De försökte ju att göra det i 4E och hatstormarna blev enorma. "Hur går det till?" "Det är ju helt orealistiskt!"
Så de lärde sig att D&D-spelare är hjärntvättade till att bara magi kan vara awesome. Så det är vad de fick i 5E.
Nja, nu uppvisar du, som gillar 4E, något jag sett flera gånger, nämligen att inte vilja förstå vad den egentliga kritiken gick ut på, något jag såg om och om igen medan editionskrigen rasade.
I 4E fick alla karaktärer mekaniskt identiska (eller iallafall väldigt likfungerande) förmågor.
Detta är vad som fick publiken att göra uppror.
Inte att Fighters blev awesome. Utan att de blev det på ett sätt som kändes mera som något en magisk karaktär skulle kunna uppvisa. När jag nu i 2026 fräschar upp mina minnen från 2008 genom att googla 4E Fighterns förmågor (exploits?) och hur de presenteras är det ju tydligt hur... främmande? de känns. Presentationen och känslan känns mer lik hur en spellcaster kastar en spell än hur en martial character brukar agera i D&D (nu avser jag upplagorna 1E, 2E, 3E och 5E, dvs alla andra upplagor av spelet).
När jag pratar om att göra höglevel Rangers awesome menar jag inte att de får tre doser av Plane Shift, typ. De helt enkelt kan skifta mellan planen som en genuint naturlig förmåga, inte för att de helt plötsligt lärt sig en formel som de av något outgrundligt skäl bara kan använda tre gånger per dag.
Det var att Fighters fick encounter och daily förmågor som skapade kritikstormen. Inte att WotC hädade genom att låta Fighters kunna göra andra saker än att hugga. Detta i kombination med bytet från time durations (1 minute etc) till scene durations (per encounter etc), som publiken heller inte var redo för.
Dvs du har rätt i det du säger på första citerade raden, men drar fel - eller åtminstone inte konstruktiv - slutsats i den andra citerade raden. Detta innebär inte att jag vill återprocessa upplagekrigen, så jag hoppas att, om vi måste diskutera detta, vi kan göra det i annan tråd.
Något förenklat: vad du än ger en Fighters, se till att han eller hon kan göra det hela dan lång, så minskar du kraftigt risken för att publiken kommer uppleva förmågan som magisk. (Iallafall sålänge förmågan inte är stört omöjlig att förklara som något annat än rent övernaturlig)
Glöm nu inte att jag argumenterar ju själv emot hur 5E låter alla karaktärer - inklusive Fighters - skaffa sig förmågor som uppfyller alla krav i sammanhanget: Misty Step är en förmåga som knappast kan bortförklaras som omagisk och du kan använda den begränsat antal gånger. (Nyckelskillnaden är... att regelboken aldrig försöker sälja in Misty Step som en omagisk förmåga! Du får ju den för att du väljer en feat vid namn Magic Initiate.) Det är ändå synd att publiken låter sig "mutas" till att strunta i fantasygenrens ospektakulära grundvalar. Kanske är den moderna D&D publiken mera öppen för en Fighter som får daily powers, men jag hoppas inte det. Jag anser ju att Misty Step är något spelet hade mått mycket bra av att undanhålla hjältar på ensiffriga levlar.