Midichlorians - för eller emot?

Så hon hade väl helt enkelt inte så många midikloreaner…
23000. Lika många som Luke. Enligt fan-lore alltså.

För mig är det en enorm skillnad på om en mystisk snubbe i öknen kan känna kraften hos folk och att det finns en pryl man kan bygga och ha med sig för att skicka en analys över galaktiskt internet för att räkna antalet minivarelser i blodet. Det skulle ju vem som helst kunna göra, behövs ingen Jedi för det, bara en pryl och en koppling till en databas. Och lite blod, förstås. Snabbt går det också, blixtsnabbt.
 
För att konkretisera det hela så går det ju att jämföra den vetenskapligt fokuserade midichlorian-scenen som jag inte gillar…

Här är en tanke jag just hade: En sak som skiljer episod 1-3 från 4-6 är att 1-3 rent generellt är mer teknologisk. Saker funkar, och är nya och shiny. Det känns som en era av framsteg och utveckling, även om den i handlingen tydligt är på uppehällningen och har ruttnat inifrån tack vare complacency och dekadens. Det är så att säga slutet av en "högperiod". Inte lika hög som den Gamla Republiken, men ändå. Och i denna högteknologiska, shiny and chrome högkultur har man också tillhörande högteknologiskt sätt att kolla kraftkänslighet.

I episod 4-6 är allt smutsigt, ingrott, begagnat. Man sparkar på saker för att få dem att funka. Det är inte en lika optimistisk tid, inget känns lika välutbyggt. Ingen högperiod alls, snarare tvärtom. Jediordern är typ krossad och i spillror. Det blir mer mörker och mystik.

Det är vad jag tycker mig läsa ut av dina två länkade filmer, hur mina tankar går. Jag vill därmed inte säga att du har "fel" eller borde börja gilla den första scenen, men jag fick en tanke och tänkte att jag väl lika gärna kunde dela med mig.
 
Det skulle ju vem som helst kunna göra, behövs ingen Jedi för det, bara en pryl och en koppling till en databas. Och lite blod, förstås. Snabbt går det också, blixtsnabbt.

För mig känns det lite som när folk tänker sig att internet och mobiler blir svåra att ha med i ett skräckrollspelsäventyr för att de låter en hitta "vad som helst". Jag tänker att det inte finns något alls som säger att det finns många av de här apparaterna, att de är lätta att bygga eller använda.

Och ser vi nånsin en icke-jedi använda en? Hur vet vi att man inte behöver vara jedi? Här finns det absolut en massa (både kanon och fan-lore) jag inte läst eller sett, men om man bara ser till filmerna så tror jag inte man kan dra slutsatsen att vem som helst kan använda manicken. Kanske måste man vara jedi? Kanske använder sig mackapären sig av jedins egna känna-kraft-förmåga på någe vis, men liksom skärper eller fokuserar? I dunno, jag tänker bara högt.
 
För mig känns det lite som när folk tänker sig att internet och mobiler blir svåra att ha med i ett skräckrollspelsäventyr för att de låter en hitta "vad som helst". Jag tänker att det inte finns något alls som säger att det finns många av de här apparaterna, att de är lätta att bygga eller använda.
För mig låter det som att du "mystifierar" den teknologiska förklaringen, och då kan vi väl lika gärna strunta i den och gå direkt på mystifikationen kring kraften? Utan att ha en pryl som mellanled? :)
 
Här är en tanke jag just hade: En sak som skiljer episod 1-3 från 4-6 är att 1-3 rent generellt är mer teknologisk. Saker funkar, och är nya och shiny. Det känns som en era av framsteg och utveckling, även om den i handlingen tydligt är på uppehällningen och har ruttnat inifrån tack vare complacency och dekadens. Det är så att säga slutet av en "högperiod". Inte lika hög som den Gamla Republiken, men ändå. Och i denna högteknologiska, shiny and chrome högkultur har man också tillhörande högteknologiskt sätt att kolla kraftkänslighet.

I episod 4-6 är allt smutsigt, ingrott, begagnat. Man sparkar på saker för att få dem att funka. Det är inte en lika optimistisk tid, inget känns lika välutbyggt. Ingen högperiod alls, snarare tvärtom. Jediordern är typ krossad och i spillror. Det blir mer mörker och mystik.

Det är vad jag tycker mig läsa ut av dina två länkade filmer, hur mina tankar går. Jag vill därmed inte säga att du har "fel" eller borde börja gilla den första scenen, men jag fick en tanke och tänkte att jag väl lika gärna kunde dela med mig.
Absolut, vi diskuterar ju något extremt subjektivt; hur vi föredrar att man pratar om en sak. Även om det kan finnas någon slags tematisk poäng med midichloreans tycker inte jag att det är ett intressant sätt att tala om kraften på. Jag hade lätt föredragit att visa detta genom varsel, drömmar (vilket ju faktiskt förekommer i prequelsen), förebådningar eller så.

Vill för tydlighetens skull säga att det inte betyder att jag tycker att man bara kan prata om kraften på ett sätt. Jag gillade exempelvis häxorna i The Acolyte och deras syn på Kraften (vilket jag nog också är helt ensam om).

Vill även tillägga att det i rättvisans namn kanske kunde finnas ett sätt att göra midichlorians mer intressant. Men i prequelsen är ju alla karaktärer vandrade trästockar och dialogen så trist att man nästan somnar så där blir det inte intressant för mig i alla fall. Men det kanske har med filmernas kvalitet som helhet att göra också.
 
MODERERING

Denna tråd är utbruten från en annan tråd:

 
För mig låter det som att du "mystifierar" den teknologiska förklaringen, och då kan vi väl lika gärna strunta i den och gå direkt på mystifikationen kring kraften? Utan att ha en pryl som mellanled? :)

Mystifierar och mystifierar… Som sagt tidigare, det finns väldigt mycket i Star Wars som är "onödigt". Jag gillar när en setting har flera saker som gör samma sak, på samma sätt som jag gillar när samma företeelse har flera olika ord. Det gör att det känns rimligt, och inte lika konstruerat, på nåt sätt. För mig.


-- en aside:
Alltså, teknologi är också en sån där grej som jag upplever att många överskattar hur stabil, säker och användbar den är. För min del är det ju mer så att teknologi är något osäkert, som när som helst kan hänga eller låsa sig, sluta funka, behöva uppdatering, bytas ut mot en nyare modell, etc. Databaser kan korrumperas och gå offline, och det är aldrig säkert att man hittar det man letar efter. Teknologi och vetenskap är inte raka linjer, skarpa hörn och svarta glasrektanglar som magiskt funkar. Teknologi är osäkert och opålitligt och provisoriskt.

Och vetenskap är pluralistiskt; det finns i många fall en himla massa hypoteser och teorier. Vetenskapen är inte entydig eller säker, den levererar väldigt få absoluta, entydiga och beständiga Sanningar. Vetenskap är forskare som fejkar sina resultat och blir uthängda men ändå lyckas hitta stor publik som vidhåller att de är utsatta för en konspiration. Forskare som bråkar om tolkningar djupt nere i matematiska hål, som kraftigt missuppfattas av värsta sortens flum-mystiker som kallar allting för "kvantum" och lär ut att människan skapar universum genom att tänka på det. Vetenskap är, som teknologi, stort och rörigt och brötigt.

Som min känsla och uppfattning är, alltså.
 
Men i prequelsen är ju alla karaktärer vandrade trästockar och dialogen så trist att man nästan somnar så där blir det inte intressant för mig i alla fall. Men det kanske har med filmernas kvalitet som helhet att göra också.
Ja alltså jag tänker inte på något sätt hävda att midikloreanerna som idé presenterades på bästa eller mest intressanta sättet i prequelfilmerna, det tänker jag inte.

De är en intressant tanke, för mig.

Här är en annan tanke jag just fick: Om jag skulle spelleda SW och vi skulle ha anledning att hantera kraftdetektering och midikoreaner och vad kraften egentligen är… då vet jag inte om det vore helt säkert att midikloreanerna, eller de där "Whills" som Lucas pratar om, fanns på riktigt. Vetenskapliga teorier är ju bara försök att förklara observationer. Man har sett att i blodet på force users verkar det finnas många såna här grejer, som bara dyker upp när man använder ett specifikt arkaniskt instrument som jediordern hade. Vad är de? Well, jediordern kallade dem midikloreaner och tänkte sig att de var små levande varelser genom vilka Kraften agerade. Eller ja, alla utom den där lilla sub-gruppen av jedi-äldste; de menade att det snarare var en form av infektion av relativt ofarliga parasiter som äter på kopplingen mellan Kraftanvändaren och Kraften. Om man kunde hitta ett sätt att få bort dem kanske man skulle kunna använda Kraften mer effektivt? Och så har vi gamle Nardu såklart, som alltid hävdade att de bara var en synvilla, något som skapades i själva observationen med instrumentet. Att det mest skapas ett slags brusmönster när man observerar en Kraftanvändares blod.

Och så vidare. Det skulle, för mig, komma närmare hur något slags mer intressant "vetenskapifiering" skulle se ut, och mer i linje med vetenskap IRL. Som ju inte alls är entydig eller säker, även om det såklart är strävan.
 
Alltså, teknologi är också en sån där grej som jag upplever att många överskattar hur stabil, säker och användbar den är. För min del är det ju mer så att teknologi är något osäkert, som när som helst kan hänga eller låsa sig, sluta funka, behöva uppdatering, bytas ut mot en nyare modell, etc. Databaser kan korrumperas och gå offline, och det är aldrig säkert att man hittar det man letar efter. Teknologi och vetenskap är inte raka linjer, skarpa hörn och svarta glasrektanglar som magiskt funkar. Teknologi är osäkert och opålitligt och provisoriskt.

Och vetenskap är pluralistiskt; det finns i många fall en himla massa hypoteser och teorier. Vetenskapen är inte entydig eller säker, den levererar väldigt få absoluta, entydiga och beständiga Sanningar. Vetenskap är forskare som fejkar sina resultat och blir uthängda men ändå lyckas hitta stor publik som vidhåller att de är utsatta för en konspiration. Forskare som bråkar om tolkningar djupt nere i matematiska hål, som kraftigt missuppfattas av värsta sortens flum-mystiker som kallar allting för "kvantum" och lär ut att människan skapar universum genom att tänka på det. Vetenskap är, som teknologi, stort och rörigt och brötigt.

Det här håller jag med om, helt och hållet och helt oreserverat.

Jag tycker bara det väldigt sällan faktiskt kommuniceras inom kultur (exempelvis Star Wars), och skulle nog vara mindre kritisk och mindre obstinat i hela den här diskussionen om det presenterats så.

Tyvärr gör det sällan det dock, vetenskap och teknologi används ofta i nördvärldsbyggen som ett sätt att etablera sanning/canon, mer sällan som ett sätt att plantera tvivel.

Men i verkligheten är teknologi och vetenskap rörigt, flummigt, motsägelsefullt, krångligt, fyllt av prestige och konflikt mm. Precis så som du beskriver det.
 
Alltså, jag är helt OK med media där vetenskap porträtteras som rent och fint och perfekt och Sanning. Jag tycker trots allt att vetenskap är viktigt, och att det är det minst dåliga sätt vi har att närma oss något slags intersubjektiva, mätbara och åtminstone användbara beskrivningar av världen som kan användas dugligt för att föra förutsägelser.

På samma sätt som jag uppskattar ball cybernetik och fungerande uploading i scifi.

Men, jag håller 100% med om att det är för mycket så. Det framställs ofta som ont och dåligt att vara "för rationell" vilket är sitt egna separata problem, men teknologin och vetenskapen finge gärna lite oftare framställas som stökig och opålitlig. Det bör s a s finnas utrymme för båda.
 
Ja alltså jag tänker inte på något sätt hävda att midikloreanerna som idé presenterades på bästa eller mest intressanta sättet i prequelfilmerna, det tänker jag inte.

De är en intressant tanke, för mig.

Här är en annan tanke jag just fick: Om jag skulle spelleda SW och vi skulle ha anledning att hantera kraftdetektering och midikoreaner och vad kraften egentligen är… då vet jag inte om det vore helt säkert att midikloreanerna, eller de där "Whills" som Lucas pratar om, fanns på riktigt. Vetenskapliga teorier är ju bara försök att förklara observationer. Man har sett att i blodet på force users verkar det finnas många såna här grejer, som bara dyker upp när man använder ett specifikt arkaniskt instrument som jediordern hade. Vad är de? Well, jediordern kallade dem midikloreaner och tänkte sig att de var små levande varelser genom vilka Kraften agerade. Eller ja, alla utom den där lilla sub-gruppen av jedi-äldste; de menade att det snarare var en form av infektion av relativt ofarliga parasiter som äter på kopplingen mellan Kraftanvändaren och Kraften. Om man kunde hitta ett sätt att få bort dem kanske man skulle kunna använda Kraften mer effektivt? Och så har vi gamle Nardu såklart, som alltid hävdade att de bara var en synvilla, något som skapades i själva observationen med instrumentet. Att det mest skapas ett slags brusmönster när man observerar en Kraftanvändares blod.

Och så vidare. Det skulle, för mig, komma närmare hur något slags mer intressant "vetenskapifiering" skulle se ut, och mer i linje med vetenskap IRL. Som ju inte alls är entydig eller säker, även om det såklart är strävan.
Har inget att tillföra, men den här tanken är otroligt intressant. Jag skulle älska att utforska den lika mycket som att utforska en mytologi. Väldigt intressant exempel!
 
Jag gillade exempelvis häxorna i The Acolyte och deras syn på Kraften (vilket jag nog också är helt ensam om).

Tillägg: Nej, verkligen inte. Jag älskade häxorna; de och deras sätt att se på Kraften var bland det bästa i The Acolyte; och då hör jag ändåp till de som gillade serien generellt.
 
Ja alltså jag tänker inte på något sätt hävda att midikloreanerna som idé presenterades på bästa eller mest intressanta sättet i prequelfilmerna, det tänker jag inte.

De är en intressant tanke, för mig.

Här är en annan tanke jag just fick: Om jag skulle spelleda SW och vi skulle ha anledning att hantera kraftdetektering och midikoreaner och vad kraften egentligen är… då vet jag inte om det vore helt säkert att midikloreanerna, eller de där "Whills" som Lucas pratar om, fanns på riktigt. Vetenskapliga teorier är ju bara försök att förklara observationer. Man har sett att i blodet på force users verkar det finnas många såna här grejer, som bara dyker upp när man använder ett specifikt arkaniskt instrument som jediordern hade. Vad är de? Well, jediordern kallade dem midikloreaner och tänkte sig att de var små levande varelser genom vilka Kraften agerade. Eller ja, alla utom den där lilla sub-gruppen av jedi-äldste; de menade att det snarare var en form av infektion av relativt ofarliga parasiter som äter på kopplingen mellan Kraftanvändaren och Kraften. Om man kunde hitta ett sätt att få bort dem kanske man skulle kunna använda Kraften mer effektivt? Och så har vi gamle Nardu såklart, som alltid hävdade att de bara var en synvilla, något som skapades i själva observationen med instrumentet. Att det mest skapas ett slags brusmönster när man observerar en Kraftanvändares blod.

Och så vidare. Det skulle, för mig, komma närmare hur något slags mer intressant "vetenskapifiering" skulle se ut, och mer i linje med vetenskap IRL. Som ju inte alls är entydig eller säker, även om det såklart är strävan.

Alltså hade det presenterats mer åt det här håller så hade vi inte haft den här diskussionen, för då hade jag vart ombord.
Det var lite det jag menade men hur förklaringar alltid innebär förenklingar och om man etablerar någon som "objektivt sant" så dödar det möjligheten för tolkning, och det inneboende reduktivt för typ ingenting kan så enkelt eller absolut definieras i verkligheten som det kan göra i en fantasivärld. Men om man återintroducerar tvivel igen så öppnar man upp hela grejen och den blir spännande (tycker jag).

Är midikloreanerna en patrikel eller en våg?
Hur reagerar Jediortodoxin på midikloreanförnekarna?
Är de orsak eller verkan osv?

Det skulle kunnat finnas så många sätt att göra hela den tanken mer spännande på än hur det gjordes. Men att SW hanterar mytologi bättre än teknologi och vetenskap är ju bara något jag tycker, det är ju inte sant bara för det.
 
0BCC8312-574D-4084-8F52-362E93840D6C.jpeg

För att vara mer seriös… Det spelar inte någon roll vem som har en hög M-poäng. Det är som ”Vilka mutanter är Omega Muntanter i Marvel?”. Det spelar inte någon roll för det gör inte karaktären coolare egentligen. Scenen där vi introduceras till midichlorians är ju där för att berätta för oss att den här ödmjuka och till synes normala pojken är speciell utan att han ska verka som ungen from Omen!

Jag tycker rollspelen post Episode 1 fegat ur som inte har en Midichlorian-stat dock!
 
Visar midikloreandetektorn alltid samma resultat oavsett vem som använder den?
Visar den alltid samma resultat som en Kraftkänslig jedi eller sith eller gray eller häxa som använder sin flum-intuition? Vilken är säkrast? Vad händer när de säger emot varandra?

Kan det förresten vara hönan eller ägget, om nu midikloreanerna är något slags parasiter? OK, Imperiet har en hemlig bas nånstans dit de kidnappat helt vanliga ungar som de tjongar in en massa midikloreaner i, med tanken att man ska göra en massa Kraftkapabla supersoldater (bakom ryggen på sitharna i toppen som skulle tycka att det här var en jävla dålig idé av uppenbara skäl). Ungarna får mycket riktigt Kraftkänslighet. Men kommer det från midikloreanerna i sig, eller är det så att parasiterna krävt sig in och liksom "retat fram" Kraftkänslighet för att få något att äta? Får man en starkare koppling till Kraften om man kanaliserar mer av den, eller är det bara träning? Fan vet, men det känns som grejer man borde kunna utforska.

(Om jag skulle spelleda Star Wars så skulle jag göra det otroligt klart för spelarna att det här varken är Legends eller Kanon-versionen av SW, det här är vår egen variant som bara finns kring vårt bord)
 
Starkt emot. Jag gillade "kraften" som en flummig religion-grej som utifrån sett kanske inte ens existerar.

Midichlirianerna gjorde det för konkret. Det kändes för kvantitativt och vetenskapligt.

Men det var så mycket av min Star Wars-bild som urtrilogin byggde up i mitt huvud som prequalgrejerna sen sabbade och körde över totalt, vilket är en av de stora aledningarna till att jag alltid kommer ogilla prequalfilmerna..
 
Starkt emot. Jag gillade "kraften" som en flummig religion-grej som utifrån sett kanske inte ens existerar.

Midichlirianerna gjorde det för konkret. Det kändes för kvantitativt och vetenskapligt.

Blev inte folk ganska konkret strypta och omkringkastade i originaltrilogin dock? =) Just att den existerar känns ganska kvantitativt påvisbart även i de gamla filmerna…
 
Blev inte folk ganska konkret strypta och omkringkastade i originaltrilogin dock? =) Just att den existerar känns ganska kvantitativt påvisbart även i de gamla filmerna…

Inte alls i samma utrsäckning som i prequaltrilogin, nej.

Och med undantag av Vader och kejsaren (och förvisso Yoda), inte alls lika påtagliga saker. Och även de tre är ganska återhållsamma.

Underliga saker, sure! Men det mesta vi ser är typ saker jag skulle tycka var imponerande men knappast bevis påövernaturligheter om jag såg dem på scen IRL idag.

Medan saker från prequalteorin lätt skulle få mig att tro på superkrafter.
 
Inte alls i samma utrsäckning som i prequaltrilogin, nej.

Och med undantag av Vader och kejsaren (och förvisso Yoda), inte alls lika påtagliga saker. Och även de tre är ganska återhållsamma.

Underliga saker, sure! Men det mesta vi ser är typ saker jag skulle tycka var imponerande men knappast bevis påövernaturligheter om jag såg dem på scen IRL idag.

Medan saker från prequalteorin lätt skulle få mig att tro på superkrafter.

Alltså, här tycker ju jag det är skillnad på "utifrån" som i vi som tittar på filmen och utifrån som i folk i världen. Du vill bortse från tre av fem Kraftanvändare vi ser i filmerna (det är väl bara Kenobi och Luke kvar? Och Luke lyfter en X-vinge)…

Men, det är absolut så att folk i världen säkert kan hitta ursäkter till varför det är som det är. Men jag tycker inte det finns något vidare utrymme för oss som tittare att tro att killen som stryps av Vader bara låtsas eller inbillar mig, att Yoda har en lyftkran som lyfter X-vinge eller att Lukes ljussabel "bara råkar" flyga till hans hand när han hänger uppochner. Där finns, tycker jag, väldigt lite utrymme för tvivel.

Då ska vi liksom börja se kameran som en direkt opålitlig berättare – kanske for ljussabeln inte alls till handen, kanske hade han ett snöre. Kanske gick Vader fram till honom och ströp, men kameran ljuger, osv.
 
Alltså, här tycker ju jag det är skillnad på "utifrån" som i vi som tittar på filmen och utifrån som i folk i världen. Du vill bortse från tre av fem Kraftanvändare vi ser i filmerna (det är väl bara Kenobi och Luke kvar? Och Luke lyfter en X-vinge)…
Lyfter Luke en X-vinge? Hade för mig att det var först i 8:an när han anammat Yoda-status.

Men ja, man _kan_ se det som att jag bortser fån 3 av 5 kraftanvändare. Absolut. jag kan se hur det vid första anblick kan tyckas lite fuskigt.

Man kan också se det som att jag tycker att tre av de absolut mäktigaste kraftanvänadarna i galaxen (vilket är hur jag upplevde Yoda, Vader och kejsaren när jag såg de ursprungliga filmerna), varav två är darksiders, kanske inte borde ses som representativa för jediriddarna i stort =)
 
Back
Top