Christoffer
It's all pig.
Jag tänker mig alltid att de typiska fantasyvärldarna är så dominerade av monster och otyg att vildmarken inte behöver "skyddas", utan snarare att människorna behöver skyddas från den. Man behöver inte återställa några våtmarker, man behöver se till att monstren från våtmarken inte käkar upp ytterligare en vallpiga. Det är också där jag upplever skillnaden i hållning mellan ranger och druid – en ranger är någon som kanske lever i vildmarken, men i slutändan har i uppgift att värna "vanligt folk" från dess faror, medan druiden strävar efter att uppgå i vildmarken.
Jag läste frågan mycket mer öppen än att vi skulle hålla oss inom d&d:s ramverk,tråden är ju också startad i allmänna rollspelsforumet. Druid skulle jag tex inte ens ha som klass utan skulle passa utmärkt in under prästklassen utifrån hur jag skulle vilja se druider om jag skulle vilja ha dem i något eget skapat.
Men, eftersom du läser mig så väldigt bokstavligt så: Läs en självmedicinerande aktivist istället. Våtmarkerna i sig är inte poängen. Det kan väl vara ett skog, ett monster, en grupp djur, ett läge av varande som existerade innan civilisationen närmar sig. Vad som helst. Skulle jag skapa en rangerklass till b/x idag, eller om jag skulle ta avstamp från en ranger i något rollspel öht, skulle just existensen mellan civilisation och vildmark vara var jag skulle ta avstamp från och inte aragorn.