Rymdhamster läser Sagan om Ringen [Spoilers]

Rymdhamster

ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Joined
11 Oct 2009
Messages
8,968
Location
Ludvika
Book 2, Chapter 3 - The Ring goes South
I vilken våra hjältar springer runt i snön.

Inte mitt favoritkapitel hitills, men innehöll definitivt väldigt mycket intressanta grejer, det mesta kring karaktärerna.

Angående mina funderingar kring Boromir i förra kapitlet så finner jag det mycket humoristiskt att han i det här kapitlet bokstavligt talat "toots his own horn". Men jag har grunnat vidare på det där och tror nu att jag lägger in allt för mycket moderna tolkningar i min läsning av Boromir. Jag tror inte han nödvändigtvis är en gliring mot USA, utan snarare en gliring mot Officierare. England har ju en lång historia av fisförnäma galningar till officerare som viftar med käppen och vägrar ducka. Som tycker att krig skall utkämpas så som de utkämpats de senaste fyrahundra åren oavsett vilka teknologiska framsteg som har gjorts. Jämfört då med Aragorn som mer verkar ha tempererats av sin tid i skyttegravarna och inser att nya tider kräver nya taktiker.

Men jag är glad att Boromir också får visa sig vara både smart och driftig (på ett bra sätt) i det här kapitlet. Han insisterar på att de ska ta med sig ved från låglandet, i fall de hamnar i valet mellan att frysa ihjäl i hemlighet eller avslöja sig själva och överleva, baserat på hans tidigare erfarenheter. Han är ju också den som tar initativet och leder räddningen av hoberna efter att allt gått åt skogen. Jag är nu betyldigt mer förtjust i honom än jag var efter förra kapitlet.

Vi får även se Gandalf använda magi! Ett sällsynt nöje tycks det mig. Och vi får även reda på att hans magi har klara begränsningar! Sen ser vi att alver faktiskt är lite speciella när Legolas springer runt ovanpå snön, och vi får veta att Gimli är väldigt kunnig i vart fall om geografi, och kan både de dvärgiska namnen OCH de alviska namnen på bergstopparna.

Vilekt är intressant. Vi får inte se några tecken på fientlighet mellan Gimli och legolas här. Det enda "konflikt" vi ser mellan alv och dvärg är när Gimli munhugs lite med Elrond angående värdet av ett löfte när Elrond poängterar att alla som följer frodo gör så av egen vilja och är fria att avvika när de vill, medan Gimli tycker att alla borde svära en ed på att följa företaget till slutet. Jag vet inte om det här är för att Elrond vet vad som kommer hända (har något svagt minne av att han kan se in i framtiden) eller om det bara tyder på en djup skillnad i filosofi och personlig läggning mellan alver och dvärgar. Men den faktiska fientligheten verkar än så länge vara ett personligt agg mellan dvärgarna från Bilbo, och kungen i mörkmården.

En annan sak jag slås av är hur mycket "downtime" det är. De sitter i Vattnadal och väntar på rapporter i två månader. Två månader för att hitta ett par döda hästar och en trasig mantel. Det gör mig konfunderad. Även om jag förstår att de vill ha information innan de ger sig av känns det som att de ger fienden väldigt mycket tid att omgruppera. Å andra sidan verkar världen och avstånden stora, så det kanske bara är min moderna tolkning utifrån en vana att information kan resa runt världen så snabbt som någon kan få upp sin telefon.

Faktum är att det är något jag borde fundera mer över när jag spelleder fantasy. Information torde inte röra sig snabbare än någon kan resa, och även då kommer de ta ytterligare mycket tid att få någon faktisk bekräftelse på att det man hör kan vara sant.

Men min favoritgrej i det här kapitlet? Att berget själv är ondskefullt. Vi har ju redan sett det i form av gamla skogen, och det är lite tvetydigt om det verkligen är berget, eller om det är Saurons/Sauromans inflytande som gör det. Men i mitt huvud är har nu berget helt klart en egen vilja. Och det här är nog något jag vill införa mer i mina fatansykampanjen, att låta själva platserna ha en egen disposition som sedan påverkar vad som händer där.

Jag vet inte varför det här slår mig som revolutionerande just nu, jag är väl bekant med konceptet genius loci, men jag antar att Tolkien kanske helt enkelt har ett värde som inspiratör.
 

Rymdhamster

ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Joined
11 Oct 2009
Messages
8,968
Location
Ludvika
Ooo, och ett särskilt shout out då Tolkien faktiskt har med ett "gearing up montage"! Älskar sånna! Gillar också specifikt att de tar "little gear of war" för att de sattsar på diskretion snarare än strid. Något jag känner att man borde försöka få in mer av i rollspel: att Rustning kanske inte är det bästa valet alla gånger ens för krigaren.

Men en sak som verkligen slår mig: Vi vet att Aragorn är en regelbunden gäst hos Elrond. Och det är Aragorn som haft det trasiga svärdet i sin ägo hela tiden. Men han har ändå väntat till nu med att få det lagat...

Jag tycker det är väldans coolt och det får mig att börja grunna lite. Är det bara att Aragorn har en känsla för dramatik, och ville vänta till rätt ögonblick? Eller är det för att svärdet nu kommer att avslöja honom? Jag gillar verkligen tanken på att han avsiktligt har behållt svärdet trasigt för att det gjort det mycket svårare för fienden att spåra honom, men att det nu är dags att svinga det med dess fulla kraft.
 

erikt

Swordsman
Joined
21 Feb 2014
Messages
601
Att Aragorn har väntat med att reparera svärdet är en sak. Vad som förvånar mig är att han burit omkring på det trasiga svärdet - jag har svårt att förstå poängen med att släpa runt på ett trasigt svärd när han hade kunnat lämna det i säkert förvar i Rivendell.
 

Mekanurg

Blå eminens
Joined
17 May 2000
Messages
6,537
Location
Port Kad, The Rim
En annan sak jag slås av är hur mycket "downtime" det är. De sitter i Vattnadal och väntar på rapporter i två månader. Två månader för att hitta ett par döda hästar och en trasig mantel. Det gör mig konfunderad. Även om jag förstår att de vill ha information innan de ger sig av känns det som att de ger fienden väldigt mycket tid att omgruppera. Å andra sidan verkar världen och avstånden stora, så det kanske bara är min moderna tolkning utifrån en vana att information kan resa runt världen så snabbt som någon kan få upp sin telefon.
Elrond skickar faktiskt ett par budbärare över Dimmiga bergen till Galadriel i Lothlórien och behöver invänta deras återkomst. Detta omtalas dock bara i förbigående utan att nämna plats- eller personnamn.
 

Rymdhamster

ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Joined
11 Oct 2009
Messages
8,968
Location
Ludvika
Book 2, Chapter 4 - A Journey in the Dark
I vilken våra hjältar ger sig ner i mörkret under bergen.

Två kapitel på en helg, vad har hänt? Well... jag var sjukt nyfiken på det här kapitlet, så jag kunde inte hålla mig. Resan genom Moria har alltid varit min favoritepisod sen långt innan jag hörde talas om Rollspel och Dungeoncrawling, fast då kanske framförallt från den gamla rotoskopade filmen och seriealbumet jag hade när jag var liten. Jag var väldigt nyfiken på att se hur orginalet skulle te sig, då jag inte hade något minne av det alls från tidigare genomläsningar.

Jag var också orolig att det skulle vara rätt dåligt skrivit, utifrån min tidigare teori om vad Tolkien gillar att skriva. Men jag är glad att se att min oro var ogrundad och det här kapitlet kommer att hamna i mina anteckningar som värt att läsa om som inspiration. Tolkien har verkligen fått till den nästan klaustrofobiska känslan av ett tryckande mörker där alla möjliga faror lurar precis bortom ljuskäglans räckvidd, något som definitivt går förlorat i filmerna.

Också alla andra coola saker så klart: skuggvargar som anfaller i natten, läskiga sjöar där det inte brukade finnas någon sjö, naturen har förändrats och förvildats sen tidigare besök, "hemliga" dörrar skyddade av gåtor, väktaren i vattnet, hammarslagen i djupet... även om jag ofta är väldigt kritisk till Tolkiens skrivande har jag aldrig stuckit under stol med hans bidrag av idéer till fantasy. I det här enda kapitlet har han fler coola idéer än vad andra författare har i hela böcker.

Kul att se att det är Boromir här som kastar sten i sjön, inte Merry och Pippin. Som vanligt är det filmerna som dummat ner hoberna för "komik" antar jag. Även om det är Pippin som kastar sten i brunnen senare.

Vad gäller väktaren i vattnet var det något som jag genast googlade på för att få mer information, men hittade inte mycket. Jag antar att det är för att det helt enkelt inte finns så mycket? Är det någon som vet någon mer bakgrund, eller har exempel på de här andra hemsketerna som tydligen finns djupt under bergen (förutom Balrogen då, som kommer senare)?

Eftersom det här kapitlet också innehåller en av mina favoritsånger från sagan om ringen (näst efter "dwarven song of old wealth") så länkar jag här också till mitt favoritframförande av den sången. Knappast hur Gimli hade framfört den, men bra ändå. Kul att Gimli faktiskt får sjuga, det är mer i stil med hur jag ser på dvärgar, snarare än den rapande ölpimplaren vi får se i filmerna.

 

erikt

Swordsman
Joined
21 Feb 2014
Messages
601
Det finns egentligen ingen information alls om Väktaren i Vattnet, eller om de namnlösa varelserna djupt där nere.
Vi får (långt senare) veta att Sauron inte vet något om dem, då de är äldre än vad han är, men det är allt.
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
10,670
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Det finns egentligen ingen information alls om Väktaren i Vattnet, eller om de namnlösa varelserna djupt där nere.
Vi får (långt senare) veta att Sauron inte vet något om dem, då de är äldre än vad han är, men det är allt.
För kontext där bör påpekas att Sauron är äldre än all materia i universum...
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
2,692
Är det någon som vet någon mer bakgrund, eller har exempel på de här andra hemsketerna som tydligen finns djupt under bergen (förutom Balrogen då, som kommer senare)?
De diskuteras en del i Tolkienpodden avsnitt 38. Men så väldigt mycket klokare blir man kanske inte även om de har initierade teorier. Men det finns ju en del lovecrafteska konnotationer där.
 

Franz

Hero
Joined
4 Dec 2010
Messages
807
Du har ju återknutit till Tolkiens militära erfarenheter tidigare @Rymdhamster och i detta kapitel tycker jag att det går att dra paralleller till soldater som passerar fiendeland :)
 

God45

Lika viktig som Symbaroum
Joined
23 Oct 2012
Messages
12,749
Hur kan de vara äldre än Sauron om han är äldre än universum? :eek:
 

Franz

Hero
Joined
4 Dec 2010
Messages
807
Hur kan de vara äldre än Sauron om han är äldre än universum? :eek:
Kan det vara så att de är äldre än Sauron från och med att han började kalla sig Sauron. De är inte äldre än Mairon, vilket var hans tidigare namn.
 

God45

Lika viktig som Symbaroum
Joined
23 Oct 2012
Messages
12,749
Kan det vara så att de är äldre än Sauron från och med att han började kalla sig Sauron. De är inte äldre än Mairon, vilket var hans tidigare namn.
Ah, det makes sense.
 

Gutte

Veteran
Joined
15 Apr 2020
Messages
64
Körde inte gudarna på lite separat från varandra. Morgoth värvade väl sauron från någon annan gud dessutom. Dvärgarna var väl inte en del av den ursprungliga planen utan det var väl en gud som fick lite feeling och ville skapa något eget. Jag tänker att Morgoth satt i sitt lilla hörn och skapade det han hade lust med.
 

erikt

Swordsman
Joined
21 Feb 2014
Messages
601
Körde inte gudarna på lite separat från varandra. Morgoth värvade väl sauron från någon annan gud dessutom. Dvärgarna var väl inte en del av den ursprungliga planen utan det var väl en gud som fick lite feeling och ville skapa något eget. Jag tänker att Morgoth satt i sitt lilla hörn och skapade det han hade lust med.
Nja, just skapa var vad Morgoth (eller Melkor som han fortfarande hette då) väldigt gärna ville göra, men inte kunde göra helt på egen hand.

Världen skapades av att Ainur (Valar och Maia) sjöng fram den under Erus ledning. Melkor hade ... lite annan musiksmak än de andra kan vi säga, och införde en hel del dissonanser i sången, men det var ändå något som de allihopa gjorde tillsammans.
Dvärgarna skapades lite senare av Aule, men äkta liv fick de inte förrän Eru gav dem det samtidigt som han förlät Aule för det hela. Aule var för övrigt den Vala som Sauron ursprungligen tjänade.
 

Gutte

Veteran
Joined
15 Apr 2020
Messages
64
Tack för påminnelsen det lät bekant hade min stora Tolkien period för alldeles för längesedan.
 

Rymdhamster

ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Joined
11 Oct 2009
Messages
8,968
Location
Ludvika
Book 2, Chapter 5 - The Bridge of Khazad-dûm
I vilken våra hjältar hamnar i knipa.

Jag vet, men det är korta kapitel resten av boken. Mer överskådligt. Plus att det var sjukt spännande. Jag är faktiskt lite förvånad att det här kapitlet var så bra som det var (topp notch, kommer läsa om det här kapitlet flera gånger), eftersom jag dragit slutsatsen att Tolkien inte gillade att skriva sånt här. Det bådar gått för framtiden, fast samtidigt minns jag att jag tyckte första boken var rätt bra även förut. Vi får se hur det går. 100 sidor kvar av den här boken.

Så, jag vet att det är på modet att debattera om en Balrog har vingar eller inte. Jag tänkte vi kunde skippa det i den här tråden. Vi vet alla vad som står i kapitlet, men det finns samtidigt ingen lag som säger att vi inte kan hitta på vår egen sanning i våra egna huvuden =) I stället tänkte jag fråga det här: vad är er favoritavbildning av en balrog?

Och vad tusan är trummorna för något? Först trodde jag att det var balrogens hjärtslag, men det verkar inte så. Är det bara några orcher som trummar?

Och vad tusan var hammarslagen vi hörde i förra kapitlet?
 

erikt

Swordsman
Joined
21 Feb 2014
Messages
601
Och vad tusan är trummorna för något? Först trodde jag att det var balrogens hjärtslag, men det verkar inte så. Är det bara några orcher som trummar?

Och vad tusan var hammarslagen vi hörde i förra kapitlet?
Vi vet inte säkert vad hammarslagen eller trummorna kommer ifrån. Troligen orcher som signalerar, men det är bara en kvalificerad gissning.
 
Top