Den är generellt ganska låg idag tror jag. Säkert högre bland rollspelare än folk i gemen, dock.
Men det ligger säkert något i detta att om man saknar andra språkliga referenser för ”fantasygrejer” än amerikansk och brittisk fantasy, så blir ens alster såklart påverkade av det.
Om ens största litterära inspiration är Stiernhielms ”Herakles” så påverkas man på ett annat sätt.
Jag tänker att svenskan i allmänhet är på nedgång, och dubbelt upp inom nördkulturen, som ju fantasyn tillhör. De som gillar fantasy konsumerar sannolikt mycket mer kultur på engelska än på svenska, och deras språkbruk blir därefter.
Jag är i Brasilien just nu och idag gick jag in på en bokhandel och köpte ett par böcker, bland annat en liten fin bok med essäer om språk och lingvistik. Det första kapitlet handlar om framtidens portugisiska. Det tar upp frågan ”Kommer portugisiskan att försvinna och ersättas av engelska?”. Författaren säger att nej, inga tecken finns på detta. Att man lånar in ord är en naturlig språkutveckling och inget tyder på att portugisiskan är hotad. Men det finns språk som verkligen är hotade av engelskan, och som exempel tar han upp svenskan. Denne brasilianske lingvist tar alltså upp svenskan som specifikt exempel på ett språk som riskerar att försvinna. Och boken skrevs 2004; det har knappast blivit bättre sedan dess.
I nördkretsar är detta dubbelt sant och går man på konvent hör man sjukt mycket engelska, både i sig och inblandat i svenskan. Inte bara låneord, utan hela fraser. Bland rollspelare hör jag ofta hur folk inte kommer ihåg ett svenskt ord och istället använder ett engelskt.
De som skriver fantasyböcker idag i Sverige är rimligen en del av den kulturen och konsumerar antagligen relativt lite kultur på svenska, och som resultat blir också deras språk fattigt och fullt av anglicismer. Jag är på riktigt orolig för svenskans framtid, och dubbelt upp inom nördkretsar.
