DoD Fria Ligans Trudvang

Fast det väcker också lite farhågor. Med så många världar knutna till DoD23 är det nog bra att våga uppfylla sin nisch, så att det inte bara blir en likartad sörja.
Jag är lite seg i skallen idag, så jag förstår inte riktigt vad du menar? Är det Trudvang eller DoD23 som har en nisch att uppfylla? Och hur uppfylls den?
 
Jag är lite seg i skallen idag, så jag förstår inte riktigt vad du menar? Är det Trudvang eller DoD23 som har en nisch att uppfylla? Och hur uppfylls den?
Jag tänker att Trudvang har en nisch att uppfylla så att den tydligt står i kontrast till de andra världarna. Det tänker jag gäller för dem allihop, så att de inte alla blir lite medelfantasy i mitten. Utan tydligt visar att med Trudvang får du en viss upplevelse, Vindheim ger en annan och Ereb Altor ger en tredje.
 
Jag tänker att Trudvang har en nisch att uppfylla så att den tydligt står i kontrast till de andra världarna. Det tänker jag gäller för dem allihop, så att de inte alla blir lite medelfantasy i mitten. Utan tydligt visar att med Trudvang får du en viss upplevelse, Vindheim ger en annan och Ereb Altor ger en tredje.

Ja, verkligen detta. Och det har för mig alltid varit Drakar och Demoners styrka - att det kan stötta olika världar, stämningar och spelstilar.

Det visar också vilken dynamism och drivkraft det finns bakom Fria Ligans Drakar och Demoner.
 
Jag tänker att Trudvang har en nisch att uppfylla så att den tydligt står i kontrast till de andra världarna. Det tänker jag gäller för dem allihop, så att de inte alla blir lite medelfantasy i mitten. Utan tydligt visar att med Trudvang får du en viss upplevelse, Vindheim ger en annan och Ereb Altor ger en tredje.
Ah jag förstår. En fördel som Trudvang har till skillnad från de andra världarna är ju att den inte görs via tredjepartslicensen och att reglerna därmed kan trixas för att passa bättre med just Trudvang.
 
Jag är lite kluven till om jag helst ser en version av Trudvang där man fokuserar ännu mer på saga och myt och mysterier och allt det trollska som är i själva pitchen till världen, eller en version som tar fasta på den skitiga brutala macho misogyna skitvärld som ofta kikar fram i äventyren.

Men framförallt hoppas jag att man skalar ner kontinenten så att den inte är så bisarrt stor.
 
Men framförallt hoppas jag att man skalar ner kontinenten så att den inte är så bisarrt stor.
Själv tycker att den enorma skalan är ett plus! Det blir tydligare att naturen är vild och ogästvänlig. Människans utpunkter blir mer av en parentes. Det känns också helt rimligt att det kan gömma sig en enorm Logedrake i skogen som ingen sett på 20 år om skogen är stor som hela norrland. Så man kan som SL lättare stoppa in saker I världen eftersom det finns så mycket yta, vare sig det är ett försvunnet dvärgarike eller en här av gråtroll. Sådant känns alltid svårare i mindre, puttrigare världar.

Sen skulle det kanske vara bra med lite spelledartips på hur man kan tänka kring resor och avstånd. Eventuellt någon typ av t100 slumptabell med grejer man kan stöta på under resans gång skulle också funka.
 
Men framförallt hoppas jag att man skalar ner kontinenten så att den inte är så bisarrt stor.
Återigen var ju problemet här att den var stor och tom. Man fick ju resa i månader för att komma till de olika platserna som beskrevs, och mellan dem var det bara vildmark.

Edit: Men om man som @Brödbane säger fyller ut det med nått kul så är det inget problem. DoD har ju redan regler för detta, och i Ereb Altor finns regler för långfärder.
 
Något jag saknar i världsbeskrivningar av rollspel är tydlig information om hur de bitar av världskartan som inte är en stad en by eller en äventyrsplats egentligen ser ut. Om det är skog på kartan, är det en region där det inte finns något annat än träd, mossa och ekorrar, eller bor det folk där? Skogen kanske är full av stugor med timmerhuggare, tält med jägare, troll som bor under rotvältor, och läger med fredlösa män i vargskinn.
 
Något jag saknar i världsbeskrivningar av rollspel är tydlig information om hur de bitar av världskartan som inte är en stad en by eller en äventyrsplats egentligen ser ut. Om det är skog på kartan, är det en region där det inte finns något annat än träd, mossa och ekorrar, eller bor det folk där? Skogen kanske är full av stugor med timmerhuggare, tält med jägare, troll som bor under rotvältor, och läger med fredlösa män i vargskinn.
Dert fick mig att tänka lite på bilderna jag sett hittils.... Skogarna/naturen för mina tankar till klassisk svensk (nordisk) urskog. Det är ju en association som jag tror de flesta svenskar kan känna igen och förstå hur det är.... MEN nu vär det ska internationellt... Hur förmedlar man urskogskänslan till någon som aldrig upplevt den typen av skog? Jag tycker mig inte ha sett den typen av skog i media med publik utanför Sverige.
Betänk Ex "First blood" ja det är skog...ja det skulle kunna vara en svensk skog...men det är INTE urskog
 
Jag förstår helt invändningen att kontinenten är lite för stor och tom. Jag personligen tycker dock att detta är bra då det ger utrymme att själv fylla ut med grejer som passar just ens egen kampanj. Detta tycker jag att Riotminds gjorde bra. Jag minns när den första världsboken, Osthem, kom. I vanlig ordning var konsumenterna tudelade. Vissa tyckte det var kul och andra var oroliga för att mystiken skulle försvinna om alla platser beskrevs. Lösningen var dels att beskriva många platser som mysterier utan svar.

Det fanns exempelvis en skog som hette gulgavid som beskrivs bosättas av ovanligt många harpyor utan att någon visste varför samt att det fanns en mystisk man i skogen som kunde tala med fåglar. Jag blev som ung väldigt inspirerad av detta och skrev utefter beskrivningen mitt fan-äventyr Fågelskogens Främlingar.

Vidare så kände jag där och då (det var för länge sedan jag läste boken för att jag ska ha en uppfattning idag) att de långa avstånden fungerade som ”vita fläckar” där man själv kunde placera ut sina egna äventyrsplatser. Lite omständigt gällande resor förvisso, men kul när man vill skapa äventyrsplatser.

Jag tror att om Riotminds hade gjort världen mindre och mer bebodd så hade folk klagat på att det inte fanns utrymme att skapa något eget. Ett klassiskt fall när man får kritik hur man än gör 😊
 
Dert fick mig att tänka lite på bilderna jag sett hittils.... Skogarna/naturen för mina tankar till klassisk svensk (nordisk) urskog. Det är ju en association som jag tror de flesta svenskar kan känna igen och förstå hur det är.... MEN nu vär det ska internationellt... Hur förmedlar man urskogskänslan till någon som aldrig upplevt den typen av skog? Jag tycker mig inte ha sett den typen av skog i media med publik utanför Sverige.
Betänk Ex "First blood" ja det är skog...ja det skulle kunna vara en svensk skog...men det är INTE urskog
Ordentligt med bilder, antar jag. Leta reda på ett foto av den vildaste svenska urskog du kan hitta. Rita av den. Släng in ett raggigt troll! Klart!
 
Delat i annan tråd för några år sedan, men inledningen av Vildhjarta, när urskogen beskrivs, är plankad från "Spåren av kungens män" av Maja Hagerman, 1996.
Plankad rakt av? Ord för ord? Utan att ge cred till Maja Hagerman? Det torde ju vara bra att veta när man gör en nyutgåva.
 
Plankad rakt av? Ord för ord? Utan att ge cred till Maja Hagerman? Det torde ju vara bra att veta när man gör en nyutgåva.
 
Back
Top