Personer i en by i svenska bondesamhället

afUttermark

Swashbuckler
Joined
17 Oct 2011
Messages
2,016
När jag läste historia B på universitetet. Läste jag provinsialläkarerapporter från Bohuslän på 1800-talet. Läkaren skrev en massa personliga smågrejer i marginalen om fiskebönder som slp för mkt. Och alltid skulle bjuda på en sup.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,821
Location
Göteborg
Hmm. Frikyrka, nykterhetsförbund, godtemplare, lanthandlare, gårdfarihandlare, luffare, logdans … känns som det finns en hel del att ha med.
Luffare och gårdfarihandlare är såklart asballa, men per definition inte bosatta på platsen. Lanthandlare blir komplicerat beroende på var på 1800-talet jag lägger mig. Från Wikipedia:

En förordning i Kristoffers landslag från 1442 förbjöd handel på landsbygden och koncentrerade all handel till städerna.

År 1822 gav Kommerskollegium formellt män och kvinnor lika rätt att ansöka om tillstånd av landshövdingarna att öppna lanthandel, men i praktiken var myndigheterna restriktiva med sådana tillstånd: år 1833 fanns det fortfarande enbart 127 lanthandlare i hela Sverige (varav var 6 kvinnor och 5 av dessa hade ärvt handeln som änkor).

År 1846 blev det, såvida platsen låg mer än tre mil från en stad, tillåtet att öppna handelsbod i Sverige.[1] 1864 försvann också begränsningen på etablering innanför tremilsradien.
Den första svenska godtemplarlogen bildades tydligen 1879, så det är också inte riktigt vad jag är ute efter här. Och kyrka vill jag bara ha en, med den allsmäktige kyrkoherden i topp.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,821
Location
Göteborg
Här vill jag lyfta att fjärdingsman var ett förtroendeuppdrag som utövades på deltid av någon som alltså också gjorde annat för att försörja sig. En grupp med en dubbel ställning i lokalsamfundet, som både en av oss och en statens representanten (= detta kan man göra drama av!). Varje socken/kommun hade c en sådan.

Över sig hade han länsman som i sin tur över sig hade kronofogden. Bägge dessa var statstjänstemän.
Glömde att svara på detta. Tack för påpekandet. Vet du vad fjärsman tenderade att ha för ställning? Var det en skattebonde, en torpare, en dräng, en hantverkare?
 

Svarte Faraonen

Oenofil oikofob
Joined
12 Oct 2000
Messages
10,713
Location
Värnhem, Malmö
Luffare och gårdfarihandlare är såklart asballa, men per definition inte bosatta på platsen. Lanthandlare blir komplicerat beroende på var på 1800-talet jag lägger mig. Från Wikipedia:
Kringresande personer är dock en viktig del av den rurala existensen vid den här tiden. Tiggare är vanliga, och det finns regleringar på hur hushållen ska alternera mellan att försörja dem. Dock gäller detta enbart "lokala" tiggare – kringvandrande tiggare från främmande trakter kan trakteras mycket hårdare, och ibland drivas bort av någon gammal knölpåksförsedd soldat som har detta ämbete. Vissa hantverk och sysslor utövas också framför allt av kringvandrande personer – ofta romer/resande ("tattare" i tidens språkbruk). I vissa fall handlar detta om sysslor som är nödvändiga lite då och då, men där det inte finns tillräcklig efterfrågan för att de ska kunna vara bofasta, till exempel musik vid festligheter eller förtenning och andra sorters klensmide. I andra fall är det tabubelagda sysslor, framför allt sådana som har med hästar att göra. Att kastrera hästar eller hantera hästkadaver var något som var mycket illa sett, och det var anseendemässigt hart när omöjligt för en respektabel hemmansägare att syssla med det. Längre norrut sköttes denna typ av sysslor ofta av "sockenlappen", en samisk person som hade någon form av särskild boendedispens i utbyte mot att idka orena sysslor. Notera att även om denna typ av personer är "kringresande" så har de ofta ett fast boende i form av någon form av stuga eller liknande, i vilken de framför allt uppehåller sig under vintern.
 

Skarpskytten

Mellan två äventyr
Joined
18 May 2007
Messages
6,016
Location
Smålands golvbrunn
Okej, det var lite svårt för mig att hänga med i det där, men jag förstår det såhär:

  • Vi har ett hemman, en gård som är skattebelagd och har en del marker.
  • På den här gården finns ett mindre jordbruk, ett torp.
  • Det här lilla jordbruket har är i sig inte inskrivet i jordeboken, och därmed inte skattebelagt, men det ligger på hemmanets mark.
  • Den bonde som äger marken där torpet ligger kan därför låta någon bo i torpet.
  • Som ersättning jobbar den här personen för bonden och hjälper till på hemmanet. Alltså betalar genom sitt arbete. Alternativt kan man betala in natura (enligt Wikipedia) eller i reda pengar. Personen kallas för torpare.
  • Torparen har alltså lite egen mark, som han får bruka själv, och förutom att bruka den här marken behöver han arbeta ett antal dagar på året, typ under skördeperioden, åt bonden på dennes mark, som betalning för torpet och marken?
Helt korrekt!

Jag kollade runt i mina gömmor på datorn efter foton på källmaterial, men hittade ingen jordebok. Däremot hittade jag en lista på alla gårdar och torp under Torups gods år 1802. Torparna där gjorde 104 dagsverken om året. Har dock ingen aning om hur läget var i Norrland femtio eller hundra år senare.
 
Last edited:

Skarpskytten

Mellan två äventyr
Joined
18 May 2007
Messages
6,016
Location
Smålands golvbrunn
Glömde att svara på detta. Tack för påpekandet. Vet du vad fjärsman tenderade att ha för ställning? Var det en skattebonde, en torpare, en dräng, en hantverkare?
Nej, det har jag inte koll på. Och alla mina bonnahistoriaböcker är på mitt kontor, som jag har typ 30 mil till.
 

Skarpskytten

Mellan två äventyr
Joined
18 May 2007
Messages
6,016
Location
Smålands golvbrunn
Ja, nu läste jag om fjärdingsmannen på Ugglan från 1908 och där framgår det att fjärdingsmannauppdraget fram till nyligen hade roterat bland bönderna (dvs jordägare eller arrendatorer av hemman) utan ersättning. Så det var en sak som man turades om med. Utan ersättning. Grattis Per, i år är det din tur att vara polis över dina grannar utan betalning!
 
Last edited:

Skarpskytten

Mellan två äventyr
Joined
18 May 2007
Messages
6,016
Location
Smålands golvbrunn
Skomakare är bra. Kan säkert vara någon som även gör annat. En lite alltiallo, någon backstugusittare.
I Skåne i början av 1800-talat fanns det två hantverksyrken som jag har sett utövas på landsbygdens: skräddare och skomakare. Det fanns några i varje socken. Möllare var (anekdotiskt) sällsyntare, och smeder har jag inget minne av att ha sett. Men byarna i Skåne var mkt större än de i Norrland, så jag killgissar att den typen av specialister inte fanns i Norrland i mitten av 1800-talet.
 
Last edited:

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,821
Location
Göteborg
Ja, nu läste jag om fjärdingsmannen på Ugglan från 1908 och där framgår det att fjördimgsmannauppdraget fram till nyligen hade roterat bland bönderna (dvs jordägare eller arrendatorer av hemman) utan ersättning. Så det var en sak som man turades om med. Utan ersättning. Grattis Per, i år är det din tur att vara polis över dina grannar utan betalning!
Intressant! Jag sökte lite i Litteraturbanken. Detta hittade jag i En skräddares krigsäfventyr från 1889:

En fjerdingsman är en stor man på landsbygden .
Konungen befaller landshöfdingen ; landshöfdingen rör
sig icke ur fläcken utan befaller kronofogden , krono
fogden sitter i sin soffa och beordrar länsmannen , läns
mannen går om han vill , annars skickar han fjerdings -
mannen . Fj erdingsmannen är den som göra ’ t skall .
Fjerdingsmannens embete innehafves stundom vexel -
vis af bönderna sjelfva , eller också för beständigt af
någon pålitlig karl , som kan med tillhjelp af en lathund
räkna ut ränta ; han är alltid af jordbrukareklassen ,
ofta blott en torpareson . Fördelen af denna inrättning
är så känd , så länge brukad , att man glömt huru mycket
hon är värd . Allt går härigenom så tyst och stilla
tillväga , alla lagar och kungörelser uppläsas af presten ,
och när det kommer till utförande , är det blott en fol
kets like , en gammal bekant , god vän och bror , som
handhafver allting , i synnerhet det obehagligaste , såsom
utmätningar och pantning för innestående kronoutskyl -
der . Ingenting vigtigt försummas , men ingenting sker
med våld eller obillighet . Inga sablar , inga bajonetter ,
icke galoner ens behöfvas för ordningens upprätthållande
bland det fredliga , vid god behandling vana folket


EDIT: Jag hade nästan antagit att man hade nyttjat soldattorparen till detta, om denne nu både vad god med vapen och kunde räkna (i och med att de tydligen ofta tjänsgjorde som skollärare).
 

Skarpskytten

Mellan två äventyr
Joined
18 May 2007
Messages
6,016
Location
Smålands golvbrunn
Intressant! Jag sökte lite i Litteraturbanken. Detta hittade jag i En skräddares krigsäfventyr från 1889:

En fjerdingsman är en stor man på landsbygden .
Konungen befaller landshöfdingen ; landshöfdingen rör
sig icke ur fläcken utan befaller kronofogden , krono
fogden sitter i sin soffa och beordrar länsmannen , läns
mannen går om han vill , annars skickar han fjerdings -
mannen . Fj erdingsmannen är den som göra ’ t skall .
Fjerdingsmannens embete innehafves stundom vexel -
vis af bönderna sjelfva , eller också för beständigt af
någon pålitlig karl , som kan med tillhjelp af en lathund
räkna ut ränta ; han är alltid af jordbrukareklassen ,
ofta blott en torpareson . Fördelen af denna inrättning
är så känd , så länge brukad , att man glömt huru mycket
hon är värd . Allt går härigenom så tyst och stilla
tillväga , alla lagar och kungörelser uppläsas af presten ,
och när det kommer till utförande , är det blott en fol
kets like , en gammal bekant , god vän och bror , som
handhafver allting , i synnerhet det obehagligaste , såsom
utmätningar och pantning för innestående kronoutskyl -
der . Ingenting vigtigt försummas , men ingenting sker
med våld eller obillighet . Inga sablar , inga bajonetter ,
icke galoner ens behöfvas för ordningens upprätthållande
bland det fredliga , vid god behandling vana folket
Cool. En sak som är väldigt slående med det svenska samhället under tidigmodern tid och 1800-talet är hur svag polismakten är. Det finns försvinnande få vad vi skulle kalla poliser på landsbygden och även i städerna. (Det är därför man så flitigt sätter in militär vid sociala oroligheter; poliserna är chanslösa, men armen är stark). EDIT, det blev visst historisk presens där, jag lever på 1800-talet).
 

Skarpskytten

Mellan två äventyr
Joined
18 May 2007
Messages
6,016
Location
Smålands golvbrunn
Ibland kan man ju läsa var man själv har skrivit innan man går till Ugglan:

Skarpskytten said:
Fjärdingsmannaposten skulle besättas med myndiga och välfrejdade
män som innehade hemman eller lägenhet eller utövade borgerlig rörelse i
en given socken. Det fanns en fjärdingsman per socken och posten skulle
bytas ut årligen. Med andra ord ålåg det personer ur lokalsamfundet att
som fjärdingsmän hjälpa ordningsmakten.122 Det var en utsatt position om
det samtidigt rasade en proteströrelse i bygden – vilket Anders Jönsson fick
erfara.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,821
Location
Göteborg
Ibland kan man ju läsa var man själv har skrivit innan man går till Ugglan:
Hm, ja, det verkar ju uppenbarligen så. Men jag tycker inte att det låter som en person som byts ut varje år, i till exempel En skräddares krigsäfventyr:

Ordningens upprätthållare i Åker och Dalby socknar
med en handfast och nackstyf , men stillsam befolk
ning af 800 personer , var en gubbe nära sjuttio , men .
aldrig hade ännu någon lyft ett finger mot honom .

Och här är från Jul. Nutidsbilder och forntidssägner (1890)

» Ingen hjertnupenhet ! » afklippte länsmannen hånfullt .
Af gammalt kände fjerdingsman nen , att efter detta
yttrande bjelpte bvarken böner eller föreställningar .

Dåden i Helsingland. Tvenne trogna och sanningsenliga berättelser (1892)

I sin ungdom visade ”Knifven” inga
tecken på att han en gång skulle bli Sve-
riges mest beryktade tjuf och mördare; tvärt-
om han tycktes på alla sätt vara hvad man
plägar kalla ”en bra karl”. Dessutom var
han ovanligt väl utrustad både i kroppsligt
och intellektuelt afseende. Under en tid
tjenstgjorde han som fjerdingsman och genom
sin klokhet samt sin oerhörda styrka och
vighet, som gjorde honom fruktad at befolk-
ningen, blef han flere gånger till nytta för
rättens tjenare. Men så lemnade han sin
befattning som fjerdingsman, började supa

---

Åh, och nu ser jag vad Wikipedia säger (dock utan källa):

Om socknen var stor kunde dock två eller ännu flera fjärdingsmän tillsättas. De tillsattes av sockenstämman, efter 1862 av kommunalstämman, för en tid av minst tre år och avlönades.

EDIT: Källan är nog Nordisk familjebok, och du har nog rätt:

1671741920164.png
 

Gamiel

Swashbuckler
Joined
22 Dec 2013
Messages
3,164
Location
Stockholm
Kan ha nämnt tidigare men många bönder var säsongsarbetare, de var vid gård för sådden och skörden men resten av sommaren var man annorstädes o tjänade pengar som kolmilare, flottare, fäbodjäntor, gatuförsäljare i städer, och liknande.

Detta kan innebära att beroende på när man kommer till en by/liknande vid vissa tider på sommaren så är det i mångt och mycket bara bondmororna, de för för gamla, o de för unga, som är där.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,821
Location
Göteborg
Så jag gissar att efter 1862 tillsattes de på mer permanent basis av kommunalstämman, men innan dess roterande bland bönderna.
 

Skarpskytten

Mellan två äventyr
Joined
18 May 2007
Messages
6,016
Location
Smålands golvbrunn
Så jag gissar att efter 1862 tillsattes de på mer permanent basis av kommunalstämman, men innan dess roterande bland bönderna.
Ja, det verkar så.

Jag följde upp en av länkarna på wiki-sidan, en text av Björn Furuhagen (=Sveriges ledande polishistoriker)*, och där skriver han:

1671742942367.png

Så reformen tycks ha kommit 1850.

Och notera, ofta en bonde. Med skärmmössa!

*Vilket inte är så svårt, för de är inte så många. En av de inte fullt lika ledande har spelat rollspel med mig, fö.
 
Last edited:

Theo

Hero
Joined
20 Nov 2017
Messages
983
En bok att definitivt kolla efter på närmaste bibliotek är Land och stad: svenska samhällen och livsformer från medeltid till nutid av Mats Hellspong och Orvar Löfgren. Den är inte jättetjock (drygt 300 sidor) men proppad med precis sådan här matnyttig information.
 
Top