Just nu har jag av misstag ramlat rakt in i Cyberpunk 2013. Där jag har så oerhört svårt för Cyberpunk 2020 som mest känns som halvtrist anime utan någon form utav tematisk ompf så känns istället Cyberpunk 2013 som Gibson rakt av, stenhårt, oförlåtligt och väldigt väldigt laddat. Jag diggar det rakt igenom och står just nu högt upp på listan över spel jag vill spela. Överlag så står många äldre mer traditionella spel på listan, framförallt spel precis som Cyberpunk 2013 som bara dryper av Story Now, men också grejer mer lämpade för Right to Dream så som Traveller och MERP/SRR. Jag har en grej för SRR. Jag tror inte jag fick spela tillräckligt som ung. Jag tittar på det, framförallt omslaget till första svenska utgåvan. Det fullkomligt dryper av känsla, hela äventyrargänget som stannar upp, vilar ut sig och bara väntar på vad som komma skall. Möjligt ett Burning MERP vore lämpligt att sparka loss med... hmm.
Glömde mitt senaste hangup, som kom idag, jag hade helt missat att det skapats ett Heavy Metal-orakel för In a Wicked Age och när jag klickade in mig och två slumpresultat gav mig följande blev jag helsåld:
- A dusty, sun-baked arena, where battles between chosen champions are fought to the death on bloody sand.
- A hunting party of noblemen and their servants, on safari through the poison jungles.
- The fossilized skeleton of a great beast, sheltering a village of primitives beneath its arching ribcage.
- Someone implanted with the larvae of a Hive Queen, doomed to become food for the Swarm.
eller
- A cache of high-technology relics from the days of the Ancient Men.
- A dancer-assassin, trained to sacrifice her life for the kill, now unfortunately in love with her target.
- A self-aware computer, long-ago gone mad, now worshiped as a god.
- A vast, formless creature, absorbing and consuming entire villages, leaving nothing living in its wake.
Kanske, på wrnu, mer den mest obstinata, den mest mest åsikter om hur spelat skall och bör spelas och den som tjoar högst om det? 
