Personer i en by i svenska bondesamhället

Genesis said:
Ah, så är det såklart. Jag som är uppvuxen i Bergslagen tog det för givet att det fanns överallt.

Fast nu när jag tänker efter är det ju lite frestande att rakt av förlägga orten i Bergslagen istället …
Click to expand...

Då får du in bruket också!
 
Genesis said:
  • En fjärdingsman som ser efter lag och ordning i socknen
Click to expand...

Här vill jag lyfta att fjärdingsman var ett förtroendeuppdrag som utövades på deltid av någon som alltså också gjorde annat för att försörja sig. En grupp med en dubbel ställning i lokalsamfundet, som både en av oss och en statens representanten (= detta kan man göra drama av!). Varje socken/kommun hade c en sådan.

Över sig hade han länsman som i sin tur över sig hade kronofogden. Bägge dessa var statstjänstemän.
 
Skarpskytten said:
Här vill jag lyfta att fjärdingsman var ett förtroendeuppdrag som utövades på deltid av någon som alltså också gjorde annat för att försörja sig. En grupp med en dubbel ställning i lokalsamfundet, som både en av oss och en statens representanten. Varje socken/kommun hade c en sådan.

Över sig hade han länsman som i sin tur över sig hade kronofogden. Bägge dessa var statstjänstemän.
Click to expand...

I Troell-filmen Utvandrarna förklarar Robert för Arvid vilka personer som de måste lyda: husbonn, länsman, länsmans dräng, med flera högre upp i hierarkin.
 
Skarpskytten said:
Fast kolarna finns väl snarare i bergslagen, där det finns ett behov av träkol på nära håll?
Click to expand...
Den här artikeln verkar dock indikera att det fanns en del kolare även uppe i Norrland:
www.arbetaren.se

Från självhushåll till beroende kolare

Under det expansiva 1700-talet satsade staten och kapitalet på järnbruk norröver, bland annat i Västerbotten. Det ledde till att oberoende bönder rekryterades till specialicerade jobb med stort beroende till industrin, som kolmilare och arbetare vid masugn och smedja. Ett bruk som lever kvar...
www.arbetaren.se www.arbetaren.se

Det var skogen som lockade män att både köpa och anlägga nya bruk i Norrland på 1700-talet. Staten stöttade med skattefrihet under etablering och skog till kolning. För det var vad Norrland hade och mellansverige saknade – möjlighet att mila enorma mängder kol. Då var det till och med värt att frakta hit malmen vattenvägen från Roslagen.
Click to expand...
 
Genesis said:
  • Sedan finns det torpare, som om jag fattat det rätt arrenderar sin mark av bonden och betalar i natura till denne.
Click to expand...

Nja, det fanns faktiskt en del torp som var skattlagda och som därför var införda i jordeboken, men som jag fattar de var de rätt så få. Fram till 1881 var "torp" i allmännet ett mindre jordbruk som låg under ett hemman med ett bestäm hemmanstal i jordeboken och som i sig själv inte hade ett hemmanstal (om jag minns rätt) och inte heller var skattlagd. Ofta uppläts de mot dagsverken. Men när hemmansklyvning tilläts fritt från 1881, uppstod snabbt ett otal små till mycket små jordbruksfastigheter som var skattlagda men som var mycket mindre än vad bondgårdar (hemman) av hävd var. Många av dessa fastigheter började kallas "torp" som därmed fick den moderna konnotationen "liten bondgård". Mina föräldrar bor tex på en fastighet vi kallar för "torp" men som hade ett så på stort hemmanstal att den om den funnits på 1800-talet formellt sett hade varit ett hemman och inte ett torp.
 
Last edited:
Skarpskytten said:
Nja, det fanns faktiskt en del torp som var skattlagda och som därför var införda i jordeboken, men som jag fattar de var de rätt så få. Fram till 1881 var "torp" i allmännet ett mindre jordbruk som låg under ett hemman med ett bestäm hemmanstal i jordeboken och som i sig själv inte hade ett hemmanstal (om jag minns rätt) och inte heller var skattlagd. Ofta uppläts de mot dagsverken. Men när hemmansklyvning tilläts fritt från 1881, uppstod snabbt ett otal små till mycket små jordbruksfastigheter som var skattlagda men som var mycket mindre än vad bondgårdar (hemman) av hävd var. Många av dessa fastigheter började kallas "torp" som därmed fick den moderna konnotationen "liten bondgård". Mina föräldrar bor tex på en fastighet vi kallar för "torp" men som hade ett så på stort hemmanstal att den om den funnits på 1800-talet formellt sett hade varit ett hemman och inte ett torp.
Click to expand...
Okej, det var lite svårt för mig att hänga med i det där, men jag förstår det såhär:

  • Vi har ett hemman, en gård som är skattebelagd och har en del marker.
  • På den här gården finns ett mindre jordbruk, ett torp.
  • Det här lilla jordbruket har är i sig inte inskrivet i jordeboken, och därmed inte skattebelagt, men det ligger på hemmanets mark.
  • Den bonde som äger marken där torpet ligger kan därför låta någon bo i torpet.
  • Som ersättning jobbar den här personen för bonden och hjälper till på hemmanet. Alltså betalar genom sitt arbete. Alternativt kan man betala in natura (enligt Wikipedia) eller i reda pengar. Personen kallas för torpare.
  • Torparen har alltså lite egen mark, som han får bruka själv, och förutom att bruka den här marken behöver han arbeta ett antal dagar på året, typ under skördeperioden, åt bonden på dennes mark, som betalning för torpet och marken?
 
Känns som det kan vara på sin plats att lista vanliga ord kopplat till markägande, brukande och gård. Hemmanstal/mantal, uppbörd, avkastning, inägo, utägo, träda, äng, åker, teg, pharm,
younameit …
 
I barna i Bullerbyn finns en full skomakare och i Emil i Lönneberga finns Godtemplare och fattigstugan
 
Genesis said:
Vi har ett hemman, en gård som är skattebelagd
Click to expand...

Det är nyckelbegreppet. En mark som har en viss skattebörd(uppbörd) räknat som mantal/hemmanstal eller nåt annat uttryck som används för tillfället… alltså viss mängd skatt som skall betalas för den marken.

Den som har marken är ansvarig för att det sker. Odlar den mer än den behöver så äger den det som blir över.

En torpare, som får nyttja en hemmansägares mark kan göra det mot en avtalad uppbörd. Denne kan odla mer och ha över, den kan säkert också jobba med annat, tjäna reda pengar och betala med dessa istället.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top