stationen inne i hangaren. "Du är fortfarande knuten runt mig, den där handen behöver ses över, ordentligt. Du kanske hittar ett sutur-bandage." Säger Harry medan han får sakta liv i den medvetslöse som andas lite djupare, hostar till och rycker till. Dörren in till hangaren är fortfarande öppen, gravitationen är fortfarande inte på. Du ser första hjälpen stationen inne på väggen till utrustnings rummet.

Lagret – Däck 4, SS Manticore
@Sidd Logistikofficer Devin Lafayette Du springer. Springer för livet, bort från det som en gång var Roy och Nyx, nu förvridna till något du vägrar kalla människor. Mot maskinrummet. Mot hjälp – eller åtminstone en dörr att låsa. Du svär högt över det oupphörliga alarmljudet – en skärande ton som skär genom hjärnan med varje blinkning av de röda lamporna.
Men så sänks ljudet.
En tekniker någonstans har lyckats. Sirenerna dämpas till en dov ton – fortfarande närvarande, men uthärdlig. Det blinkande ljuset skiftar. Från hysteriskt rött till ett lugnare, pulsande sken. Det får korridoren att kännas mindre som en dödsmaskin… och mer som ett skepp igen. För ett ögonblick andas du ut.

Information om skeppet.
🚀SS Manticore 🚀
 
Här är det uppenbart kaos. Jag tror vi måste till bryggan för att få översikt. En av er får följa med och rapportera

HISSFÄRDAS TILL BRYGGAN, REKRYTERA TEKNIKERVITTNE
 
Silas tar in rummet och spänner ögonen i säkerhetoffceren som pratade: " Vi har inte tid att ställa diagnos och undersöka Stina. Det måste vänta tills säkerheten återställts. Något är allvarligt fel med skeppet och om personal börjar bete sig... Märkligt betyder det att vi har stora problem att handskas med. Finns det en stasis-modul? Kan vi lägga Stina .. "på is" för tillfället? Vi behöver upprätta kommunikation till bryggan och få svar på vad #$@£¥ det är som händer"

BEVÄPNAR MIG, FÖRSÖKER KOMMUNICERA MED BRYGGAN
 
Okej team, tillsammans finns det inget vi inte kan göra! Det här är bara ett litet fartgupp på vägen mot ett fullt fungerande skepp igen! Service tekniker, få ordning på gravitationen. Ni andra, grabba tag i allt som ser användbart ut!

JUSTERAR TYNGDKRAFTEN! UTFORSKAR! KOLLAR HANGAREN!
 
Devin rabblar som ett mantra skeppets ordspråk:
”Mot sol färdas Manticore,
I nattens ljus,
med saliga drömmar
skapas gamla horisonter,
Till nya världar utan en tår”

HASTAR LUNKANDE MUTTRANDE TILL MASKINRUMMET
 
Observationsdäck – Däck 1, SS Manticore
Matsalen – Däck 2, SS Manticore
Läkare Säv Thatcher
har somnat i sin stol.

Forskningslaboratoriet – Däck 3, SS Manticore
@Arrikir Vetenskapsforskare Silas Blackmoore.
Ett nytt dunk hörs från säkerhetscellen. Tjock metall vibrerar svagt under dina fötter. Sedan – ett ljud du aldrig hört förut. Ett gurglande, våldsamt skrik, som om någon försökte andas och kvävas samtidigt.
Du vänder dig mot vapenskåpet – det är låst. Naturligtvis. Du har inte tillträde här. Ändå drar du handen över panelen, som om den mirakulöst ska känna igen dig. Säkerhetsofficer Malve Asp stiger fram, svettig men samlad, med handen på bältet. Hon ser dig i ögonen, allvarligt men inte fientligt. "Enligt paragraf 18C-7.1 om nödsituationer," säger hon, "tar jag nu befälet här inne. Vi försöker nå bryggan – det enda vi får tillbaka är surrande och rasp... som om någon andas genom trasig lungvävnad."
Hon tvekar ett ögonblick, söker din reaktion. "Kan du använda en pfazer, Blackmoore?" Hon knackar koden och vapenskåpet klickar upp. Insidan är enkel – två pfazers, ett reservbatteri, två rökgranater. Du hinner knappt svara innan hon fortsätter:
"Jag tänker försöka ta mig upp via de manuella korridorerna. Ventilationsgångarna eller underhållsschakten. Det är långsamt, men det kan ta oss förbi spärren till däck ett." Hon fäster pfazern i hölstret och vänder sig om, kastar en blick mot cellen där ljuden precis tystnat. "Vill ni hänga med?"

@Leon Astrogator Orb Leonis. Du vänder om, tillbaka mot hissen tillsammans med teknikerna. I korridoren springer du rakt in i @Rymdhamster Säkerhetsofficer Rutger Hagman, som just är på väg ut med en grupp omskakade besättningsmedlemmar. Du hör hans röst – skarp, auktoritär, kontrollerad. Någon måste ta kommandot, och Rutger verkar ha klivit in i den rollen.
Orb, ni kliver in i hissen – du och en av teknikerna. Du är fortfarande lite fuktig efter nödduschen och har fått på dig en av forskarnas labbrock, vilket ger dig ett märkligt vetenskapligt skimmer mitt i kaoset. Teknikern knappar in en manuell omdirigering och ni färdas upp mot däck 1.
Hissen öppnas med ett ryck. Observationsområdet är halvtomma – några överlevare irrar runt, förvirrade och tysta. Fönstren ut mot rymden är täckta av de automatiska skyddssköldarna. Inga stjärnor syns. Bara svart. Den röda indikatorn vid bryggdörren blinkar envist.
[NÖDLÄGE – SKROVLÄCKAGE DETEKTERAT – TILLTRÄDE SPÄRRAT]
Bryggan är låst. Inte bara med kod eller säkerhetsnivå – utan spärrad av ett nödsystem som endast aktiveras vid exponerat vakuum. Vad som finns där inne… vad som hände med besättningen på bryggan… det vet du inte. Och kanske vill du inte veta.
Säkerhetsofficer Rutger Hagman. Astrogator Orb kliver in i hissen igen, nu med en vit forskarrock hängande lite snett över axlarna. Han är blöt och ser fortfarande tagen ut. Du följer honom ner till däck 3, där en av serviceteknikerna jobbar intensivt vid ett öppet paneluttag.
”Vi har nästan stabilitet – ge mig bara—”
Ett plötsligt knäpp, ett fräsande ljud – och teknikern rycker till av en stöt. Lamporna fladdrar. Sedan händer det. Gravitationsfältet dör helt. Allt ljud blir dämpat när ni båda lämnar golvet och börjar sväva. Korridorerna på däck 3 är nu tyngdlösa. Skruvar, papper och verktyg svävar förbi som tysta satelliter. En känsla av overklighet sprider sig i kroppen – som om rymden själv trängt in i skeppet.

@God45 Rorsman Hampus Pike. Med virkgarnerna omkring dig dyker du in i det gravitationslösa utrymmet, det är något underligt med att se farkosten sväva fitt. DDet svider. Hela vägen in i benet. Men när det släpper greppet, sitter förbandet tätt och stadigt. Blodet sipprar inte längre ut. Fingrarna är stela, inte lika rörliga – men du har slutat blöda. Du är inte längre ett hinder för dig själv.
När du vänder dig om, så svävar även Harry utan gravitation och den nu vakna kollegan blir rädd. Tillsammans med Harry lyckas ni navigera er runt i hallen till Harrys kontor, där gravitationen funkar. "Vad i hela friden är det som händer egentligen." muttrar Harry och sätter den omskakade mannen i en stol. "Ingen svarar via kommunikations stationerna." säger Harry igen.
Sedan hörs det.
Ett slemmigt ljud. Blött och oregelbundet. Ni vänder er mot hörnet.
Ned genom en liten ventilationsöppning i väggen droppar något svart. Det rinner långsamt nedför metallen – tjockt, oljeliknande. Det glänser i rött ljus.

Det rör sig.

Lagret – Däck 4, SS Manticore
@Sidd Logistikofficer Devin Lafayette.
När du når maskinrummet slår värmen emot dig som en vägg. Luften är tjock av rök och kemisk lukt, och ljudet av flämtande kylfläktar, sprakande kablar och pressade röster fyller utrymmet.
Det är kaos.
Flera personer sitter lutade mot väggarna, insvepta i nödfiltsliknande tyg, med slarviga förband över brännskador och sår. Några hjälper till, andra bara stirrar. En tekniker spänner fast en kabel med skakiga händer. En annan skriker till när något glöder upp i fel färg. En av huvudreaktorerna blinkar rött. Ett blinkande, pulserande rött – som en tickande bomb.
Plötsligt hör du en röst över maskinbullret – hård, pressad och direkt:
"Du där! Vad fan händer där ute?!"
Maskinchef Edvina Larsson, klädd i en sotig overall och med ett rep av kablar över axeln, pekar mot dig med en svetsstång. Hon blöder från tinningen, men verkar inte ens ha märkt det. "Bryggan svarar inte! Jag saknar flera maskinister, systemet tuggar felkoder som om vi blivit överkörda av ett jävla svart hål – och hiss jäveln står still! Vad vet du?!" Alla runt dig stannar kort upp. Någon hostar. Ett alarm piper som en hjärtpump på sista batteriet.

Information om skeppet.
🚀SS Manticore 🚀
 
Silas Blackmoore tittar på pfazern i sin hand. Han spänner blicken i Säkerhetsofficer Malve Asp. "Klart jag vet hur en pfazer fungerar, jag lyssnade på säkerhetsgenomgången." Han fortsätter sen: "Om du tror att vi kan ta oss fram säkert så följer jag med, jag vill gärna få en klarare bild över situationen". Silas tittar mot ventilations trumman och sedan på Malve. "Hmm låt oss hoppas att det fortfarande går att ta sig fram där inne." Han tillägger med ett sarkastiskt leende
"Damerna först..."

FÖLJER SÄKERHETSOFFICEREN GENOM MANUELLA KORRIDORERNA.
 
Edvina! Hjälp till att låsa slussen till korridoren och släpp inte under några omständigheter in nån för det verkar sprida sig nån livsfarlig utomjordisk smitta bland besättningen…det verkar vara besatta av nån svart sörja…

Vad gör jag här?

Devin börjar förklara (osammanhängande babbla) för maskinchefen oerhört viktigt statistik angående förnödenheter, lager och resurshantering för fartyget och att det är av största betydelse att jag genast får klarhet i varför order inte efterlevs enligt reglementet!

SAMLAR SORTERAR KATEGORISERAR STAPLAR FAMLAR
 
Well... jag bad dem att stabilisera tyngdkraften och nu verkar den ju i alla fall vara jäkligt stabilt avstängd!

"Bra jobbat! Nu behöver vi inte oroa oss för att falla upp i taket i alla fall! Kom ihåg er 0G-träning! Varje utövad kraft generar en lika stor motriktad kraft! Följ mig!"

0G-NAVIGERAR B-HANGAREN! UNDERSÖKER SKEPPEN! VERKTYGSINSAMMLING!
 
Last edited:
Back
Top