Berätta för mig om Mutant Chronicles

JohanL said:
Första steget på vägen.

Jag gillar egentligen RYMD bättre - det är inte fullt så tokigt.
Click to expand...

Jag gillar vissa grejer mer i RYMD, det gör jag. Som att det mer explicit finns fler mindre korporationer och så.
Men det som senare blev Mörka Legionen tycker jag är enormt myckdet tråkigare där. Där är de ju uttryckligen "demoner" som "vill döda godheten i solsystemet" eller hur det nu var. Det funkar inte alls för mig.
 
krank said:
Jag gillar vissa grejer mer i RYMD, det gör jag. Som att det mer explicit finns fler mindre korporationer och så.
Men det som senare blev Mörka Legionen tycker jag är enormt myckdet tråkigare där. Där är de ju uttryckligen "demoner" som "vill döda godheten i solsystemet" eller hur det nu var. Det funkar inte alls för mig.
Click to expand...

Jag har inte plåtkoll på MC - har de komplexare och subtilare motivationer där, alltså?
 
JohanL said:
Jag har inte plåtkoll på MC - har de komplexare och subtilare motivationer där, alltså?
Click to expand...

Otydligare kanske, så man kan föreställa sig att de har det =) Jag vet inte, det är något med att uttryckligen kalla dem för onda demoner som vill döda godheten som bara inte funkar för mig. Av någon anledning gillar jag mer att ha "mörka legionen" istf "demoner". Jag har nog alltid tänkt mig dem mer som utomjordingar, och även om det inte sägs rakt ut så känns det som att de mer är ute efter något slags assimmilering / militär vinst / erövring i MC. Vilket funkar bättre för mig, eftersom jag har så otroligt svårt för "ondska" som grej i fiktion (eller IRL) överhuvudtaget.
 
OK. Jag har mest bara tänkt mig ”typ Kult-monster” hela vägen, eftersom de delar namn och allt.
 
krank said:
Otydligare kanske, så man kan föreställa sig att de har det =) Jag vet inte, det är något med att uttryckligen kalla dem för onda demoner som vill döda godheten som bara inte funkar för mig. Av någon anledning gillar jag mer att ha "mörka legionen" istf "demoner". Jag har nog alltid tänkt mig dem mer som utomjordingar, och även om det inte sägs rakt ut så känns det som att de mer är ute efter något slags assimmilering / militär vinst / erövring i MC. Vilket funkar bättre för mig, eftersom jag har så otroligt svårt för "ondska" som grej i fiktion (eller IRL) överhuvudtaget.
Click to expand...
Kanske de har en agenda i stil med Dark Judges i Judge Dredd?
 
Efter att ha läst på litet verkar det som att det närmsta intressanta sättet att tänka sig The Dark Soul på är som någon sorts qlippoth?

Vi låter Alan Moore undervisa:
1694207630377.png

(Det blir inte en sämre tolkning av att namnen på en del av apostlarna verkar vara demonnamn som man vridit på tills de inte är omedelbart igenkänliga. Demogorgon -> Demnogonis, Samael -> Semai, Lilith -> Ilian. Algeroth verkar dock vara namngiven från Victorius Algeroth, en läkare från Verona?)
 
Last edited:
krank said:
Otydligare kanske, så man kan föreställa sig att de har det =) Jag vet inte, det är något med att uttryckligen kalla dem för onda demoner som vill döda godheten som bara inte funkar för mig. Av någon anledning gillar jag mer att ha "mörka legionen" istf "demoner". Jag har nog alltid tänkt mig dem mer som utomjordingar, och även om det inte sägs rakt ut så känns det som att de mer är ute efter något slags assimmilering / militär vinst / erövring i MC. Vilket funkar bättre för mig, eftersom jag har så otroligt svårt för "ondska" som grej i fiktion (eller IRL) överhuvudtaget.
Click to expand...

Frågade i en tråd på annan plats om just detta (dvs skillnaderna mellan MR och MC). Började läsa MR igår och kan verkligen hålla med om att nyttjandet av ord som ”ondskan och godheten” stör läsupplevelsen av settingen. Det blir liksom platt på något sätt.

Nu vet jag ju inte om MC lyckas förmedla den där känslan av ”are we the bad guys” som 40K-spelare/läsare kan drabbas av, men jag tror att det är en viktig aspekt i att skapa en dynamisk setting oavsett genre. Lite som att de uråldriga gudarna hos Lovecraft inte är särskilt brydda över om mänskligheten existerar eller inte. En sådan kosmisk kraft, som är likgiltig inför ens existens, känns långt mycket mer skrämmande.
 
Last edited:
När det gäller Mutant RYMD var det ett omöjligt uppdrag för Johan Sjöberg som skrev det. Han fick ett havererat projekt med en trasig diskett att utgå från och tre veckor på sig, över julledigheten. Troligen för att så mycket redan var bokat i distributionen.
 
Magnus Seter said:
När det gäller Mutant RYMD var det ett omöjligt uppdrag för Johan Sjöberg som skrev det. Han fick ett havererat projekt med en trasig diskett att utgå från och tre veckor på sig, över julledigheten. Troligen för att så mycket redan var bokat i distributionen.
Click to expand...

Vilket gör det till ett riktigt imponerande slutresultat! Som sagt, jag tycker ju fortfarande att RYMD har kvaliteter. Och böckerna är tillsammans xc:a 160 sidor, vilket är 40 sidor mer än jag siktar på att skriva det närmaste året eller så. Så även om mycket av regler etc kanske är plockat från tidigare utgåvor så är det här som sagt imponerande.
 
Magnus Seter said:
För min del är MC inspirerat av WFRP, Traveller och Cyberpunk. Och WH40k förstås.
Click to expand...
Vilka delar av dessa?

Jag kan se det skitiga och "vi är kryp på jorden och äts upp av företagen" från WFRP och Cyberpunk, exempelvis, men inte så mycket mer.
 
Magnus Seter said:
När det gäller Mutant RYMD var det ett omöjligt uppdrag för Johan Sjöberg som skrev det. Han fick ett havererat projekt med en trasig diskett att utgå från och tre veckor på sig, över julledigheten. Troligen för att så mycket redan var bokat i distributionen.
Click to expand...
Aj då, det kan inte ha varit lätt. Nu känner jag mig lite taskig för min sågning av spelet. Johan Sjöberg skrev en av de rollspelsböcker som min spelgrupp har haft allra mest nytta av och nöje med, nämligen Hjältarnas Handbok, så han var ju definitivt en duktig skribent! 🙂
 
Rickard said:
Vilka delar av dessa?

Jag kan se det skitiga och "vi är kryp på jorden och äts upp av företagen" från WFRP och Cyberpunk, exempelvis, men inte så mycket mer.
Click to expand...

WFRP och Traveller inspirerade karaktärsskapandereglerna. EDIT: Och Cyberpunk förstås.

Cyberpunk den allmänna dystopin.

WFRP för Inkvisitionen.
 
Magnus Seter said:
WFRP och Traveller inspirerade karaktärsskapandereglerna. EDIT: Och Cyberpunk förstås.

Cyberpunk den allmänna dystopin.

WFRP för Inkvisitionen.
Click to expand...

40K för ikvistionen menar du väl?? Och att 40K inspirerat estestiken när det gäller rustningar och vapen är väl enormt uppenbart.
Och att mänskligheten kämpar mot "the enemy within" , kultister, chaos....ehm förlåt mörka legionen! Allt detta känns enormt 40K för mig åtminstone.
 
Beastslayer said:
40K för ikvistionen menar du väl?? Och att 40K inspirerat estestiken när det gäller rustningar och vapen är väl enormt uppenbart.
Och att mänskligheten kämpar mot "the enemy within" , kultister, chaos....ehm förlåt mörka legionen! Allt detta känns enormt 40K för mig åtminstone.
Click to expand...

Ja jo, för mig glider WFRP och WH40k ihop när det gäller inkvisitionen.

Typ:

Mutanter ska dö. Du kan vara en mutant. Jag vet bäst för jag är en häxjägare.


WH40k för mig är mest estetik, då jag inte då var så bekant med världen. Till skillnad från WFRP.
 
Cyberhest said:
När jag som tioåring började med rollspel i mitten av 90-talet (jag tror 1994 men kan vara 1995) var Mutant Chronicles ca det häftigaste som fanns.
Click to expand...

Jag började spela typ samtidigt som dig (första hälften av 95) och vad jag minns var att man "skulle" hata Mutant Chronicles. Som ung (9-10 år gammal) och oerfaren rollspelare så fick jag höra från en hel del äldre spelare att Mutant Chronicles och Drakar och Demoner Chronopia var det värsta som hänt rollspelsvärdlen och att det var bevis för att Äventyrsspel blivit urusla. Sade man något gott om något av de spelen så fick man genast höra att det var objektivt fel. Jag accepterade helt enkelt detta som sanning.

Åke Rosenius drev lite med MC-hatet:

YTOvrN9.gif
 
Fnord said:
Jag började spela typ samtidigt som dig (första hälften av 95) och vad jag minns var att man "skulle" hata Mutant Chronicles. Som ung (9-10 år gammal) och oerfaren rollspelare så fick jag höra från en hel del äldre spelare att Mutant Chronicles och Drakar och Demoner Chronopia var det värsta som hänt rollspelsvärdlen och att det var bevis för att Äventyrsspel blivit urusla. Sade man något gott om något av de spelen så fick man genast höra att det var objektivt fel. Jag accepterade helt enkelt detta som sanning.

Åke Rosenius drev lite med MC-hatet:

YTOvrN9.gif
Click to expand...

Haha jag tänkte på EXAKT den Rosenius-strippen när jag först öppnade den här tråden.
 
krank said:
Det jag tänker kan funka som moral här är väl att intention faktiskt inte spelar någon roll. Jag vet inte alls hur tankarna gick när det begav sig och jag kan inte säga att jag bryr mig så mycket heller (plus: tänker inte spekulera). MEN: Även OM det nu skulle vara 100% snöd vinstdrift som låg bakom utvecklingen av Chronicles så…

…var det ju fortfarande mitt första rollspel. Det som drog in mig i hobbyn och som jag fortfarande har varma känslor för. Fortfarande än idag läser böckerna till och inspireras av.
Click to expand...

Absolut, och jag säger absolut inte att Target Games gjorde något direkt fel i sammanhanget, bara att det kändes surt då på den tiden att den hobby jag precis börjat med så tydligt kändes som att den var på väg bort.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top