Remake av gamla rollspel

Jag har lite olika tankar här.
  • Jag tycker på ren princip att alla utgåvor av alla spel som någonsin släppts, borde finnas tillgängliga för alla alltid. Med det menar jag inte nödvändigtvis gratis, men om jag finge bestämma skulle varenda gammal bok till varenda gammalt spel som allra minst finnas ful-inscannad och köpbar på DrivethruRPG eller något. Just Drivethru har ju den distinkta fördelen av att inte innebära löpande kostnader; man bara laddar upp där och sen kan man glömma bort det hela. Då och då trillar det in nån krona.
För mig handlar det här om tillgänglighet och att jag hatar FOMO. Jag tycker inte att man ska behöva ha varit aktiv rollspelare under en viss period i ett visst land för att ha chansen att läsa och ta del av ett visst spel. Och digitalt bevarande av det här slaget är helt enkelt nästan gratis. Det finns inga anledningar att låta bli. Eller jo, men de har mer att göra med juridik (kluriga rättighetsgytter) eller ekonomi (man vill inte "förvirra målgruppen" eller whatever).​
  • Det enda gamla rollspel jag egentligen har en riktig relation till är Mutant Chronicles, och där sitter jag ju just nu och gör den remake jag alltid velat ha. Eller remake och remake, som jag hela tiden försöker säga till folk så är det ju inte en fjärde utgåva riktigt utan mer av ett sidospår, en "spinoff" kanske. En Elseworlds. Men jag är fullt medveten om att de som verkligen älskade den superplottriga och jättecrunchiga 3e ändå kommer vara besvikna och istället önska sig mer av den versionen. Lite som en del av oss föredrog 1/2e och hellre sett en uppsnoffsad version av det än den "vrid upp allt till 12 med stargates och rymdflottor"-version som var 3d. Jag vill vara tydlig med att jag respekterar 3e, Modiphius gjorde väldigt mycket bra. Det föll bara inte riktigt mig på läppen personligen.
(Gud vad jobbigt det blev nu; jag känner att det projektet rör sig extremt långsamt just nu men det har varit så jäklarns mycket skit i vardagen på sistone…)​
  • Jag skulle vilja se nyutgåvor och uppdateringar av alla mina gamla spel. Rotsystem är ju på väg i något slags 2.0 även om det projektet är nedprioriterat. Kutulu fick alldeles nyss en lätt uppiffad version i samband med att jag och Eloso gick lite skilda vägar. Men jag skulle vilja göra nya More than Human, Null State, Evolutionens Barn och VÄRMEDÖD också. Jag har idéer till dem allihop!
 
När nya förändrade och bearbetade versioner av gamla spel ges ut kallas de traditionellt för nyutgåva eller editions. ADnD och DnD 5e är olika utgåvor (editions) av samma spel, såpass förändrade att de lika gärna kunde varit olika spel och att osämja råder om vilken utgåva som är bäst. DnD 5e är inte en "remake" på ADnD, det är en hollywood/datorspelsterm som vi har egna etablerade begrepp för redan.
Ibland är det ändå relevant att prata om remakes även i rollspelssammanhang, kan jag tycka. Vampire: the Masquerade, Second Edition, var alldeles uppenbart en ny utgåva av, ja, Vampire: the Masquerade (I mean, obviously). Revised Edition var ännu en ny utgåva, fortfarande samma spel. Vampire: the Requiem var däremot en remake.

Man kan förstås tycka att det bara är ett helt annat spel. Och visst, det är det ju. Men man har ju helt uppenbart valt att göra samma grej en gång till, fast med mestadels annan lore och andra regler (på ett sätt som går längre än vad man brukar se i en ny utgåva). »Remake« känns som en bra beskrivning för det, tycker jag.
 
Skillnaden mot romaner är förstås att rollspelare gärna köper en rad förändrade versioner av samma regelbok (det är rollspelsbranschens centrala business model), medan det är väldigt ovanligt att en bokläsare vill köpa en förändrad version av en roman. Ett av de få exemplen på det senare som jag minns nu är att Heinleins pre-hippie-hippieroman Stranger In A Strange Land gavs ut i en ostruken version efter manuskriptet, 30 år efter förstaupplagan. Massa extra flum och snusk.
 
Ja!! Ge mig ett bra generiskt vikingaspel (dvs som funkar både för gå i viki g och leva hemma på gården).
Sålänge man kan ge en någorlunda bra bild av livet under järnålderns Skandinavien, balansera livet på gården, relationen med grannarna och inte balla ur och köra full usel stereotyp VIKINGAR WOO ut och plundra! Som hela skn gimmick. När vi ändå har mycket arkeologiska data och bild av hur livet var så känns det intressantare att iallfall grunda det där i vad vi vet om det historiska för att sen att sen erbjuda möjligheten att gå lite sin egen väg som spelgrupp.
 
Man kan förstås tycka att det bara är ett helt annat spel. Och visst, det är det ju. Men man har ju helt uppenbart valt att göra samma grej en gång till, fast med mestadels annan lore och andra regler (på ett sätt som går längre än vad man brukar se i en ny utgåva). »Remake« känns som en bra beskrivning för det, tycker jag.

Jag tänker att det helt enkelt inte är konstigare än att det är två olika spel.

Ungefär som att Warhammer: The Old World Roleplaying Game och Warhammer Fantasy Roleplay är två olika spel, det förra är inte en remake på det andra. Eller att Trail of Cthulhu inte är en remake på Call of Cthulhu.

Självklart kan man kalla det "remake" om man vill, men det är ju i så fall snarare för att den här diskussionen om begreppet nu finns i den här tråden och då finns det också ett incentiv till att leta efter exempel som kanske kan passa in i någon sorts definition. Utanför kontexten "vad innebär ordet remake i rollspelssammanhang" tror jag inte det naturliga är att betrakta Vampire: The Requiem som en "remake", utan som en uppföljare. Alltså ett nytt spel. Det var ju också så det beskrevs och marknadsfördes.

Skillnaden mot romaner är förstås att rollspelare gärna köper en rad förändrade versioner av samma regelbok (det är rollspelsbranschens centrala business model), medan det är väldigt ovanligt att en bokläsare vill köpa en förändrad version av en roman. Ett av de få exemplen på det senare som jag minns nu är att Heinleins pre-hippie-hippieroman Stranger In A Strange Land gavs ut i en ostruken version efter manuskriptet, 30 år efter förstaupplagan. Massa extra flum och snusk.

Ja, och det beror ju i sin tur på att rollspel och romaner är två distinkt olika medier som fungerar på helt olika sätt, och folk köper dem därför av helt olika anledningar.

Det är rätt sällan romaner får nya utgåvor med kraftigt förändrat innehåll, men det sker ju såklart det med ibland, Stephen King lade väl till sisådär 400 sidor i "The Stand" när nylanserades 1990.

Däremot verkar det ju finnas vissa typer av bokläsare som gärna köper flera olika utgåvor av samma skrifter. H.P Lovecraft-läsare verkar ju vara synnerligen förtjusta att köpa i princip samma berättelser om och om igen. Personligen föredrar jag där Penguin Classics olika utgåvor av Lovecraft då Lovecraftkännaren S.T Joshi har restaurerat dem utifrån originalmanus och Lovecrafts anteckningar, där så mycket som möjligt av den ibland väldigt grovhuggna redigering som skedde från framförallt Weird Tales redaktör är återställd. Till det är de fulla med fotnoter mm som är väldigt intressanta. Så utgåva kan absolut spela roll även bland skönlitterära böcker, även om berättelserna ytligt är desamma.

Det är verkligen inte bara bearbetning från författaren själv som ger mervärde till en ny utgåva av exempelvis en roman. Förord, efterord, fotnoter, kommentarer, illustrationer, fint omslag/formgivning mm kan absolut ge värde åt en utgåva. Inte ens en roman är bara en text.
 
Last edited:
Ett bra vikingarollspel är förstås BÅDE blodsfejd hemma vid mjödhallen OCH vikingatåg. Sommarsäsong och Vintersäsong.

Och lika delar Snorre Sturlasson, Frans G. Bengtsson och Hrafn Gunnlaugsson

Det hade jag köpt
 
Ser man till regelsystemet tror jag på en återgång till BRP, men kanske då i mer slimmad Järn-stil som redan föreslagits.
Jag är väldigt förtjust i MUA, och jag uppskattar verkligen Mutant Hindenburg som spel även jag jag hade velat ha ett BRP system som regler. Jag tror dock att MUA hade fungerat utmärkt som en faktisk "Remake" sett till uppdaterade regler. Jag finner tyvärr MUA:s regler som hopplöst föråldrade sett till vad jag vill ha av ett rollspel idag.

Hade jag fått önska fritt kring en "remake" hade jag mer än gärna sett antingen ett regelsystem baserat på Smitt i järn/Kopparhavets hjältar alternativt göra något i stil med det som Ligan gjorde med DoD23, dvs fokusera och göra reglerna snabba, effektiva och mer spelbara jämfört med tidigare.

Rent settingmässigt så hade jag gärna behållit Mutantskandinavien så som den beskrivs i UA. Jag tycker den har en bra balans mellan vildmark vs stad och mysterier att nysta i. Tycker om den pseudo 1800/1900 tals känslan som ges och vill gärna behålla den som den är.
Gillar som sagt även Mutant: Hindenburgs logiska utveckling i samhället och fokus, kanske fler böcker eller expansioner med mer av Skanderna och likt Österhavet modulen med fokus på en expanderade värld, hade varit intressant.
 
Back
Top