Idag har jag spelat...

Expert  Partisan: Året är 1919 och ett litet gäng adligt ättade studenter vid Uppsala uuniversitet seglar över till Estland för att rädda släktklenoder från ett gods. Vi kämpade med dåligt väder till sjöss, cyklade på landsvägar, gömde oss för estniska armén, fraktade orimliga mängder tavlor, sablar, dyra viner och antika böcker, samt var allmänt paranoida över bolsjeviker. Min utfattige rollperson, vars far supit bort familjeförmögenheten, lyckades stjäla flera dyrgripar utan att bli påkommen av hans vänner.
 
Befläckelsen kan komma snabbt.

(hoppas det inte var allvarligt)
Inte värre än att vi kunde plocka upp tråden dagen därpå, tackar som frågar!

Vad hade varit en duglig Engelsk översättning av Befläckelsen, förresten? Står och väger mellan the Stain och the Taint.
 
Inte värre än att vi kunde plocka upp tråden dagen därpå, tackar som frågar!

Vad hade varit en duglig Engelsk översättning av Befläckelsen, förresten? Står och väger mellan the Stain och the Taint.

I översättningen jag har, har jag kallat det The Blight. (The Taint får för många omogna gubb-grabbar att fnissa.) Andra kandidater som inte har fått fäste är Marked respektive The Fever/The Plague/The Stricken (i olika konstellationer). En religiös variant är även The Damned.
 
I översättningen jag har, har jag kallat det The Blight. (The Taint får för många omogna gubb-grabbar att fnissa.) Andra kandidater som inte har fått fäste är Marked respektive The Fever/The Plague/The Stricken (i olika konstellationer). En religiös variant är även The Damned.
Gillart! Tack!
 
Dolmenwood: På uppdrag av vår länsherre försöker vi driva bort ett litet läger med soldater som ett rivaliserande adelshus uppfört i gränstrakten till "våra" marker. Soldaterna verkar vara mellan 40 och 50 stycken och består till stor del av tvångsrekryterade bönder med bristfällig träning. De anförs dock av en långhornad breggelkvinna som verkar formidabel. Vi bedriver lite gerillakrig, stör dem om natten med ett magiskt brölande älghuvud (!) och sätter eld på några av deras tält med brandpilar. På väg genom skogen om natten möter vi en alvriddare upptagen med att dikta om ett fallande löv, hans häst var trevlig och talför.
 
DnD och Curse of Strahd (för det är väl så han heter?)

Vi var på väg mot en stad för att lämna av en som skulle transporteras dit "men" tog en omväg till en kvarn. Det tog tid, överjävligt med tid och min karaktär tyckte att omvägen förbi kvarnen var onödig från första början visade sig ha rätt.

Summa summarum, när vi väl kom fram till slutmålet Valkaria (heter byn så?) så stötte vi på ytterliggare ett problem som jag snabbt, smidigt och med vass käft (pun intended) fick en viss hantverkare att hala fram lite saker han kommit över, problemet är bara att fanskapet inte riktigt halat fram de än och vi befinner oss på en våning full med Strahd (eller är det Stahd?) Zombies...

Jag kisar med ögonen och suckar lite tungt ty jag känner att det blir Rage Disco med min karaktär Rottgar som tar kommandot i dansen. Det kan också sluta med att hantverkaren strykar med när/om han väl ger oss det vi vill ha.

Ps. När vi kom till hantverkaren så släppte han inte in oss först, han hade stängt. Rottgar öppnade och är rätt jävla trött, vill sova och dricka öl (helst samtidigt) och vi kommer förmodligen också att befinna oss i Vallaki (så heter staden) när det är en festival och enl.Vakterna vid grinden så måste alla vara glada och skratta när festivalen drar igång. Man ska i alla fall vara glad är det sagt

Vetti fan om jag är så övertygat förtjust i det regeltunga DnD än men en regelrätt 20/20 på tärningen när jag sög tag i hantverkaren verkar iaf ha gjort saker och ting lite trevligare.
 
Back
Top