”Generisk fantasy” som term

Du får ju generisk fantasy genom att slänga ihop allt på en gång - Tolkien och Conan och Lankhmar och Elric och Dying Earth.

Det är därför den saknar personlighet, det är bara allt i samma gryta.
Det är ju inte en precis term, därför förklarade jag min läsning.

Endast tolkien av ovannämnda känns som generisk fantasy för mig.

To each their own
 
Som tur är har rollspel mycket lägre originalitetskrav än litteratur - sådant här funkar ofta helt OK i rollspel.
Tittar du på vilka böcker som säljer så funkar det tyvärr där också...

Sedan, jag tycker att "funkar ofta helt OK" är att sätta ribban för lågt. Det är att inte försöka göra bättre, att inte våga göra något nytt.
 
Du får ju generisk fantasy genom att slänga ihop allt på en gång - Tolkien och Conan och Lankhmar och Elric och Dying Earth.

Det är därför den saknar personlighet, det är bara allt i samma gryta.

Det är ju ungefär den enda vettiga betydelsen man kan ge till begreppet "generisk fantasy". Fantasy som innehåller en osalig blandning av alla möjliga fantastiska element från olika källor utan någon större tanke bakom.

Lyckligtvis är det väldigt lite fantasy som hamnar i den kategorin.
Inte ens D&D gör det,.även om man skulle kunna tro det när men läser en monsterbok. Men i praktiken så är de flesta D&D-världar (och i förlängningen de flesta rollspels-fantasyvärldar) ganska förutsägbara i vad de har med och inte har med.
De har med alver, och dvärgar, och drakar. De har kroppsliga odöda. De har en pseudo-medeltida tekniknivå. De har beväpnade äventyrare.
De har inte talande djur som ett normalt inslag i stadsbilden. De har inte häxor i pepparkakshus. De har inte en stark ordningsmakt. De har väldigt lite varelser med icke-Europeiskt ursprsung.
Med andra ord, i praktiken är det en väldigt specifik typ av fantasyvärld som brukar återfinnas i rollspel. Säger man bara "D&D-värld" så vet de flesta rollspelare ganska exakt vad man kan tänkas hitta i den världen.
 
Ja, det är Wittgensteins Sprachspiel. Ett av hans exempel på något som inte exakt kan definieras helt är begreppet ”Spelet”.

Och hur kan vi inte lyssna på en österrikisk filosof som en gång tog ett jobb som lärare för att få slå barn?! 😂
"Allt är spelet"
 
Mitt enda problem med termen "generisk fantasy" är att den nästan alltid används nedsättande.

Ingen fantasyförfattare eller spelskapare skulle kalla sin värld för generisk fantasy.
 
Mitt enda problem med termen "generisk fantasy" är att den nästan alltid används nedsättande.

Ingen fantasyförfattare eller spelskapare skulle kalla sin värld för generisk fantasy.
Stämmer verkligrn detta, nu är jag iof biast som sitter med ett projekt som gör just det, men tex osr spel kan väll vara hur generisk fantasy som helst för inovationen är inte i spelvärlden utan i presentationen eller hur man spelar.

Min personliga känsla för ordet generisk fantasy är nog att det inkluderar d&d och allt som inspirerats därav utan att hamna för långt bort. Detta inkluderar tex väldigt många datorspel, böcker och rollspel inspirerade därav och även andra rollspel. Jag skulle säga att färre rena böcker som inte utspelar sig i spelvärldar klassar in, men definitionen exkluderar dem inte heller. Finns också oändliga mängder internettpublicerade verk som verkligen är generisk fantasy.
 
Stämmer verkligrn detta, nu är jag iof biast som sitter med ett projekt som gör just det, men tex osr spel kan väll vara hur generisk fantasy som helst för inovationen är inte i spelvärlden utan i presentationen eller hur man spelar.
Jag blir gärna motbevisad.
 
Mitt enda problem med termen "generisk fantasy" är att den nästan alltid används nedsättande.

Ingen fantasyförfattare eller spelskapare skulle kalla sin värld för generisk fantasy.
Jag tror du har en poäng.

Min läsning (helt ovetenskaplig) är att

50% menar generisk fantasy helt värde neutralt.

50% menar generisk fantasy som nedvärderande i någon mån.

Jag har inte hört det nämnas som något extra bra än.
 
Back
Top