Jämförelsen med DungeonCraft som görs i början av videon är intressant, för resultatet från den svenska undersökningen och DungeonCrafts undersökning belyser en rätt avgörande skillnad mellan amerikansk och svensk konventskultur.
I Sverige har konventsarrangemangen alltid främst drivits ideellt av det svenska föreningslivet, ofta i samarbete med det offentliga (finansiering genom saker som studieförbund eller kulturstöd, lån av lokaler som exempelvis skolor eller fritidsgårdar etc), och därför har de snarare blivit en fristad från kommersiella intressen än en arena för dem. Därför har det byggts upp en stark, självorganiserad DIY och alternativkultur kring de svenska konventen, kanske främst manifesterad genom saker som Indierummet, och inte så lite influerad av närliggande konvent som det danska Fastaval (även det organiserade enligt liknande principer).
De kommersiella aktörerna har tagit mer och mer plats under de senaste åren, självklart i samband med att de blivit fler och större, men det är fortfarande inte de som styr eller sätter agendan, utan de deltar i konventsscenen som gäster, villkoren sätts fortfarande av de ideella krafterna med stöd av offentliga medel.
De amerkanska förutsättningarna är helt annorlunda, många av de stora konventen (som GenCon) drivs i vinstsyfte av företag, och rollspelsutgivarna använder framförallt konventen som arenor för marknadsföring och försäljning. Det finns ingen stark orsak från arrangörers håll att premiera exempelvis ett indie-dramaspel framför att boka ännu ett bord för Dungeons & Dragons, när WotC kan betala för platsen och säljer biljetter på ett per-pass basis.
Spelarna är också vana att på konvent så spelar man de stora spelen, det är inte platsen för experiment och alternativ som man kanske har svårt att få med sig kompisgruppen hemma på, utan man tar sin Pathfinder eller DnD karaktär som man kör med vanligtvis och så åker man och spelar med den på GenCon. Många kanske inte ens har en spelgrupp hemma, i USA bor folk stort och utspritt, så det enda tillfället man har att spela alls (iaf innan vi började spela digitalt) var på olika konvent. I Sverige så är det också nästan tvärt om, det finns mängder av rollspelare som inte åker på konvent alls just för att de kan spela hemma och konventen snarare är en helt annan upplevelse.
I USA så domineras konventen av de företag som lägger mest resurser på att dominera konventen, i Sverige domineras konventen av vad besökare och arrangörer tycker är kul, intressant och spännande.