Ja, det är en bra poäng! Vid sådd och skörd är det mycket folk och mycket att göra, på sommaren är jäntorna ute vid fäbodvallen och karlarna hugger timmer och flottar. På vintern gör man inte så mycket alls, gissar jag, utan då är folk vid sina gårdar?
Personer i en by i svenska bondesamhället
- Thread starter Genesis
- Start date
Skarpskytten
Mellan två äventyr
Inre tjänst! Reparationer, underhåll, göra möbler, hemslöjd för avsalu kanske, och sen är det ju mkt råddande med slakt, bryggning etc. Och kvinnorna håller med att karda, spinna, sticka, väva 24-7.
Och så vet jag att jag hört om någon undersökning som visade att det föddes mest barn i september …
Last edited:
Björn den gode
Swashbuckler
Nu har vi kommit in på mitt specialområde, vill du veta något om fäbodar så har jag bra koll, men i korthet för just den här frågan så var det vanligaste att det bara var en kvinna/flicka per gård som var på fäboden, och ansvarade för den gårdens djur, sen kunde det vara en del yngre barn med också, och män var sällsynta. Byn såg vanligtvis till att det fanns i vart fall en äldre kvinna men annars så var det oftast en dotter på gården eller om någon sådan inte fanns så kunde man hyra in någon annan. Det fanns inte heller över hela landet gränsen gick nog någonstans rakt igenom bergslagen och norrut (upp till lappmarkerna i princip), och vad som var 'sommaren' varierade förstås ganska mycket beroende på hur långt norrut man var men kunde i södra delarna av värmland och så vara mars-oktober, det var också strikt reglerat i lag när man skulle flytta ut till fäbodarna eftersom ingen fick smita dit före och låta sina djur äta upp all det göttigaste.
Funderar lite på belolkning. Lite framgooglad statistik ger vid handen att på 1840-talet fanns det drygt 2 300 socknar i Sverige, och en befolkning på tre miljoner, vilket ger ett genomsnitt på ungefär 1 300 pers i en socken. Men socknar fanns om jag fattat rätt bara på landsbygden och inte i städerna. 2,8 mille bodde på landsbygden 1840 enligt SCB, så 1 200 pers per socken. Tittar man länsvis så är det ganska jämnt fördelat med befolkningen, och det går från Gotlands län med 40 000 pers till Älvsborgs med typ 220 000. Fast länen är såklart väldigt olika stora.
Vad kan man då tänka sig för en lite isolerad socken i skogen? Jag hade först tänkt mig runt 100 pers, men det känns som att det kanske är för lite? Men runt 200 pers i en liten avsides socken i mitten på 1800-talet (jag har lite mentalt placerat mig runt 1840 nu) är kanske inte orimligt?
Frågan är hur många gårdar det motsvarar. Beror ju på storleken på gårdarna, såklart.
Vad kan man då tänka sig för en lite isolerad socken i skogen? Jag hade först tänkt mig runt 100 pers, men det känns som att det kanske är för lite? Men runt 200 pers i en liten avsides socken i mitten på 1800-talet (jag har lite mentalt placerat mig runt 1840 nu) är kanske inte orimligt?
Frågan är hur många gårdar det motsvarar. Beror ju på storleken på gårdarna, såklart.
Fäbodarna känns som bra skit för det här spelet jag tänker på. Det handlar ju mycket om civilisationen kontra vildmarken, och att bete sig anständigt kontra att vara fri. Fäbodarna är ju en plats som tar en mer ut i det fria, både bokstavligt och bildligt. Dessutom bor där vittror under vintern!
Irriterande nog listar SCB:s sida för befolkningsstatistik en publikation "Folkmängden i socknar och städer, (tabell 7) (pdf) 1805–1880". Men utan länk!
Jag hittade nu Tabellverket online. Där kan man söka efter de formulär som prästerna skickade in till staten om befolkningen. 
Det är per "församling", men jag antar att det motsvarar socken? Kollar runt lite på olika län, men har redan hittat en liten församling med 310 innevånare.
EDIT: Efter lite kringkollande finner jag att det är ganska konsekvent med de flesta socknar på runt tusen innevånare, med enskilda småsocknar under 500. Även min höftning på 200 verkar dock vara orimligt låg, och jag kanske ska satsa på någonstans 300-400 pers i socknen, om den ska vara liten och isolerad men inte helt orealistisk.
Det är per "församling", men jag antar att det motsvarar socken? Kollar runt lite på olika län, men har redan hittat en liten församling med 310 innevånare.EDIT: Efter lite kringkollande finner jag att det är ganska konsekvent med de flesta socknar på runt tusen innevånare, med enskilda småsocknar under 500. Även min höftning på 200 verkar dock vara orimligt låg, och jag kanske ska satsa på någonstans 300-400 pers i socknen, om den ska vara liten och isolerad men inte helt orealistisk.
Last edited:
Efter den beskrivningen käns det som du borde göra en referens till Fäbojäntan någonstans
(har faktiskt inte set den så vet inte om den innehåller något matnyttigt eller referencebart)
Det är kanske lite tangentiellt men Adam Smith pratar ju mycket om ekonomin kring markägande och handel av den här typen i sin tegelstenssamling. Sjukt tråkig läsning, men kanske går att hitta ut de delar som handlar om småskaligt jordbruk.
Sen undrar jag lite hur du tänker med "by"? Jag har dålig koll, och det kanske ser annorlunda ut på andra ställen i landet, men kikar man på de gamla gårdarna i min socken så finns det knappast någon "by", snarare en mängd gårdar med typ 1 km mellanrum. Och det mejkar ju sense, en vill ju ha ladan och stallen vid åkern och huset gärna på någon höjd liksom. Skulle vara opraktiskt att bunta ihop en massa familjer med olika skiften geografiskt, bättre att ha de egna ägorna i närheten. Kul också att det fortfarande är en stor grej med avstånd trots motordrivna fordon, vet om en tvist där markägaren vill sammanföra två skiften men bonden (barndomsvän) ser det som omöjligt att bruka då det skulle innebära längre resor (även om marken hänger ihop geografiskt) samt måste korsa en landsväg (70 km/h) för att nå vissa av åkrarna.
Anekdotiskt är min observation att gårdar åtminstone häromkring (Norrtälje) är mer "utspridda" i sin hus-layout än typ Danmark och södra Sverige. Min hobbyteori är att det blåser så fördjävligt där nere så en vill skapa lä, knappast ett problem här med så mycket skog. Den största av de lokala äldre gårdarna har en utspridning på kanske 500x500 meter om en ser till de viktigaste byggnaderna (tre stora boningshus, lador och stall) och 1x1 km om vi tar med uthus och båthus och grejer.
Sen undrar jag lite hur du tänker med "by"? Jag har dålig koll, och det kanske ser annorlunda ut på andra ställen i landet, men kikar man på de gamla gårdarna i min socken så finns det knappast någon "by", snarare en mängd gårdar med typ 1 km mellanrum. Och det mejkar ju sense, en vill ju ha ladan och stallen vid åkern och huset gärna på någon höjd liksom. Skulle vara opraktiskt att bunta ihop en massa familjer med olika skiften geografiskt, bättre att ha de egna ägorna i närheten. Kul också att det fortfarande är en stor grej med avstånd trots motordrivna fordon, vet om en tvist där markägaren vill sammanföra två skiften men bonden (barndomsvän) ser det som omöjligt att bruka då det skulle innebära längre resor (även om marken hänger ihop geografiskt) samt måste korsa en landsväg (70 km/h) för att nå vissa av åkrarna.
Anekdotiskt är min observation att gårdar åtminstone häromkring (Norrtälje) är mer "utspridda" i sin hus-layout än typ Danmark och södra Sverige. Min hobbyteori är att det blåser så fördjävligt där nere så en vill skapa lä, knappast ett problem här med så mycket skog. Den största av de lokala äldre gårdarna har en utspridning på kanske 500x500 meter om en ser till de viktigaste byggnaderna (tre stora boningshus, lador och stall) och 1x1 km om vi tar med uthus och båthus och grejer.
Alltså, det här är ju typ Fäbodjäntan the RPG.Efter den beskrivningen käns det som du borde göra en referens till Fäbojäntan någonstans
(har faktiskt inte set den så vet inte om den innehåller något matnyttigt eller referencebart)
Ja, det var ju samlade gårdar innan de olika skiftena som genomfördes, när marker slogs ihop så att de skulle sitta tillsammans. Då blyttade man ju ut gårdarna till de nya fälten (bokstavligt monterade ned dem och byggde ihop dem igen på den nya platsen).
Jag har ju lite landat runt 1840 nu, vilket är hundra år efter storskiftet, men precis i början av laga skiftet, som påbörjades 1828 men väl pågick under lång tid. Och till exempel stora delar av Dalarna skiftades aldrig, som jag förstod det. Jag tänker att skiftet är en bra grund till drama och mycket väl kan vara i gång eller nyligen avslutat i socknen. Eller så har det inte skett, eftersom den ligger så avsides. Jag vet inte riktigt hur jag känner här.
Skifte – Wikipedia
sv.wikipedia.org
I trakterna runt mina föräldrars sommarstuga, som är en gammal gård, vet man fortfarande hur det var innan skiftet, och talar ibland om "byn" som inte riktigt är mer än bara någon enstaka gård, för det var där alla husen och gårdarna låg förr i tiden, innan de flyttades.Ja, det var ju samlade gårdar innan de olika skiftena som genomfördes, när marker slogs ihop så att de skulle sitta tillsammans. Då blyttade man ju ut gårdarna till de nya fälten (bokstavligt monterade ned dem och byggde ihop dem igen på den nya platsen).
Jag har ju lite landat runt 1840 nu, vilket är hundra år efter storskiftet, men precis i början av laga skiftet, som påbörjades 1828 men väl pågick under lång tid. Och till exempel stora delar av Dalarna skiftades aldrig, som jag förstod det. Jag tänker att skiftet är en bra grund till drama och mycket väl kan vara i gång eller nyligen avslutat i socknen. Eller så har det inte skett, eftersom den ligger så avsides. Jag vet inte riktigt hur jag känner här.
Skifte – Wikipedia
Skarpskytten
Mellan två äventyr
Den generella svaret är att Sverige år 1800 var ett land av byar (med få ensamgårdar), men att de under 1800-talet tack var laga skifte och storskifte blev ett land av ensamgårdar (med få byar). Processen tog sig dock mycket olika uttryck. Söderslätt var färdigskiftat 1815, Öland är mestadels oskiftat än idag. Så här kan man som rollspelskreatör antigen ta reda på hur det förhöll sig i den trakt man ska lägga sin socken - eller bara välja det man känner för.
Last edited:
Skarpskytten
Mellan två äventyr
En person som ofta gick igen i 1800-talets svenska folklore var lantmätaren. Om han fuskade med skiftet och gynnade vissa på andras bekostnad, gick han sedan igen …Ja, det var ju samlade gårdar innan de olika skiftena som genomfördes, när marker slogs ihop så att de skulle sitta tillsammans. Då blyttade man ju ut gårdarna till de nya fälten (bokstavligt monterade ned dem och byggde ihop dem igen på den nya platsen).
Jag har ju lite landat runt 1840 nu, vilket är hundra år efter storskiftet, men precis i början av laga skiftet, som påbörjades 1828 men väl pågick under lång tid. Och till exempel stora delar av Dalarna skiftades aldrig, som jag förstod det. Jag tänker att skiftet är en bra grund till drama och mycket väl kan vara i gång eller nyligen avslutat i socknen. Eller så har det inte skett, eftersom den ligger så avsides. Jag vet inte riktigt hur jag känner här.
Skifte – Wikipedia
Mekanurg
I'd rather be different than indifferent.
Lantmätarna bar tjänstepistol när de var ute på förrättning.
Skarpskytten
Mellan två äventyr
Hittade en etnologisk byundersökning av en by i Dalarna: 583 sidor om det gamla bondesamhälle: http://libris.kb.se/bib/452577.
Last edited:
Ja, såklart! Lägger till honom som person som kan dyka upp. Lantmätare, gårdfarihandlare, luffare, daglönare, kittelflickare, resandefolk …
Fast är inte hans grejer bygga på hur det såg ut på Brittiska öarna, Frankrike o liknande, inte helt överförbart till Svenska omständigheter.
Svarte Faraonen
Oenofil oikofob
Det kan tilläggas att snöiga vägar och istäckta sjöar ofta, om man har en släde, är enklare att resa över än de steniga och gyttjiga vägar som finns att tillgå resten av året.
Skarpskytten
Mellan två äventyr
Ja, det är en viktig poäng.
I nordisk medeltidskrigföring var det relativt vanligt med vinterfälttåg, just för att det blev lättare med transporter under vintern. Vägarna i Norden var bedrövliga, och extra dåliga höst och vår.